Kamerun

https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/afrika/kamerun/

Kamerun är beläget vid den afrikanska Atlantkustens krök. Landet har en relativt stark ekonomi tack vare rika mineraltillgångar och goda förutsättningar för jordbruk. Ändå är över en tredjedel av invånarna fattiga. Kamerun plågas av ett separatistiskt uppror i de engelskspråkiga områdena och av våldsdåd från den islamistiska extremiströrelsen Boko Haram i norr.

Kamerun – Geografi och klimat

Kamerun är beläget i övergången mellan västra och centrala Afrika och har en 20 mil lång kust vid Guineabukten. Klimatet i landet är tropiskt och skiljer sig mycket åt mellan söder och norr.

Fakta – Geografi och klimat

Yta: 475 442 km2 (2020)
Tid: svensk
Angränsande land/länder: Nigeria, Tchad, Centralafrikanska republiken, Kongo-Brazzaville, Gabon, Ekvatorialguinea
Huvudstad med antal invånare: Yaoundé 3 822 000 (med förstäder, FN-uppskattning 2019)
Övriga större städer: Douala 3 536 000, Bamenda 514 000, Loum 472 000, Mbouda 455 000, Bafoussam 411 000 (med förorter, FN-uppskattning 2019)
Högsta berg: Kamerunberget (4 070 m ö h)
Viktiga floder: Sanaga, Bénué
Medelnederbörd/år: Yaoundé 1 555 mm, Douala 4 026 mm
Medeltemperatur/dygn: Yaoundé 24 °C (jan), 23 °C (juli)

Källor

Kamerun – Befolkning och språk

I Kamerun finns över 250 folkgrupper, som talar omkring 270 olika språk. Befolkningen är ojämnt fördelad över landet; de östra delarna är nästan obebodda. I söder och väster lever mestadels kristna, europeiskt påverkade kamerunare medan befolkningen i norr huvudsakligen är muslimer och animister som ofta bevarat en traditionell livsstil. Mellan landets fransk- och engelskspråkiga råder ibland spänningar.

Fakta – befolkning och språk

Befolkning: landet hyser över 250 folkgrupper, varav de största är bamiléké och fulani
Antal invånare: 25 876 380 (2019)
Antal invånare per kvadratkilometer: 53 (2018)
Andel invånare i städerna: 55,8 procent (2017)
Nativitet/födelsetal: 36,3 per 1000 invånare (2016)
Mortalitet/dödstal: 10,1 per 1000 invånare (2016)
Befolkningstillväxt: 2,6 procent (2017)
Fertilitetsgrad: 4,7 antal födda barn per kvinna (2016)
Andel kvinnor: 50,0 procent (2017)
Förväntad livslängd: 59 år (2019)
Förväntad livslängd för kvinnor: 61 år (2019)
Förväntad livslängd för män: 58 år (2019)
Språk: franska och engelska är officiella språk; i övrigt talas omkring 270 lokala språk

Källor

Kamerun – Religion

Kameruns författning föreskriver religionsfrihet och den respekteras i allmänhet av regeringen. Kristna utgör närmare 70 procent av befolkningen. Muslimerna uppgår till drygt 20 procent medan 10 procent räknar sig som anhängare av traditionella inhemska religioner.

Kamerun – Utbildning

Utbildningsnivån är generellt låg i Kamerun, där våld och konflikter drabbar skolväsendet i norr, sydväst och nordväst. De fransk- och engelskspråkiga områdena har delvis olika skolsystem.

Fakta – utbildning

Andel barn som börjar grundskolan: 95,2 procent (2017)
Antal elever per lärare i grundskolan: 45 (2017)
Läs- och skrivkunnighet: 75,0 procent (2015) ¹
Offentliga utgifter för utbildning i andel av BNP: 3,1 procent (2018)
Offentliga utgifter för utbildning i andel av statsbudgeten: 16,4 procent (2017)

1. källa: Unesco

Källor

Kamerun – Kultur

Den traditionella konsten i Kamerun utgörs framför allt av skulpturer och reliefer i trä samt av keramik och masker. Musiken kännetecknas av rytmisk flerstämmighet och växelsång. Landet har även flera kända författare.

Kamerun – Arbetsmarknad

Bara runt var tionde kamerunare har en formell anställning. Övriga arbetar inom den informella sektorn av ekonomin. I städerna beräknas tre av fyra jobb finnas inom den informella sektorn.

Fakta – arbetsmarknad

Arbetslöshet: 3,3 procent (2019)
Ungdomsarbetslöshet: 5,7 procent (2019)

Källor

Kamerun – Sociala förhållanden

Drygt var tredje kamerunare lever i fattigdom och många fler lever på gränsen till att räknas som fattiga. De sociala skillnaderna är stora mellan olika landsändar och mellan stad och landsbygd. Barnadödligheten har dock sjunkit sedan millennieskiftet och den förväntade livslängden har ökat avsevärt.

Fakta – sociala förhållanden

Spädbarnsdödlighet: 51 per 1000 födslar (2018)
Andel hiv-smittade vuxna (15–49 år): 3,1 procent (2019)
Andel hiv-smittade bland unga kvinnor (15–24 år): 1,4 procent (2019)
Andel hiv-smittade bland unga män (15–24 år): 0,6 procent (2019)
Andel av befolkningen som har tillgång till rent vatten: 65,3 procent (2015)
Andel av befolkningen som har tillgång till toaletter: 39,1 procent (2017)
Offentliga utgifter för hälsovård i andel av BNP: 5,1 procent (2015)
Offentliga utgifter för hälsovård per person: 64 US dollar (2016)
Andel kvinnor i parlamentet: 34 procent (2020)

Källor

Kamerun – Seder och bruk

Vid besök i ett kamerunskt hem talar man helst om familjen och byn, och undviker politiska och religiösa diskussioner – åtminstone vid första besöket. I arbetslivet är punktlighet och personliga kontakter viktigt.

Kamerun – Äldre historia

Av alla folkslag som ryms i Kamerun har pygméfolket baka (eller bakola) levt längst i området. Mellan 1400- och 1800-talet fördes mängder av slavar från området till Amerika. 1884 blev Kamerun ett tyskt protektorat. Tyskarna drevs bort under första världskriget och Kamerun delades upp i en fransk och en brittisk zon. Franska Kamerun blev självständigt 1960 och året därpå bildades nuvarande Republiken Kamerun.

Kamerun – Modern historia

Efter några turbulenta år bildades Federala republiken Kamerun 1961 genom en sammanslagning mellan den södra delen av brittiska Kamerun och Republiken Kamerun. Landets förste president blev Ahmadou Ahidjo. 1982 tog Paul Biya över som president. Han har lyckats behålla makten sedan dess trots politisk oro, inbördes konflikter och misstankar om valfusk.

Kamerun – Politiskt system

Kameruns författning föreskriver att maktdelning och flerpartisystem ska råda. I verkligheten har landets president nästan oinskränkt makt och kan väljas om hur många gånger som helst. President Paul Biyas parti Kamerunska folkets demokratiska samling (RDPC) dominerar politiken.

Kamerun – Demokrati och rättigheter

Demokratin i Kamerun har under de senaste åren försvagats från ett redan dåligt utgångsläge. Orsakerna är framför allt en upptrappad konflikt mellan regeringsstyrkor och separatister i de engelskspråkiga områdena sedan 2017 samt jihadistangrepp i norr. I konflikterna gör sig alla sidor skyldiga till brott mot de mänskliga rättigheterna.

Kamerun – Aktuell politik

Paul Biya har varit Kameruns president sedan 1982. Hösten 2018 blev han vid 85 års ålder omvald för en ny sjuårsperiod. Säkerhetsläget i landet är den viktigaste politiska frågan. I de engelskspråkiga områdena pågår ett separatistuppror och i norr gör den islamistiska extremistgruppen Boko Haram våldsamma räder från grannlandet Nigeria.

Fakta – politik

Officiellt namn: République du Cameroun/ Republic of Cameroon/ Republiken Kamerun
Statsskick: republik, enhetsstat
Statschef: president Paul Biya (1982–)
Regeringschef: president Paul Biya (1982–)
Viktigaste partier med mandat i senaste val: Kamerunska folkets demokratiska samling (RDPC) 152, Nationella unionen för demokrati och framsteg (UNDP) 7, Socialdemokratiska fronten 5, övriga 16 (2020)
Viktigaste partier med mandat i näst senaste val: Kamerunska folkets demokratiska samling/RDPC (148), Socialdemokratiska fronten/SDF (18), Nationella unionen för demokrati och framsteg/UNDP (5), Kameruns demokratiska union/UDC (4), Kamerunska folkets union/UPC (3), övriga (2) (2013)
Valdeltagande: 53,5 % i presidentvalet 2018, 46 % i parlamentsvalet 2020
Kommande val: parlamentsval 2025, presidentval 2025

Källor

Kamerun – Utrikespolitik och försvar

Av historiska skäl har Kamerun nära relationer med den forna kolonialmakten Frankrike. Under 2010-talet har förbindelserna med USA och Kina stärkts, då de två stormakterna är intresserade av landets råvarutillgångar. Sedan en gränstvist med Nigeria löstes 2013 är samarbetet med grannländerna i stort sett gott.

Fakta – försvar

Armén: 12 500 man (2017)
Flygvapnet: 400 man (2017)
Flottan: 1 500 man (2017)
Militärutgifternas andel av BNP: 1,1 procent (2019)
Militärutgifternas andel av statsbudgeten: 6,0 procent (2019)

Källor

Kamerun – Ekonomisk översikt

Kamerun har problem med höga skulder trots att landet har gott om olja och andra naturresurser samt ett lönsamt exportjordbruk. Ett hinder för den ekonomiska utvecklingen är dåligt utbyggd infrastruktur. Omfattande korruption gör att offentliga medel försvinner i privata fickor och att tillgångarna är ojämnt fördelade.

Fakta – Ekonomi

BNP per person: 1 527 US dollar (2018)
Total BNP: 38 502 miljoner US dollar (2018)
BNP-tillväxt: 4,0 procent (2019)
Jordbrukets andel av BNP: 14,3 procent (2018)
Tillverkningsindustrins andel av BNP: 15,3 procent (2018)
Servicesektorns andel av BNP: 51,8 procent (2018)
Inflation: 2,5 procent (2019)
Statsskuldens andel av BNP: 39,1 procent (2018)
Utlandsskuld: 12 815 miljoner US dollar (2019)
Valuta: centralafrikansk franc
Varuexport: 4 601 miljoner US dollar (2017)
Varuimport: 4 827 miljoner US dollar (2017)
Bytesbalans: - 949 miljoner US dollar (2017)
Varuhandelns andel av BNP: 25 procent (2018)
Viktigaste exportvaror: olja, oljeprodukter, timmer, kakao, bomull, kaffe (2017)
Största handelspartner: Kina, Frankrike, Italien, Spanien, Indien, Belgien (2017)

Källor

Kamerun – Naturtillgångar, energi och miljö

Kamerun har stora tillgångar av olja, naturgas, ädelstenar och mineraler, men det är bara oljan som utnyttjas fullt ut. Elektricitet utvinns främst ur vattenkraft. Illegal skogsavverkning är ett problem, trots att regeringen försöker stoppa den.

Fakta – energi och miljö

Energianvändning per person: 334 kilo oljeekvivalenter (2014)
Elkonsumtion per person: 274 kilowattimmar, kWh (2014)
Utsläpp av koldioxid totalt: 8 291 tusen ton (2016)
Utsläpp av koldioxid per invånare: 0,3 ton (2016)
Andelen energi från förnyelsebara källor: 76,5 procent (2015)

Källor

Kamerun – Jordbruk och industri

Jordbruket utgör ryggraden i Kameruns ekonomi. Landet är en av världens ledande kakaoproducenter. Industrinäringen är i hög grad koncentrerad till förädling av råvaror från främst jordbruket och oljesektorn.

Fakta – jordbruk

Jordbrukets andel av BNP: 14,3 procent (2018)
Andel av landytan som används för jordbruk: 20,6 procent (2016)

Källor