Finland – Aktuell politik

Finland är en republik som tillämpar en kombination av parlamentarism och presidentstyre. I en tid med utrikespolitiska utmaningar har Finland nu den internationellt inriktade Alexander Stubb som president. Samtidigt leder Samlingspartiets Petteri Orpo en borgerlig koalitionsregering som har aviserat stramare invandringsregler och nedskärningar som blivit omstridda.  

Det var en socialdemokratiskt ledd regering med en ung kvinnlig statsminister, Sanna Marin, som styrde in Finland på en väg som tidigare betraktades som osannolik eller rent av omöjlig: med Finland i försvarsalliansen Nato. Men trots att Marin fick goda betyg för hur hon hanterat både Natofrågan och pandemin röstade väljarna 2023 för maktskifte. Nu finns borgerliga veteraner på båda de tyngsta posterna, som statschef respektive regeringschef.

För Alexander Stubb, på presidentposten från den 1 mars 2024, är en av utmaningarna att växa in i den roll som landsfader som förvärvats av företrädaren Sauli Niinistö. Det faktum att såväl Stubb som Niinistö och den nuvarande statsministern Petteri Orpo har bakgrund i de svenska Moderaternas motsvarighet Samlingspartiet vittnar om att väljarkåren i stort har rört sig i borgerlig riktning.

Alexander Stubb, vald till president i februari 2024, på besök i Vanda under valrörelsen. Foto: Heikki Saukkomaa/AP/TT

Breda koalitionsregeringar har förekommit mer än en gång i det pragmatiska politiska landskapet i Finland, men riksdagsvalet 2023 öppnade för en helt borgerlig regering. Samlingspartiet blev störst och Orpos ministär består sedan valet av Samlingspartiet, det nationalistiska Sannfinländarna, det liberala Svenska folkpartiet och kristdemokraterna.

Petteri Orpo firar Samlingspartiets valseger 2023 som gav honom statsministerposten Foto: Antti Aimo-Kovisto Lehtikuva/AP/TT

Sannfinländarna spräckte för första gången 20-procentsgränsen i väljarstöd och har fått gehör för krav på stramare invandringspolitik. Bland annat ska antalet kvotflyktingar som väljs ut av FN halveras. Partiet har däremot dämpat sin tidigare uttalade EU-kritik och krav på utträde ur unionen.

En omständighet som kan fresta på regeringssamarbetet är inyte minst motsättningar mellan Sannfinländarna och SFP. Sannfinländarna har drivit kravet på att avskaffa den obligatoriska svenskundervisningen. SFP, som slår vakt om svenskan i skolorna, håller utbildningsministerposten.

Starkt stöd för Natomedlemskap

Bara två dagar efter riksdagsvalet hölls ceremonin då Finland upptogs som medlemsland i Nato. Det folkliga stödet är stort för medlemskap i försvarsalliansen. Med 134 mil gräns mot Ryssland och ärr efter flera krig under 1900-talet tar ingen lätt på vad som kan hända i Rysslands närområde (se Utrikespolitik och försvar). 

2022, under Marins ledarskap, införde Finland sanktioner mot ledarskiktet i Ryssland, ett grannland som man i decennier har samarbetat och handlat med. Inresereglerna skärptes även för vanliga ryssar och energipolitiken genomgick ett lappkast. Trots avsaknad av egen olja, gas och vattenkraft av betydelse, och med polarklimat och energislukande skogsindustri, stoppade man arbetet med ryskbyggd kärnkraft i norr. 

Vid presidentvalet 2024, i en tid med allt kärvare förbindelser med den stora grannen i öster, noterades det att ingen av de nio kandidaterna motsatte sig Finlands medlemskap i Nato.

Socialdemokraten Sanna Marin blev statsminister, Finlands hittills yngsta, 2019. Under hennes ledning inleddes Finlands väg in i Nato, som före Rysslands anfallskrig mot Ukraina framstått som osannolik. Foto: Heikki Saukkomaa/AP/TT

Inför riksdagsvalet 2023 kunde Marin lyfta fram att hennes regering till slut hade kunnat driva genom en reform av social- och hälsovården efter att frågan beretts i 15 år under olika regeringar. Bland löftena från Socialdemokraterna fanns också att hantera den ”vårdskuld” som byggts upp efter pandemin, då patienter väntade på att få vård. 

Socialdemokraterna blev ändå inte mer än trea i valet, trots större röstandel än i förra valet. Sanna Marin förlorade statsministerposten trots att hon var en av de kandidater som fick flest personröster och lämnade sedan också posten som partiordförande. Den nye ledaren Antti Lindtman deklarerade att han ska fortsätta driva Marins politiska linje.

I valet 2023 var det tre kvinnliga politiker som drog flest personröster: Riikka Purra (Sannfinländarna), Sanna Marin och Samlingspartiets vice ordförande Elina Valtonen, i nämnd ordning. Purra är nu finansminister och Valtonen utrikesminister i den borgerliga regeringen.

Svångremspolitik

Petteri Orpos regering är inställd på att genomdriva svångremsåtgärder, trots att det var det som misslyckades för den förra borgerliga ministären, en Centerledd regering som föregick det S-ledda styre där Marin fick ledarposten. 2023 kom regeringen överens om åtstramningar på 6 miljarder euro. I april 2024 signalerade regeringen att det ska sparas 3 miljarder euro till i statsbudgeten under de kommande åren. Höjd moms och skattehöjningar för höginkomsttagare finns bland planerna.

Orpo och samarbetspartierna har styrt in på stramare kurs även genom inskränkningar i bidragssystemen. Beskeden om åtstramningar utlöste en våg av politiska strejker med bred uppslutning av fackliga organisationer. Stöd som kan lyftas av invandrare ska dessutom vara mindre än de som kan sökas av finländska medborgare. 

På pluskontot för Orpo, som var inrikesminister under den stora flyktingvågen till Europa 2015, har det noterats att han den gången hanterade flyktingsituationen väl. Den C-ledda regering han ingick i sprack ändå, när det stod klart att den inte skulle få igenom sitt prestigeprojekt, en sjukvårdsreform.

En prioriterad fråga är nu också att göra Finland mer självförsörjande när det gäller energi. Orpos regering har utfäst sig att gynna såväl kärnkraft som vind och annan "grön" energi.

Läs mer om händelseutvecklingen i Kalendarium.

Om våra källor

Lästips – läs mer i UI:s nättidning Utrikesmagasinet:
Sanna Marin-effekt väntas i finländskt val (2023-03-23)