Benin

https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/afrika/benin/

Benin är ett långsmalt land i Västafrika med en landyta motsvarande en fjärdedel av Sveriges. Efter självständigheten från kolonialmakten Frankrike 1960 präglades landet av en rad militärkupper och blev därefter en marxist-leninistisk enpartistat. Från tidigt 1990-tal och fram till mitten av 2010-talet var Benin något av ett demokratiskt föredöme i regionen. Sedan dess har det blivit svårare för oppositionen att verka och utrymmet för oberoende medier har stramats åt. Ekonomin baseras främst på bomullsodling.

Benin – Geografi och klimat

Benin i Västafrika är ett av Afrikas minsta länder. Höjdskillnaderna är små. I söder har det långsmala landet en kort kuststräcka längs Atlanten, vid den del av Guineabukten som kallas Beninbukten. Klimatet är övervägande hett och fuktigt.

Fakta – Geografi och klimat

Yta
112 622 km2 (2022)
Tid
svensk
Angränsande land/länder
Togo, Burkina Faso, Niger, Nigeria
Huvudstad med antal invånare
Porto Novo 234 000 (presidenten och regeringen finns dock i Cotonou) 1
Övriga större städer
Cotonou 780 000, Abomey-Calavi 385 000, Djougou 237 000, Parakou 163 800 2
Högsta berg
Atakora-bergen (601 m ö h)
Viktiga floder
Ouémé
Medelnederbörd/år
Porto Novo 1 300 mm
Medeltemperatur/dygn
Porto Novo 28 °C (jan), 26 °C (juli)
1. uppskattning 2020
2. uppskattning 2020

Benin – Befolkning och språk

Södra Benin är ett av Västafrikas mest tätbefolkade områden. Här bor omkring tre fjärdedelar av landets snabbt växande befolkning på något mer än en tiondel av landytan. I landet finns runt 40 etniska grupper. Trots viss uppdelning mellan norr och söder har det inte uppstått några allvarliga etniska motsättningar, till skillnad från i flera grannländer.

Fakta – befolkning och språk

Befolkning
fon (39 procent), adja (15 procent), yoruba (12 procent), bariba (10 procent), fulani (9 procent), små grupper av fulbe, otamari, dendi, somba, mina, goun, indier, libaneser m fl
Antal invånare
13 352 864 (2022)
Antal invånare per kvadratkilometer
108 (2020)
Andel invånare i städerna
50 procent (2022)
Nativitet/födelsetal
35,5 per 1000 invånare (2020)
Mortalitet/dödstal
8,6 per 1000 invånare (2020)
Befolkningstillväxt
2,7 procent (2022)
Fertilitetsgrad
5,0 födda barn per kvinna (2021)
Andel kvinnor
49,9 procent (2022)
Förväntad livslängd
60 år (2021)
Förväntad livslängd för kvinnor
61 år (2021)
Förväntad livslängd för män
58 år (2021)
Språk
franska är officiellt språk, fon, yoruba, mina, bariba, dendi, haussa är störst bland ett 50-tal inhemska språk

Benin – Religion

Närmare hälften av befolkningen beräknas vara anhängare av traditionella afrikanska religioner. Dessa trosföreställningar präglas av andetro och förfädersdyrkan och kallas voodoo efter fonspråkets ord för ande, vodun. Kristendomen är landets näst största religion.

Benin – Utbildning

Officiellt råder skolplikt för barn mellan sex och tolv år. Skolsystemet bygger på det franska och den statliga grundskolan är avgiftsfri. Drygt hälften av alla elever går vidare till de frivilliga stadier som följer på de första sex åren.

Fakta – utbildning

Läs- och skrivkunnighet
45,8 procent (2021)
Andel barn som börjar grundskolan
97,2 procent (2018)
Antal elever per lärare i grundskolan
39 (2018)
Offentliga utgifter för utbildning i andel av BNP
3,0 procent (2020)
Offentliga utgifter för utbildning i andel av statsbudgeten
17,7 procent (2018)

Benin – Kultur

Benin är känt för sina silver-, brons- och tennfigurer. Fram till 1900-talet tillverkades dessa endast i det kungliga slottet i den gamla huvudstaden Abomey, medan vanligt folk fick göra figurer av trä eller kalebasser. I Abomey gjordes också unika vävnader, som berättar de gamla kungarnas historia.

Benin – Sociala förhållanden

Benin är ett fattigt land, om än inte det värst drabbade i Västafrika. Grundläggande service är dåligt utbyggd och många saknar rent dricksvatten och toaletter. Sjukvården är eftersatt.

Fakta – sociala förhållanden

Andel invånare med tillgång till dricksvatten från en kontrollerad källa
65 procent (2020)
Andel invånare med tillgång till toaletter
17,0 procent (2020)
Andel hiv-smittade bland vuxna (15–49 år)
0,8 procent (2021)
Spädbarnsdödlighet
55 per 1000 födslar (2021)
Offentliga utgifter för hälsovård i andel av BNP
2,6 procent (2020)
Offentliga utgifter för hälsovård per invånare
32 US dollar (2020)
Andel kvinnor i parlamentet
7 procent (2022)

Benin – Seder och bruk

Familjen, släkten och klanen är viktiga i en beniniers sociala liv. Släkten förväntas ställa upp för den enskilde, samtidigt som denne förväntas vara lojal mot storfamiljen. Kvinnorna bestämmer ofta över barnen och hushållet (även om barnen anses tillhöra mannen), men i samhällslivet är det männen som dominerar.

Benin – Äldre historia

Dagens Benin var under lång tid centrum för den inkomstbringande slavhandeln som gick mellan Västafrika och de amerikanska kontinenterna från 1500-talet och framåt. På den tiden var området splittrat i ett antal olika riken. Först i slutet av 1800-talet blev det en politisk enhet. Frankrike erövrade landet 1894 och 1960 blev Benin en självständig stat under namnet Dahomey.

Benin – Modern historia

Benins tid som självständig stat har i hög grad präglats av Mathieu Kérékou. Förutom några års avbrott i början av 1990-talet styrde han landet mellan 1972 och 2006. Unikt för Benin är att landet under Kérékou på fredlig väg gick från en marxist-leninistisk militärdiktatur till en demokratisk flerpartistat.

Benin – Demokrati och rättigheter

Benin har sedan 1990-talet framhållits som ett demokratiskt föredöme för andra länder i Afrika. Men händelseutvecklingen kring parlamentsvalet i april 2019 fick bedömare att varna för auktoritära tendenser hos president Patrice Talon.

Benin – Inrikespolitik och författning

Benin är en republik där presidenten har en stark ställning. Folkligt missnöje med hög arbetslöshet och en rad korruptionsskandaler ledde till att president Thomas Boni Yayi förlorade valet 2016 mot affärsmannen Patrice Talon. Även president Talons politik har utlöst social oro och han har kritiserats för ett alltmer auktoritärt styre. Talon omvaldes dock 2021, i ett omstritt val där hans främsta utmanare var förhindrade att delta.

Fakta – politik

Officiellt namn
République de Bénin/ Republiken Benin
Statsskick
republik, enhetsstat
Statschef
president Patrice Talon (2016–)
Regeringschef
president Patrice Talon (2016–)
Viktigaste partier med mandat i senaste val
Progressiva unionen 53, Republikanska blocket 28, Demokraterna 28 (2023)
Viktigaste partier med mandat i näst senaste val
Progressiva unionen 47, Republikanska blocket 36 (2019) 1
Valdeltagande
drygt 50 procent i presidentvalet 2021; 38 procent i parlamentsvalet 2023; 27 procent i parlamentsvalet 2019
Kommande val
presidentval och presidentval 2027
1. endast dessa två presidenttrogna partier fick lov att delta i valet som bojkottades av många väljare

Benin – Utrikespolitik och försvar

Sedan demokratiseringen i början av 1990-talet har Benin stärkt relationerna till väst, framför allt till den forna kolonialmakten Frankrike och till USA. Benin har också spelat en aktiv roll i försöken att lösa konflikter i regionen och deltagit med trupp i flera regionala och FN-organiserade militära insatser.

Fakta – försvar

Armén
8 000 man (2022)
Flygvapnet
250 man (2022)
Flottan
550 man (2022)
Militärutgifter i andel av BNP
0,56 procent (2021)
Militärutgifter i andel av statsbudgeten
3,0 procent (2021)

Benin – Ekonomisk översikt

Benins ekonomi är uppbyggd i huvudsak kring jordbruk och handel. Även bistånd har en stor ekonomisk betydelse. Den främsta exportvaran är bomull vilket gör landet känsligt för varierande världsmarknadspriser.

Fakta – Ekonomi

BNP per invånare
1 303 US dollar (2022)
BNP-tillväxt
6,0 procent (2022)
Total BNP
17 402 miljoner US dollar (2022)
Jordbrukets andel av BNP
26,9 procent (2022)
Industrins andel av BNP
17,0 procent (2022)
Servicesektorns andel av BNP
46,9 procent (2022)
Inflation
5,0 procent (2022)
Statsskulden i andel av BNP
52,4 procent (2022)
Utlandsskuld
6 864 miljoner US dollar (2021)
Valuta
västafrikansk franc 1
Varuexport
3 611 miljoner US dollar (2022)
Varuimport
4 975 miljoner US dollar (2022)
Bytesbalans
-0,7 miljarder US dollar (2021)
Varuhandeln i andel av BNP
49 procent (2022)
Viktigaste exportvaror
bomull, kokosnötter, cashewnötter, sheasmör, textilier, oljepalmsprodukter, skaldjur
Största handelspartner
Bangladesh, Indien, Kina, Frankrike, Togo, Nigeria
Mottaget bistånd per invånare
65 US dollar (2021)
1. används av åtta västafrikanska stater, 2019 antogs en valutareform och ett namnbyte till eco, något som ännu inte genomförts

Benin – Naturtillgångar, energi och miljö

Benin är relativt fattigt på utvinningstillgångar. Det finns olja och naturgas i havet men produktion sker endast i liten skala. För sin elförsörjning är Benin beroende av import.

Fakta – energi och miljö

Energianvändning per invånare
405 kilo oljeekvivalenter (2014)
Elkonsumtion per invånare
97 kilowattimmar, kWh (2014)
Andel av befolkningen med tillgång till elektricitet
42 procent (2021)
Andel av landsbygdsbefolkningen med tillgång till elektricitet
18 procent (2021)
Utsläpp av växthusgaser totalt
16,19 miljoner ton koldioxidekvivalenter (2020)
Utsläpp av växthusgaser per invånare
1,34 ton koldioxidekvivalenter (2020)
Utsläpp av koldioxid totalt
7 980 tusen ton (2020)
Utsläpp av koldioxid per invånare
0,6 ton (2020)
Utsläpp av metangas totalt
4 030 tusen ton koldioxidekvivalenter (2020)

Benin – Jordbruk och fiske

Jordbruket står för runt en tredjedel av bruttonationalprodukten (BNP) och sysselsätter större delen av befolkningen. De flesta beninier odlar för eget bruk eller lever av boskapsskötsel i norr. Bomull är den viktigaste exportgrödan.

Fakta – jordbruk och industri

Jordbrukets andel av BNP
26,9 procent (2022)
Andel av landytan som används för jordbruk
35,0 procent (2018)
Andel av landytan som är skogbevuxen
27,8 procent (2020)
Industrins andel av BNP
17,0 procent (2022)

Benin – Industri

Industrisektorn är begränsad och bearbetar Benins råvaror, främst jordbruksprodukter. Enklare konsumtionsvaror framställs, liksom textilier samt livsmedel och drycker.