Wikforss: Dags att berätta varför demokrati är bra
Intervju. I Ungern är det förmodligen kört redan, kanske även i Polen, och USA slapp undan med blotta förskräckelsen – den här gången. Nu måste vi prata mycket mer om varför demokratin är så bra, innan den nedmonteras. Och politiker i allmänhet måste undvika lockelsen att liera sig med populisterna. Den varningen utfärdar Åsa Wikforss, filosofiprofessor och ledamot av Svenska akademien, som nu följer upp sin uppmärksammade bok "Alternativa fakta".
Publicerad: 2021-02-12
Parlament kan intas av en folkmobb i vilket land som helst, påpekar Åsa Wikforss, om bara politiker, med sociala och traditionella mediers hjälp, skapar rätt förutsättningar och trycker på rätt knappar.
Stormningen av Kapitolium den 6 januari 2021 visar hur en noggrant planerad och spridd lögn om ett stulet val kunde skaka den västerländska demokratin i grunden. Hotet som denna ”postsanningens tid” utgör mot det demokratiska styresskicket kan inte heller överskattas, anser Åsa Wikforss. Detta hot är också utgångspunkten i nya boken Därför demokrati – om kunskapen och folkstyret.
– Då menar jag hotet om att demokratin stegvis ska bli så pass dysfunktionell att det ger utrymme för auktoritära ledare som Trump att bli folkvalda och sedan steg för steg nedmontera demokratin, säger Wikforss till Utrikesmagasinet, i sin första ingående intervju om boken.
Hälsotillståndet för den västerländska demokratin står just nu och väger, anser hon. Att populism, desinformation och faktaförnekelse hotar demokratin har många sagt, men Wikforss har försökt bena ut hur och varför. Hon ser en livsfarlig häxbrygd som har skapat en ”känslomässig polarisering” i samhället. Fakta, sanning och kunskap blir oväsentliga när grupper totalt har tappat förtroende för varandra. Då blir det viktigare om det som politiker säger gynnar den egna gruppen än om det faktiskt är sant.
Demokratin blir dysfunktionell ”längs olika dimensioner”, fortsätter hon:
– Att folk manipuleras att rösta på ett visst sätt, att folk blir förbannade på varandra, att man inte vill kompromissa längre, att man tappar tilliten till institutionerna, och så vidare. Och det förbereder för en stegvis demontering av demokratin som vi har sett i Polen och Ungern.
Parlament kan stormas var som helst, inte bara i USA, anser Åsa Wikforss. Den 18 november 2020 tog sig demonstranter som protesterade mot pandemirestriktioner in i riksdagen i Berlin. Foto: Michael Sohn/AP/TT
I den nya boken står brodern Mårten Wikforss som medförfattare. Hans käpphäst är att vi på bara tre generationer har lyckats glömma varför demokratin är bra. Åsa Wikforss nämner hur många på sin höjd brukar nämna ett resonemang som tillskrivs den legendariske brittiske premiärministern Winston Churchill: att demokratin är det minst dåliga av alla dåliga tänkbara styresskick. Men citatet är taget ur sitt sammanhang. I själva verket ironiserade Churchill över hur demokratins motståndare brukar uttrycka sig om demokratin.
Och det finns ju mängder av argument för demokratin, påpekar Åsa Wikforss indignerat.
– Först och främst den eviga freden-argumentet: demokratier krigar inte mot varandra, det är ett fantastiskt empiriskt faktum. Demokratier medför inte heller folkmord, folkhälsan är högre, spädbarnsdödligheten är lägre, och så vidare.
Och så handlar det förstås om den inbyggda pluralismen. Att människor har rätt att välja hur de vill leva sina liv, vem de vill älska, vilken kultur de uppskattar.
Dessutom måste det påpekas att alternativet historiskt alltid har medfört ett enormt lidande.
Därav just titeln, Därför demokrati.
För det räcker inte att bara att tala om att alla vill ha demokrati. Det blir bara ett vackert, innehållslöst ord. Och det är direkt farligt, anser Wikforss.
– Då går det ju lätt för sådana som (Ungerns premiärminister) Viktor Orbán att säga att ”vi har ju demokrati, för folk går ju och röstar”.
Men röstandet är det enda som återstår av demokratin i Ungern, som blivit ett så kallat auktoritärt elektorat, påpekar hon.
– När yttrandefrihet, oberoende press, oberoende domstolar och oberoende forskning försvinner, då försvinner också det ramverk som gör att just demokratin är bättre än andra statsskick. Om du plockar bort det har du bara ordet kvar.
Fick munkavle. Den 9 februari 2021 drogs licensen in för Klubrádió, Ungerns sista oberoende radiokanal. På bilden Klubrádiós chef Arató András. Foto: László Balogh/AP/TT
I Ungern är nog slaget om demokratin förlorat, anser hon och påpekar att den sista oberoende radiokanalen just har tvingats stänga.
– Den begränsade yttrandefriheten där gör att det här svårt att driva opinion för demokrati.
Polen ligger inte långt efter och de båda länderna illustrerar hur farlig den stegvisa nedmonteringen av de demokratiska institutionerna är. I de fallen handlar det om högerpopulism, men hotet kan också komma från vänsterpopulismen, vilket utvecklingen i Venezuela visar enligt Wikforss.
Dessvärre, säger hon, har också demokratins tillbakagång påskyndats av coronapandemin i Ungern med flera länder, när den använts av auktoritära ledare som förevändning för att exempelvis stoppa demonstrationer.
– När folk är rädda sprids också rykten och desinformation mer. Vi har därför inte bara en pandemi utan även en infodemi.
Det är de senaste tio åren som den så kallade autokratiseringsprocessen har gått snabbt, då sociala medier har tagit över det offentliga samtalet och populisterna har exploaterat det. Åsa Wikforss återkommer till händelserna i Washington.
– Vad opinionsbildare och politiker gör spelar roll. Det kan sluta med en stormning av Kapitolium.
De sociala mediernas genomslag för desinformation är välkänt, och Åsa Wikforss påpekar att nya uttrycksformer och medier i alla tider har skakat om våra samhällen: från skriftspråket som sådant som ansågs göra det lättare att ljuga när man inte personligen behövde konfrontera sin publik, via tidningar som medvetet spred falska historier i flera årtionden innan branschen professionaliserades, propaganda via radio och TV och så nu desinformation och hat på Facebook och Twitter.
– Alla nya medier har sina barnsjukdomar.
Margrethe Vestager, EU-kommissionär med ansvar för digitaliseringsfrågor, föreslår reglering av innehållet på sociala medier. Foto: Stephanie Lecocq, Pool via AP/TT
Men även etablerade medier är en del av problemet, anser hon. De bidrar till enorm spridning av konspirationsteorier, även om de tas upp i sammanhang där de beskrivs som falska.
Vad är då botemedlet mot demokratins fall?
– Det finns ingen quick fix för den här typen av stora systemkriser, säger Åsa Wikforss, men radar upp några saker, utöver att påpeka systemets förtjänster.
En fråga är techjättarnas roll – hur sociala medier som i princip har fått monopol på det offentliga rummet kan ta ansvar och regleras. En annan är att traditionella medier inte ska sprida uppfattningar om konspirationsteorier. Ett givet botemedel är kunskap: folkbildning och skolornas viktiga arbete.
Hon utfärdar också ett råd och en varning till mainstreampolitiker överallt, eftersom populisterna inte kan sabotera demokratin på egen hand. På sin höjd får de stöd från 20–25 procent av väljarna enligt statsvetare. De måste alltså ha stöd av andra politiska krafter – som när ledande republikaner i USA strök Trump och hans väljare medhårs. Först då kan populisterna ta makten, få eftergifter av andra partier och påbörja nedmonteringen av demokratins institutioner. Det oroande nu är att etablerade partier i Europa, också i Sverige, är villiga att liera sig med de populistiska partierna. Hur långt de sedan är villiga att gå dem till mötes återstår att se.
Till de politiker som funderar på att kapitalisera på stödet för populisterna säger Åsa Wikforss:
– Håll blicken klar.
Fotnot: Texten är uppdaterad den 26 maj 2021 sedan "Därför demokrati" utgivits.