Benin
https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/afrika/benin/
Benin är ett långsmalt land i Västafrika med en landyta motsvarande en fjärdedel av Sveriges. Efter självständigheten från kolonialmakten Frankrike 1960 präglades landet av en rad militärkupper och blev därefter en marxist-leninistisk enpartistat. Från tidigt 1990-tal och fram till mitten av 2010-talet var Benin något av ett demokratiskt föredöme i regionen. Sedan dess har det blivit svårare för oppositionen att verka och utrymmet för oberoende medier har stramats åt. Ekonomin baseras främst på bomullsodling.
Benin – Geografi och klimat
Benin i Västafrika är ett av kontinentens minsta länder. Höjdskillnaderna inom landet är små. I söder har det långsmala Benin en kort kuststräcka längs Atlanten, vid den del av Guineabukten som kallas Beninbukten. Klimatet är övervägande hett och fuktigt.
Fakta – Geografi och klimat
- Yta
- 112 622 km2 (2025)
- Tid
- svensk
- Angränsande land/länder
- Togo, Burkina Faso, Niger, Nigeria
- Huvudstad med antal invånare
- Porto Novo 835 000 (uppskattning 2026; presidenten och regeringen finns dock i Cotonou)
- Övriga större städer
-
Cotonou 2,5 miljoner, Porto-Novo 835 000, Parakou
407 000 (uppskattning 2026) - Högsta berg
-
Atakora-bergen
(601 m ö h) - Viktiga floder
- Ouémé
- Medelnederbörd/år
- Porto Novo 1 300 mm
- Medeltemperatur/dygn
- Porto Novo 28 °C (jan), 26 °C (juli)
Benin – Befolkning och språk
Södra Benin är ett av Västafrikas mest tätbefolkade områden. Här bor omkring tre femtedelar av landets befolkning. I Benin finns ett 40-tal etniska grupper. Trots viss uppdelning mellan norr och söder har det inte uppstått några allvarliga etniska motsättningar.
Fakta – befolkning och språk
- Antal invånare
- 14 462 724 (2024)
- Antal invånare per kvadratkilometer
- 125 (2023)
- Andel invånare i städerna
- 51 procent (2024)
- Nativitet/födelsetal
- 33,9 per 1000 invånare (2023)
- Mortalitet/dödstal
- 8,8 per 1000 invånare (2023)
- Fertilitetsgrad
- 4,6 födda barn per kvinna (2023)
- Befolkningstillväxt
- 2,5 procent (2024)
- Förväntad livslängd
- 61 år (2023)
- Förväntad livslängd för kvinnor
- 62 år (2023)
- Förväntad livslängd för män
- 59 år (2023)
- Andel kvinnor
- 49,9 procent (2024)
Benin – Religion
I Benin är kristendomen största religion, med katolicism som största gren. Traditionella inhemska religioner baserade på andetro har också en stark ställning. Den religiösa sfären är fri från konflikter. Anhängare av olika religioner håller fred med varandra.
Benin – Utbildning
I Benin råder officiellt skolplikt för barn mellan sex och tolv år. Skolsystemet bygger på det franska och den statliga grundskolan är avgiftsfri. I landet finns en välutbildad elit men det stora flertalet beninier saknar tillgång till god utbildning.
Fakta – utbildning
- Andel barn som börjar grundskolan
- 97,2 procent (2018)
- Antal elever per lärare i grundskolan
- 39 (2018)
- Läs- och skrivkunnighet
- 51,4 procent (2022)
- Offentliga utgifter för utbildning i andel av BNP
- 3,2 procent (2023)
- Offentliga utgifter för utbildning i andel av statsbudgeten
- 18,0 procent (2025)
Benin – Sociala förhållanden
Benin är ett fattigt land, om än inte det värst drabbade i Västafrika. Grundläggande samhällsservice är dåligt utbyggd och många invånare saknar rent dricksvatten och toaletter. Sjukvården är eftersatt.
Fakta – sociala förhållanden
- Andel av befolkningen med tillgång till dricksvatten från en kontrollerad källa
- 70 procent (2024)
- Andel av befolkningen med tillgång till toaletter
- 22,2 procent (2024)
- Andel hiv-smittade vuxna (15–49 år)
- 0,7 procent (2024)
- Spädbarnsdödlighet
- 46 per 1000 födslar (2023)
- Offentliga utgifter för hälsovård per invånare
- 47 US dollar (2023)
- Offentliga utgifter för hälsovård i andel av BNP
- 3,3 procent (2023)
- Andel kvinnor i parlamentet
- 27 procent (2024)
Benin – Kultur
Benin är känt för sina silver-, brons- och tennfigurer. Ett rikt musikliv har bäddat för internationella stjärnor som sångerskan Angélique Kidjo. Den religiösa voodookulten präglar också kulturlivet.
Benin – Seder och bruk
Familjen, släkten och klanen är centrala i beniniernas sociala liv. Släkten förväntas ställa upp för den enskilde, samtidigt som denne förväntas vara lojal mot storfamiljen. Kvinnorna bestämmer ofta över barnen och hushållet, även om barnen anses tillhöra mannen. I samhällslivet är det männen som dominerar.
Benin – Äldre historia
Det område som i dag är Benin var centrum för slavhandeln mellan Västafrika och de amerikanska kontinenterna från 1500-talet och framåt. På den tiden var området splittrat i ett antal olika riken. Först i slutet av 1800-talet blev det en politisk enhet. Frankrike erövrade området 1894 och 1960 blev det självständigt under namnet Dahomey.
Benin – Modern historia
Tiden efter Benins självständighet från kolonialmakten Frankrike 1960 har i hög grad präglats av Mathieu Kérékou. Förutom några års avbrott i början av 1990-talet styrde han landet mellan 1972 och 2006. Speciellt är att Benin under Kérékou på fredlig väg gick från en marxist-leninistisk militärdiktatur till en demokratisk flerpartistat.
Benin – Demokrati och rättigheter
Benin har sedan 1990-talet framhållits som ett demokratiskt föredöme för andra länder i Afrika, men landet blev mer auktoritärt under president Patrice Talons tid vid makten mellan 2016 och 2026.
Benin – Inrikespolitik och författning
Benin är en republik med presidentstyre. Folkligt missnöje med hög arbetslöshet och en rad korruptionsskandaler ledde till att president Thomas Boni Yayi förlorade valet 2016 mot affärsmannen Patrice Talon. Även under president Talons tio år vid makten förekom social oro och han kritiserades för ett alltmer auktoritärt styre. Talon omvaldes 2021 i ett ifrågasatt val och 2026 segrade hans handplockade efterföljare Romuald Wadagni i ett presidentval som också blev omstritt.
Fakta – politik
- Officiellt namn
- République de Bénin/ Republiken Benin
- Statsskick
- republik, enhetsstat
- Stats- och regeringschef
- president Patrice Talon (2016–) 1
- Viktigaste partier med mandat i senaste val
- Progressiva unionen Förnyelse 60, Republikanska blocket 49 (2026)
- Viktigaste partier med mandat i näst senaste val
- Progressiva unionen 53, Republikanska blocket 28, Demokraterna 28 (2023)
- Valdeltagande
- 64 procent i presidentvalet 2026; 37 procent i parlamentsvalet 2026
- Kommande val
- parlamentsval 2030, presidentval 2033
Benin – Utrikespolitik och försvar
Sedan demokratiseringen i början av 1990-talet har Benin stärkt relationerna till väst, framför allt till den forna kolonialmakten Frankrike och till USA. Benin har också spelat en aktiv roll i försöken att lösa konflikter i regionen och deltagit med trupp i flera regionala och FN-organiserade militära insatser.
Fakta – försvar
- Armén
- 8 000 man (2025)
- Flygvapnet
- 250 man (2025)
- Flottan
- 550 man (2025)
- Militärutgifter i andel av BNP
- 0,72 procent (2024)
- Militärutgifter i andel av statsbudgeten
- 3,8 procent (2024)
Benin – Ekonomisk översikt
Benins ekonomi är i huvudsak uppbyggd kring jordbruk och handel. Även byggindustrin omsätter stora belopp. Den största exportvaran är bomull vilket gör landet känsligt för varierande världsmarknadspriser på bomullen.
Fakta – Ekonomi
- BNP per invånare
- 1 485 US dollar (2024)
- BNP-tillväxt
- 7,5 procent (2024)
- Total BNP
- 21 483 miljoner US dollar (2024)
- Jordbrukets andel av BNP
- 24,2 procent (2024)
- Industrins andel av BNP
- 17,4 procent (2024)
- Servicesektorns andel av BNP
- 48,9 procent (2024)
- Inflation
- 1,2 procent (2024)
- Statsskulden i andel av BNP
- 54,0 procent (2024)
- Utlandsskuld
- 14 163 miljoner US dollar (2024)
- Valuta
- västafrikansk franc 1
- Varuexport
- 3 772 miljoner US dollar (2024)
- Varuimport
- 5 230 miljoner US dollar (2024)
- Varuhandeln i andel av BNP
- 42 procent (2024)
- Viktigaste exportvaror
- bomull, kokosnötter, cashewnötter, sheasmör, textilier, oljepalmsprodukter, skaldjur
- Största handelspartner
- Indien, Kina, Bangladesh, Frankrike, Nigeria
- Mottaget bistånd per invånare
- 73 US dollar (2023)
Benin – Naturtillgångar, energi och miljö
Benin är relativt fattigt på mineral. Det finns olja och fossilgas i havet men utvinningen är begränsad. För sin energiförsörjning är Benin beroende av importerad olja. Ett allvarligt miljöproblem är att hård exploatering av kusten leder till att stränderna snabbt äts upp av havet.
Fakta – energi och miljö
- Andel av befolkningen med tillgång till elektricitet
- 57 procent (2023)
- Andel av landsbygdsbefolkningen med tillgång till elektricitet
- 44 procent (2023)
- Utsläpp av växthusgaser totalt
- 17,60 miljoner ton koldioxidekvivalenter (2023)
- Utsläpp av växthusgaser per invånare
- 1,25 ton koldioxidekvivalenter (2023)
- Utsläpp av koldioxid totalt
- 8 miljoner ton koldioxidekvivalenter (2023)
- Utsläpp av koldioxid per invånare
- 0,5 ton koldioxidekvivalenter (2023)
- Utsläpp av metangas totalt
- 6 miljoner ton koldioxidekvivalenter (2023)
Benin – Jordbruk och industri
Jordbruket i Benin sysselsätter en stor del av befolkningen. De flesta beninier odlar för eget bruk eller lever av boskapsskötsel. Bomull är den viktigaste exportgrödan. Industrisektorn är begränsad och bearbetar i huvudsak råvaror, främst jordbruksprodukter.
Fakta – jordbruk och industri
- Jordbrukets andel av BNP
- 24,2 procent (2024)
- Andel av landytan som används för jordbruk
- 41,8 procent (2023)
- Andel av landytan som är skogbevuxen
- 26,5 procent (2023)
- Industrins andel av BNP
- 17,4 procent (2024)