Djibouti

https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/afrika/djibouti/

Djibouti ligger på Afrikas horn, där Röda havet möter Adenviken. Landet var en fransk koloni fram till självständigheten 1977. Djibouti består till största delen av öken och saknar nästan helt naturtillgångar och odlingsbar mark. Landet får sina inkomster från hamnverksamhet, järnvägsfrakt till Etiopien samt från att upplåta militärbaser åt USA, Frankrike, Japan, Italien och Kina.

Djibouti – Geografi och klimat

Djibouti är till ytan något större än Värmland och ligger i nordöstra Afrika vid Röda havets södra inlopp. Landet är kargt och ofruktbart och består till över 90 procent av öknar med vulkaniska klippor och saltsjöar. Klimatet är hett och torrt.

Fakta – Geografi och klimat

Yta: 23 200 km2 (2022)
Tid: svensk +2 timmar
Angränsande land/länder: Eritrea, Etiopien, Somalia ("Somaliland")
Huvudstad med antal invånare: Djibouti 568 800 (FN-uppskattning 2019)
Övriga större städer: Dikhil, Tadjoura
Högsta berg: Moussa Ali (2 028 m ö h)
Medelnederbörd/månad: 25 mm (mars), 1 mm (juni)
Medeltemperatur/dygn: 36 °C (juli), 25 °C (jan)

Källor

Djibouti – Befolkning och språk

I Djibouti dominerar två folkgrupper. I söder finns den somaliska klanen issa och i norr lever afar, ett folk som också finns i Etiopien och Eritrea. Issa talar somaliska och afarerna talar afariska, som är ett kushitiskt språk besläktat med somaliskan. Mellan issa och afar råder spänningar.

Fakta – befolkning och språk

Befolkning: issa 50–60 procent, afar 35–40 procent, övriga 5–15 procent
Antal invånare: 1 002 197 (2021)
Antal invånare per kvadratkilometer: 43 (2020)
Andel invånare i städerna: 78 procent (2020)
Nativitet/födelsetal: 20,5 per 1000 invånare (2020)
Mortalitet/dödstal: 6,9 per 1000 invånare (2020)
Befolkningstillväxt: 1,4 procent (2021)
Fertilitetsgrad: 2,7 antal födda barn per kvinna (2019)
Andel kvinnor: 47,5 procent (2020)
Förväntad livslängd: 67 år (2020)
Förväntad livslängd för kvinnor: 69 år (2019)
Förväntad livslängd för män: 65 år (2019)
Språk: franska och arabiska är officiella språk, men de flesta talar somaliska eller afariska

Källor

Djibouti – Religion

Islam är statsreligion i Djibouti men landets författning garanterar religionsfrihet. Nittioåtta procent av invånarna är sunnimuslimer.

Djibouti – Utbildning

Utbildningsnivån i Djibouti är generellt låg. Ungefär var fjärde invånare är analfabet och hälften av barnen fullföljer inte grundskolan.

Fakta – utbildning

Andel barn som börjar grundskolan: 66,5 procent (2019)
Antal elever per lärare i grundskolan: 29 (2018)
Offentliga utgifter för utbildning i andel av BNP: 3,6 procent (2018)
Offentliga utgifter för utbildning i andel av statsbudgeten: 14,0 procent (2018)

Källor

Djibouti – Kultur

Djibouti har få internationellt kända författare, musiker och konstnärer. Däremot har landets båda stora folkgrupper issa och afar långa traditioner av muntligt berättande och diktande.

Djibouti – Sociala förhållanden

Fattigdomen är utbredd i Djibouti, där de sociala villkoren för de allra flesta invånarna är svåra. En minoritet av befolkningen har tillgång till grundläggande sjukvård. Enligt FN är var fjärde djiboutier beroende av någon form av utländskt bistånd.

Fakta – sociala förhållanden

Spädbarnsdödlighet: 48 per 1000 födslar (2019)
Andel hiv-smittade vuxna (15–49 år): 0,8 procent (2020)
Andel hiv-smittade bland unga kvinnor (15–24 år): 0,5 procent (2020)
Andel hiv-smittade bland unga män (15–24 år): 0,4 procent (2019)
Andel av befolkningen som har tillgång till rent vatten: 76,0 procent (2020)
Andel av befolkningen som har tillgång till toaletter: 66,7 procent (2020)
Offentliga utgifter för hälsovård i andel av BNP: 2,3 procent (2018)
Offentliga utgifter för hälsovård per person: 71 US dollar (2018)
Andel kvinnor i parlamentet: 26 procent (2020)

Källor

Djibouti – Seder och bruk

Djiboutis två stora folkgrupper issa och afar är av tradition nomadfolk och landets seder och bruk är därmed präglade av herdekulturen. En snabb inflyttning till städerna gör att allt fler invånare numera är påverkade av västeuropeiska influenser.

Djibouti – Äldre historia

Djiboutis två folkgrupper issa och afar vandrade gradvis in i området från 200-talet f Kr. Under 800-talet e Kr tog araber över handeln i området men fick från 1500-talet konkurrens av portugiser. I slutet av 1800-talet bildades kolonin Franska Somaliland. Vid en omstridd folkomröstning 1967 valde befolkningen där att förbli en del av Frankrike.

Djibouti – Modern historia

Djibouti blev självständigt från kolonialmakten Frankrike 1977. Fyra år senare blev landet en enpartistat med det av issafolket dominerade Folklig samling för framsteg (RPP) som enda tillåtna parti. Flerpartisystem återinfördes 1992 efter påtryckningar från Frankrike. Under 1990-talet ledde spänningar mellan folkgrupperna issa och afar till inbördeskrig. 1994 ingicks ett fredsavtal.

Djibouti – Demokrati och rättigheter

Djibouti styrs med auktoritära metoder av president Ismail Omar Guelleh och hans partikoalition Unionen för presidentmajoritet (UMP). Guelleh och kretsen kring honom har kuvat såväl politisk opposition som fria medier. Regimen anklagas regelbundet för brott mot de mänskliga rättigheterna.

Djibouti – Inrikespolitik och författning

Politiken i Djibouti domineras av president Ismaïl Omar Guelleh och hans parti Folklig samling för framsteg (RPP), som ingår i den styrande koalitionen Unionen för presidentmajoritet (UMP) tillsammans med tre stödpartier. Personliga relationer och klantillhörighet spelar större roll än politiska partier. Den rivalitet som finns mellan de två stora folkgrupperna issa och afar har ofta lett till politiska oroligheter.

Fakta – politik

Officiellt namn: République de Djibouti/ Jumhuriat Djibouti/ Republiken Djibouti
Statsskick: republik, enhetsstat
Statschef: president Ismail Omar Guelleh (1999–)
Regeringschef: president Ismail Omar Guelleh (1999–)
Viktigaste partier med mandat i senaste val: Unionen för presidentmajoritet (UMP) 58, Unionen för demokrati och rättvisa (UDJ) 7 (2023)
Viktigaste partier med mandat i näst senaste val: Unionen för presidentmajoritet (UMP) 57, Unionen för demokrati och rättvisa/Djiboutis parti för utveckling (UDJ/PDD) 7, Förenade centrumdemokrater (CDU) 1 (2018)
Valdeltagande: 82 procent i presidentvalet 2021, 78 procent i parlamentsvalet 2023
Kommande val: presidentval 2026, parlamentsval 2028

Källor

Djibouti – Utrikespolitik och försvar

Djiboutis strategiska läge vid inloppet till Röda havet har tillförsäkrat landet ett rikligt bistånd. Djibouti för en västvänlig och pro-arabisk politik, men har också närmat sig Kina under senare år. Landet upplåter militärbaser till bland annat USA, Frankrike, Japan och Kina.

Fakta – försvar

Armén: 8 000 man (2020)
Flygvapnet: 250 man (2017)
Flottan: 200 man (2017)
Militärutgifternas andel av BNP: 3,7 procent (2008)
Militärutgifternas andel av statsbudgeten: 9,1 procent (2008)

Källor

Djibouti – Ekonomisk översikt

Djiboutis ekonomi bygger nästan helt på servicesektorn, framför allt inkomster från hamnen, järnvägen till Etiopiens huvudstad Addis Abeba och från utländsk militär. Ekonomin har vuxit snabbt sedan millennieskiftet, mycket tack vare pengar från de utländska militärbaserna och från nya investeringar i hamntrafiken. Inkomsterna kommer dock bara en liten elit i huvudstaden till del.

Fakta – Ekonomi

BNP per person: 3 150 US dollar (2021)
BNP-tillväxt: 3,6 procent (2022)
Total BNP: 3 384 miljoner US dollar (2020)
Jordbrukets andel av BNP: 1,3 procent (2020)
Industrins andel av BNP: 16,2 procent (2020)
Servicesektorns andel av BNP: 70,2 procent (2020)
Inflation: 6,6 procent (2022)
Statsskuldens andel av BNP: 46,0 procent (2021)
Utlandsskuld: 2 679 miljoner US dollar (2020)
Valuta: djiboutisk franc
Varuexport: 3 280 miljoner US dollar (2021)
Varuimport: 4 011 miljoner US dollar (2021)
Bytesbalans: 0,4 miljarder US dollar (2020)
Varuhandelns andel av BNP: 188 procent (2020)
Viktigaste exportvaror: återexport av varor, boskap, hudar och skinn
Största handelspartner: Etiopien, Saudiarabien, Kina, Förenade arabemiraten (2016)
Bistånd per person: 280 US dollar (2019)

Källor

Djibouti – Naturtillgångar och energi

Djibouti har nästan inga mineraltillgångar, men några utländska företag har hittat guld som ska brytas. Landet ligger i ett vulkaniskt aktivt område, och det görs försök att utvinna jordvärme. Nästan hela energibehovet täcks av importerad olja.

Fakta – energi och miljö

Energianvändning per person: 179 kilo oljeekvivalenter (2007)
Utsläpp av koldioxid totalt: 420 tusen ton (2019)
Utsläpp av koldioxid per invånare: 0,4 ton (2019)
Andelen energi från förnyelsebara källor: 27,9 procent (2019)

Källor

Djibouti – Jordbruk och industri

Förutsättningarna för jordbruk är dåliga i det heta och regnfattiga ökenlandet Djibouti. På landsbygden är de flesta invånare ännu boskapsskötande nomader. Industrin är outvecklad.

Fakta – Jordbruk och industri

Jordbrukets andel av BNP: 1,3 procent (2020)
Andel av landytan som används för jordbruk: 73,4 procent (2018)
Andel av landytan som är skogsbevuxen: 0,3 procent (2020)
Industrins andel av BNP: 16,2 procent (2020)

Källor