Djibouti

https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/afrika/djibouti/

Djibouti ligger på Afrikas horn, där Röda havet möter Adenviken. Landet var en fransk koloni fram till självständigheten 1977. Djibouti består till största delen av öken och saknar nästan helt naturtillgångar och odlingsbar mark. Landet får sina inkomster från hamnverksamhet, järnvägsfrakt till Etiopien samt från att upplåta militärbaser åt USA, Frankrike, Japan, Italien och Kina.

Geografi och klimat

Djibouti är till ytan något större än Värmland och ligger i nordöstra Afrika vid Röda havets södra inlopp. Landet är kargt och ofruktbart och består till över 90 procent av öknar med vulkaniska klippor och saltsjöar. Klimatet är hett och torrt.

Fakta – Geografi och klimat

Yta
23 200 km2 (2018)
Tid
svensk +2 timmar
Angränsande land/länder
Eritrea, Etiopien, Somalia ("Somaliland")
Huvudstad med antal invånare
Djibouti 568 800 (FN-uppskattning 2019)
Övriga större städer
Dikhil, Tadjoura
Högsta berg
Moussa Ali (2 028 m ö h)
Medelnederbörd/månad
25 mm (mars), 1 mm (juni)
Medeltemperatur/dygn
36 °C (juli), 25 °C (jan)

Källor

Befolkning och språk

I Djibouti dominerar två folkgrupper. I söder finns den somaliska klanen issa och i norr lever afar, ett folk som också finns i Etiopien och Eritrea. Issa talar somaliska och afarerna talar afariska, som är ett kushitiskt språk besläktat med somaliskan. Mellan issa och afar råder spänningar.

Fakta – befolkning och språk

Befolkning
issa 50–60 %, afar 35–40 %, övriga 5–15 %
Antal invånare
956 985 (2017)
Antal invånare per kvadratkilometer
41 (2017)
Andel invånare i städerna
77,6 procent (2017)
Nativitet/födelsetal
23,0 per 1000 invånare (2016)
Mortalitet/dödstal
8,4 per 1000 invånare (2016)
Befolkningstillväxt
1,5 procent (2017)
Fertilitetsgrad
2,8 antal födda barn per kvinna (2016)
Andel kvinnor
49,8 procent (2017)
Förväntad livslängd
62 år (2016)
Förväntad livslängd för kvinnor
64 år (2016)
Förväntad livslängd för män
61 år (2016)
Språk
franska och arabiska är officiella språk, men de flesta talar somaliska eller afariska

Källor

Religion

Islam är statsreligion i Djibouti men landets författning garanterar religionsfrihet. Nittioåtta procent av invånarna är sunnimuslimer.

Utbildning

Utbildningsnivån i Djibouti är generellt låg. Ungefär var fjärde invånare är analfabet och hälften av barnen fullföljer inte grundskolan.

Fakta – utbildning

Andel barn som börjar grundskolan
55,1 procent (2017)
Antal elever per lärare i grundskolan
30 (2017)
Offentliga utgifter för utbildning i andel av BNP
12,3 procent (2010)
Offentliga utgifter för utbildning i andel av statsbudgeten
12,3 procent (2010)

Källor

Kultur

Djibouti har få internationellt kända författare, musiker och konstnärer. Däremot har landets båda stora folkgrupper issa och afar långa traditioner av muntligt berättande och diktande.

Arbetsmarknad

Trots att Djibouti är ett ökenland återfinns över 70 procent av arbetskraften inom jordbruk, boskapsskötsel och fiske. De flesta landsbygdsbor är boskapsskötande nomader. Det pågår en snabb inflyttning till huvudstaden Djibouti, där uppemot hälften av invånarna saknar arbete.

Fakta – arbetsmarknad

Arbetslöshet
11,0 procent (2019)
Ungdomsarbetslöshet
21,3 procent (2019)

Källor

Sociala förhållanden

Fattigdomen är utbredd i Djibouti, där de sociala villkoren för de allra flesta invånarna är svåra. En minoritet av befolkningen har tillgång till grundläggande sjukvård. Enligt FN är var fjärde djiboutier beroende av någon form av utländskt bistånd.

Fakta – sociala förhållanden

Spädbarnsdödlighet
50 per 1000 födslar (2018)
Andel hiv-smittade
1,2 procent (2018)
Andel hiv-smittade bland unga kvinnor
0,6 procent (2018)
Andel hiv-smittade bland unga män
0,4 procent (2018)
Andel av befolkningen som har tillgång till rent vatten
76,9 procent (2015)
Andel av befolkningen som har tillgång till toaletter
63,6 procent (2017)
Offentliga utgifter för hälsovård i andel av BNP
4,4 procent (2015)
Offentliga utgifter för hälsovård per person
70 US dollar (2016)
Andel kvinnor i parlamentet
26 procent (2018)

Källor

Seder och bruk

Djiboutis två stora folkgrupper issa och afar är av tradition nomadfolk och landets seder och bruk är därmed präglade av herdekulturen. En snabb inflyttning till städerna gör att allt fler invånare numera är påverkade av västeuropeiska influenser.

Äldre historia

Djiboutis två folkgrupper issa och afar vandrade gradvis in i området från 200-talet f Kr. Under 800-talet e Kr tog araber över handeln i området men fick från 1500-talet konkurrens av portugiser. I slutet av 1800-talet bildades kolonin Franska Somaliland. Vid en omstridd folkomröstning 1967 valde befolkningen där att förbli en del av Frankrike.

Modern historia

Djibouti blev självständigt från kolonialmakten Frankrike 1977. Fyra år senare blev landet en enpartistat med det av issafolket dominerade Folklig samling för framsteg (RPP) som enda tillåtna parti. Flerpartisystem återinfördes 1992 efter påtryckningar från Frankrike. Under 1990-talet ledde spänningar mellan folkgrupperna issa och afar till inbördeskrig. 1994 ingicks ett fredsavtal.

Politiskt system

Djibouti är en republik med presidentstyre efter fransk modell. Efter en folkomröstning trädde en ny författning i kraft 1992 som innebar att det tidigare enpartisystemet formellt avskaffades. Trots det domineras politiken i hög grad av den styrande partikoalitionen Unionen för presidentmajoritet (UMP).

Demokrati och rättigheter

Djibouti styrs med auktoritära metoder av president Ismail Omar Guelleh och hans partikoalition Unionen för presidentmajoritet (UMP). Guelleh och kretsen kring honom har kuvat såväl politisk opposition som fria medier. Regimen anklagas regelbundet för brott mot de mänskliga rättigheterna.

Aktuell politik

Djiboutis politik domineras av president Ismaïl Omar Guelleh och hans parti Folklig samling för framsteg (RPP), som ingår i den styrande partikoalitionen Unionen för presidentmajoritet (UMP) tillsammans med tre små stödpartier. Guelleh som tillhör den dominerande folkgruppen issa baserar sin makt på lojalitet inom den egna gruppen men har med tiden också skaffat stöd från inflytelserika klaner inom landets andra stora folkgrupp, afarerna.

Fakta – politik

Officiellt namn
République de Djibouti/ Jumhuriat Djibouti/ Republiken Djibouti
Statsskick
republik, enhetsstat
Statschef
president Ismail Omar Guelleh (1999–)
Regeringschef
president Ismail Omar Guelleh (1999–)
Viktigaste partier med mandat i senaste val
Unionen för presidentmajoritet (UMP) 57, Unionen för demokrati och rättvisa/Djiboutis parti för utveckling (UDJ/PDD) 7, Förenade centrumdemokrater (CDU) 1 (2018)
Viktigaste partier med mandat i näst senaste val
Unionen för presidentmajoritet (UMP) 43, Nationella räddningsunionen (USN) 21, Förenade centrumdemokrater (CDU) 1 (2013)
Valdeltagande
68 % i presidentvalet 2016; 67 % i parlamentsvalet 2018
Kommande val
presidentval 2021, parlamentsval 2023

Källor

Utrikespolitik och försvar

Djiboutis strategiska läge vid inloppet till Röda havet har tillförsäkrat landet ett rikligt bistånd. Djibouti för en västvänlig och pro-arabisk politik, men har också närmat sig Kina under senare år. Landet upplåter militärbaser till bland annat USA, Frankrike, Japan och Kina.

Fakta – försvar

Armén
8 000 man (2017)
Flygvapnet
250 man (2017)
Flottan
200 man (2017)
Militärutgifternas andel av BNP
3,7 procent (2008)
Militärutgifternas andel av statsbudgeten
9,1 procent (2008)

Källor

Ekonomisk översikt

Djiboutis ekonomi bygger nästan helt på servicesektorn, framför allt inkomster från hamnen, järnvägen till Etiopiens huvudstad Addis Abeba och från utländsk militär. Ekonomin har vuxit snabbt sedan millennieskiftet, mycket tack vare pengar från de utländska militärbaserna och från nya investeringar i hamntrafiken. Inkomsterna kommer dock bara en liten elit i huvudstaden till del.

Fakta – Ekonomi

BNP per person
2 050 US dollar (2018)
Total BNP
1 966 miljoner US dollar (2018)
BNP-tillväxt
6,0 procent (2018)
Jordbrukets andel av BNP
2,3 procent (2018)
Tillverkningsindustrins andel av BNP
4,4 procent (2018)
Servicesektorns andel av BNP
71,7 procent (2018)
Inflation
2,2 procent (2019)
Statsskuldens andel av BNP
48,0 procent (2018)
Utlandsskuld
2 057 miljoner US dollar (2017)
Valuta
djiboutisk franc
Varuexport
142 miljoner US dollar (2017)
Varuimport
768 miljoner US dollar (2017)
Bytesbalans
- 294 miljoner US dollar (2017)
Varuhandelns andel av BNP
49 procent (2018)
Viktigaste exportvaror
återexport av varor, boskap, hudar och skinn
Största handelspartner
Etiopien, Saudiarabien, Kina, Förenade arabemiraten (2016)

Källor

Naturtillgångar och energi

Djibouti har nästan inga mineraltillgångar, men några utländska företag har hittat guld som ska brytas. Landet ligger i ett vulkaniskt aktivt område, och det görs försök att utvinna jordvärme. Nästan hela energibehovet täcks av importerad olja.

Fakta – energi och miljö

Energianvändning per person
179 kilo oljeekvivalenter (2007)
Utsläpp av koldioxid totalt
722 tusen ton (2014)
Utsläpp av koldioxid per invånare
0,8 ton (2014)
Andelen energi från förnyelsebara källor
15,4 procent (2015)

Källor

Jordbruk och fiske

Förutsättningarna för jordbruk är dåliga i det heta och regnfattiga ökenlandet Djibouti. På landsbygden är de flesta invånare ännu boskapsskötande nomader, som håller getter, får och kameler.

Fakta – jordbruk

Jordbrukets andel av BNP
2,3 procent (2018)
Andel av landytan som används för jordbruk
73,4 procent (2016)

Källor

Industri

Industrin i Djibouti är outvecklad och nästan alla konsumtionsvaror måste importeras. I fabrikerna förädlas huvudsakligen olika slags livsmedel.