2024

• Maj

• Andra omgången i val till parlamentet

  11 maj

  Kandidater som beskrivs som konservativa eller ultrakonservativa vinner merparten av de 45 platser i parlamentet som återstått att tillsätta (se 1 mars 2024) i 15 av de 31 provinserna. För första gången genomför några valdistrikt en helt digital röstning. Inrikesminister Ahmad Vahidi beskriver efter den andra valomgången antalet röster kandidaterna fått som skapligt, men han uppger inte hur högt valdeltagandet är. Det nya parlamentet ska samlas den 27 maj.

• April

• Minister internationellt efterlyst för bombdåd

  24 april

  Argentina efterlyser Irans inrikesminister Ahmad Vahidi via det internationella polissamarbetet Interpol. Enligt en domstol i Argentina låg Iran bakom två dödliga bombattentat i Buenos Aires på 1990-talet, det första mot Israels ambassad, det andra mot en judisk samlingslokal. Även den Iranstödda libanesiska organisationen Hizbollah hålls ansvarig för dåden. Vahidi, som har bakgrund i det mäktiga Revolutionsgardet, är på ministerbesök i Pakistan och Sri Lanka, och Argentina kräver av båda länderna att han ska gripas.

• Ny inrättning ska inskärpa sjaltvång

  21 april

  Revolutionsgardets Teheranchef Hassan Hassanzadeh tillkännager att en ny enhet har inrättats inom gardet för att övervaka att den islamiska republikens krav på kvinnor att bära hijab efterlevs bättre. Beskedet följer på en tids rapportering om ökade insatser, en aktion kallad Nur (Ljus), för att inskärpa sjaltvånget. I ett budskap på sociala medier som tillskrivs den fängslade Nobelpristagaren Narges Mohammadi beskrivs regimen som "desperat".

• Sanktioner mot Irans vapentillverkare

  17 april

  EU:s stats- och regeringschefer enas om att införa nya sanktioner mot Irans tillverkare av militära drönare och robotar. Anledningen är Irans anfall mot Israel några dagar tidigare. Det finns sedan tidigare EU-sanktioner mot Iran, bland annat till följd av att landet förser ryska invasionsstyrkor i Ukraina med drönare. Även USA och Storbritannien aviserar sanktioner som ska slå mot tillverkningen. Åtgärder riktas dessutom mot metall- eller bilföretag som bidrar till vapenindustrin eller till Revolutionsgardet.

• Iranskt anfall mot Israel

  13 april

  Iran skickar iväg flera hundra robotar och drönare mot Israel. Det är första gången regimen i Iran genomför ett militärt anfall mot Israel från sitt eget territorium, även om det samtidigt också sker beskjutning från krafter lierade med Iran i bland annat Syrien och Jemen. Angreppet beskrivs som ett svar på flyganfall mot iranska företrädare i Syrien (se 1 april 2024). Skadorna i Israel blir begränsade eftersom nästan alla projektilerna hinner skjutas ned. USA, Storbritannien, Frankrike och Jordanien bistår Israel med att oskadliggöra hoten. Det faktum att Iran har låtit förstå i förväg att ett anfall är på gång, så att förberedelser hinner göras, leder till tolkningen att Iran inte vill att händelserna ska leda till fullt krig. De internationella reaktionerna på Irans drönar- och robotanfall sträcker sig från skarpa fördömanden till oro för utvidgat krig. Kritiska arabländer framhåller att Irans agerande flyttar fokus från Israels kritiserade krigföring i Gazaremsan.