Egypten

https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/afrika/egypten/

På de bördiga jordarna längs Nilen växte en av världens tidigaste högkulturer fram för 5 000 år sedan. Än i dag är Egypten i kraft av sin storlek en av Afrikas viktigaste politiska aktörer, men nu präglas landet av djupa klassklyftor och utbredd social misär. Under den så kallade arabiska våren 2011 avsattes landets långvarige diktator Hosni Mubarak, men ett par år senare återtogs makten av en politisk elit med starkt stöd av militären, som sedan dess håller landet i ett järngrepp.

Egypten – Geografi och klimat

Egypten ligger i nordöstra Afrika och omfattar även Sinaihalvön i Asien. Det är ett utpräglat ökenland med Afrikas längsta flod, Nilen, som livgivande pulsåder. Den uppodlade marken ligger samlad i ett smalt bälte längs flodens stränder. Till ytan är Egypten mer än dubbelt så stort som Sverige.

Yta: 1 002 000 km2 (2022)
Tid: svensk + 1 timme
Angränsande land/länder: Libyen, Sudan, Israel (samt palestinska Gazaremsan)
Huvudstad med antal invånare: Kairo 21,3 miljoner (inklusive förorter, FN-uppskattning 2021)
Övriga större städer: Alexandria 3 900 000, Giza 2 500 000, Shubra al-kheima 1 000 000, Port Said 555 000, Suez 506 000 (uppskattning 2007)
Högsta berg: Katrina (2 637 m ö h)
Viktiga floder: Nilen

Källor

Egypten – Befolkning och språk

Egypten är det folkrikaste landet i Mellanöstern och har Afrikas tredje största invånarantal (efter Nigeria och Etiopien). Befolkningen är starkt koncentrerad till en liten yta; Nildalen och flodens delta är bland de tätast befolkade områdena i världen. Den stora majoriteten är araber, och arabiska är officiellt språk.

Fakta – befolkning och språk

Befolkning: 100 000 000 (2020) ¹
Antal invånare: 110 990 103 (2022)
Antal invånare per kvadratkilometer: 103 (2020)
Andel invånare i städerna: 43 procent (2022)
Nativitet/födelsetal: 25,1 per 1000 invånare (2020)
Mortalitet/dödstal: 5,7 per 1000 invånare (2020)
Befolkningstillväxt: 1,6 procent (2022)
Fertilitetsgrad: 2,9 födda barn per kvinna (2021)
Andel kvinnor: 49,4 procent (2022)
Förväntad livslängd: 70 år (2021)
Förväntad livslängd för kvinnor: 73 år (2021)
Förväntad livslängd för män: 68 år (2021)
Språk: arabiska är officiellt språk

1. enligt statlig statistik

Källor

Egypten – Religion

Islam är statsreligion i Egypten. Nästan alla muslimer bekänner sig till islams huvudinriktning sunni. Religionsfrihet råder enligt grundlagen, även om staten inte erkänner konvertering från islam. Kanske en tiondel av befolkningen tillhör den kristna koptiska kyrkan som har funnits i landet i 2 000 år.

Egypten – Utbildning

Var fjärde vuxen i Egypten saknar läs- och skrivkunnighet enligt officiella uppgifter. Numera är skolan obligatorisk i nio år och de flesta barn går åtminstone det första sexåriga stadiet. I Kairo finns det stora islamiska universitetet al-Azhar, grundat på 900-talet.

Fakta – utbildning

Läs- och skrivkunnighet: 73,1 procent (2021)
Andel barn som börjar grundskolan: 97,0 procent (2018)
Antal elever per lärare i grundskolan: 24 (2018)
Offentliga utgifter för utbildning i andel av BNP: 2,5 procent (2020)
Offentliga utgifter för utbildning i andel av statsbudgeten: 12,3 procent (2020)

Källor

Egypten – Sociala förhållanden

I Egypten råder enorma skillnader mellan rika och fattiga. Andelen fattiga i befolkningen minskade under flera år men utvecklingen vacklar, särskilt som folkökningen har förblivit snabb. 60 procent av befolkningen får köpa bröd till priser som staten subventionerar.

Fakta – sociala förhållanden

Andel invånare med tillgång till dricksvatten från en kontrollerad källa: 99 procent (2020)
Andel invånare med tillgång till toaletter: 97,3 procent (2020)
Andel hiv-smittade bland vuxna (15–49 år): 0,1 procent (2021)
Spädbarnsdödlighet: 16 per 1000 födslar (2021)
Offentliga utgifter för hälsovård i andel av BNP: 4,4 procent (2020)
Offentliga utgifter för hälsovård per invånare: 151 US dollar (2020)
Andel kvinnor i parlamentet: 28 procent (2022)

Källor

Egypten – Kultur

Egypten har en kulturtradition som går flera tusen år tillbaka, med pyramiderna som mäktiga minnesmärken från en högtstående civilisation. Landet har länge varit ett regionalt kulturcentrum. Naguib Mahfouz blev 1988 den första arabiskspråkiga Nobelpristagaren i litteratur och här finns arabvärldens största filmindustri.

Egypten – Seder och bruk

Även om Egypten är en sekulär stat genomsyrar islam egyptiernas personliga, politiska, ekonomiska och juridiska liv. Islam praktiseras varje dag genom klädsel, regler för maten, bön och referenser till Guds vilja och välsignelse. En del seder delas av den koptiska kristna minoriteten, som inte går att särskilja på annat vis än genom sin tro. Somliga av de arabiska vardagsuttrycken är också gemensamma för muslimer och kristna.

Egypten – Äldre historia

Pyramider från flera epoker vittnar om en av världens äldsta civilisationer: faraonernas rike som uppstod 3000 före Kristus och dominerade i två årtusenden. Småningom hamnade Egypten under främmande styre och vid vår tideräknings början blev det en del av romarriket. Kristendomen slog rot tidigt. På 600-talet kom arabiska erövrare och med dem islam. Från 1500-talet ingick Egypten i Osmanska riket. Europeiska makter dominerade från 1800-talet, 1882–1922 fungerade landet som en brittisk koloni.

Egypten – Modern historia

Kungen störtades i en kupp 1952 och Egypten blev militärdiktatur med socialistiska förtecken. Anwar al-Sadat som blev president 1970 avskaffade enpartistaten, men styret förblev auktoritärt. Efter förlust i flera krig mot Israel slöt Egypten 1978 fred med ärkefienden, som första arabland. Det ogillades av islamister, som mördade Sadat 1981. Efterträdaren Hosni Mubarak höll i gång en lågintensiv konflikt med islamister, samtidigt som ekonomin liberaliserades. Mubarak drevs från makten 2011. Muslimska brödraskapet vann de första fria valen, bara för att snart ersättas av en ny militärstyrd regim.

Egypten – Politiskt system

Egypten är en republik med stark presidentmakt. Revolutionen 2011 innebar att en förändring av det politiska systemet påbörjades, men efter militärens maktövertagande 2013 har det gamla systemet till stor del återinförts. Den militära eliten styr och stärker sin kontroll.

Egypten – Demokrati och rättigheter

Egyptiska folket gjorde 2011 uppror mot en diktator, som stödde sig på militär makt. Men efter flera dramatiska turer, med demokratiska val som militärledningen inte har accepterat och med återkommande blodsutgjutelse, lider landet återigen under diktatur. Egypten styrs av en militärstödd president, rättsväsendets oberoende har minskat, massmedier kontrolleras hårdare och motståndare till regimen behandlas med hårdhandskar.

Egypten – Aktuell politik

Egypten har genomgått en omvälvande tid med mängder av författningsändringar och flera val. Men sedan den arabiska våren 2011, då en mångårig diktator tvingades bort, har landet inte blivit mer fritt eller demokratiskt. En militärstödd regim fängslar islamister och tystar mycket av den sekulära och liberala oppositionen. Förre arméchefen Abd al-Fattah al-Sisi ser till att vinna presidentvalen och grundlagsändringar garanterar hans fortsatta styre.

Fakta – politik

Officiellt namn: Jumhuriyyat Misr al-Arabiyya/ Arabrepubliken Egypten
Statsskick: republik, enhetsstat
Statschef: president Abd al-Fattah al-Sisi (2014–)
Regeringschef: premiärminister Mostafa Madbouli (2018–)
Viktigaste partier med mandat i senaste val: Nationens framtid 316, Republikanska folkpartiet 50, Nya Wafd 26, Fosterlandets försvarare 23, Moderna Egypten 11, Reform och utveckling 9, Socialdemokraterna 7, Frihetspartiet 7, Konferenspartiet 7, al-Nur 7, Tagammu 6, oberoende 124, övriga 3 (2020)
Viktigaste partier med mandat i näst senaste val: Oberoende kandidater 351 (varav 28 tillsatta av presidenten), Fria egyptier 65, Nationens framtid 53, Nya Wafd 36, övriga 91 (2015)
Valdeltagande: 67 procent i presidentvalet 2023, 29 procent i valet till representanthuset 2020, 14 procent i valet till senaten 2020
Kommande val: parlamentsval 2025, presidentval 2029

Källor

Egypten – Utrikespolitik och försvar

Egypten spelar sedan länge en framträdande roll i arabvärlden, bland annat som samarbetspartner till USA. Arabförbundets högkvarter ligger i Kairo och dess generalsekreterare är vanligen en egyptier. Egypten har också en central roll i Israels långdragna fredsprocess med palestinierna, liksom i oroshärden Libyen. En träta med Etiopien om Nilens vatten har på senare år kommit att uppfattas som ett existentiellt hot.

Fakta – försvar

Armén: 310 000 man (2022) ¹
Flygvapnet: 30 000 man (2022) ²
Flottan: 18 500 man (2022) ³
Militärutgifter i andel av BNP: 1,30 procent (2021)
Militärutgifter i andel av statsbudgeten: 4,8 procent (2021)

1. inklusive 200 000 värnpliktiga
2. inklusive 10 000 värnpliktiga
3. inklusive 10 000 värnpliktiga

Källor

Egypten – Ekonomisk översikt

Egypten är Mellanösterns folkrikaste land men samtidigt ett av de fattigaste. Huvudsakliga inkomstkällor är gasexport, turism och intäkter från Suezkanalen. Ekonomin har rört sig från socialistisk centralstyrning mot marknadsorientering, men militären har en nyckelroll i näringslivet. Omvälvningar som inleddes 2011 satte press på ekonomin, liksom coronapandemin och därefter Ukrainakriget. Befolkningens behov av statliga subventioner på basvaror tynger statens ekonomi.

Fakta – Ekonomi

BNP per invånare: 4 295 US dollar (2022)
BNP-tillväxt: 6,6 procent (2022)
Total BNP: 476 748 miljoner US dollar (2022)
Jordbrukets andel av BNP: 10,9 procent (2022)
Industrins andel av BNP: 32,7 procent (2022)
Servicesektorns andel av BNP: 51,4 procent (2022)
Inflation: 8,5 procent (2022)
Statsskulden i andel av BNP: 88,5 procent (2022)
Utlandsskuld: 143 246 miljoner US dollar (2021)
Valuta: egyptiskt pund
Varuexport: 49 277 miljoner US dollar (2022)
Varuimport: 85 758 miljoner US dollar (2022)
Bytesbalans: -18,6 miljarder US dollar (2021)
Varuhandeln i andel av BNP: 28 procent (2022)
Viktigaste exportvaror: olja, livsmedel, kläder, textiler, bomullsgarn, järn- och stålvaror
Största handelspartner: EU, USA, Libyen, Saudiarabien, Kina
Mottaget bistånd per invånare: 75 US dollar (2021)

Källor

Egypten – Naturtillgångar, energi och miljö

Nilens vatten ger det regnfattiga Egypten bördigt lantbruk och viss vattenkraft, men flödena har sinat efter kontroversiella dammbyggen. Överbefolkning och massturism orsakar nedsmutsning. Gas är landets viktigaste energikälla och utvinningen ökar, delvis därför att EU ska ersätta rysk gas med gas från Medelhavet.

Fakta – energi och miljö

Energianvändning per invånare: 835 kilo oljeekvivalenter (2014)
Elkonsumtion per invånare: 1 699 kilowattimmar, kWh (2014)
Andel av befolkningen med tillgång till elektricitet: 100 procent (2021)
Andel av landsbygdsbefolkningen med tillgång till elektricitet: 100 procent (2021)
Utsläpp av växthusgaser totalt: 299,78 miljoner ton koldioxidekvivalenter (2020)
Utsläpp av växthusgaser per invånare: 2,93 ton koldioxidekvivalenter (2020)
Utsläpp av koldioxid totalt: 210 752 tusen ton (2020)
Utsläpp av koldioxid per invånare: 2,0 ton (2020)
Utsläpp av metangas totalt: 64 403 tusen ton koldioxidekvivalenter (2020)

Källor

Egypten – Jordbruk och industri

Nilen har kallats Egyptens moder. Nästan hela befolkningen lever i den smala bördiga remsa som floddalen utgör. Jordbruket är beroende av Nilen och den konstbevattning som floden möjliggör, och en snabbt växande befolkning gör att också behovet av matimport ökar. Industriproduktionen ligger till stora delar i militära händer och insynen i näringslivet är dålig.

Fakta – jordbruk och industri

Jordbrukets andel av BNP: 10,9 procent (2022)
Andel av landytan som används för jordbruk: 3,9 procent (2018)
Andel av landytan som är skogbevuxen: 0,0 procent (2020)
Industrins andel av BNP: 32,7 procent (2022)

Källor