2024

• April

• Våg av flyganfall speglar händelser i Gazaremsan

  1 april

  Konsulära avdelningen vid Irans ambassad i Damaskus utsätts för flyganfall som tillskrivs Israel. Ett tiotal människor dör varav sju ingår i det statliga iranska revolutionsgardet som är på plats i Syrien för att stödja Assadregimen. Israel anfaller återkommande mål i Syrien i det uttalade syftet att hindra både regimen i Iran och den libanesiska Hizbollahmilisen från att agera på syrisk mark. Anfallet i Damaskus är det femte mot Syrien under en enda vecka då även 38 syriska armésoldater och sju Hizbollahmedlemmar har rapporterats dödade. Upptrappningen ska ses mot bakgrund av den terrorvåg iscensatt av palestinska Hamas som utlöste ett israeliskt krig mot Gazaremsan i oktober 2023. Händelserna i och kring Gaza har lett till konfrontationer i flera länder mellan Israel och regionala fiender.

• Mars

• FN-vädjan om hjälp till Syrien

  22 mars

  Det humanitära biståndet från omvärlden till Syrien tryter och brist på viktiga varor kan driva på flyktingströmmar, enligt en vädjan som görs av Adam Abdelmoula, biståndsamordare för FN på plats i landet. Under 2024 behövs 4,07 miljarder dollar för att nå 10,8 miljoner människor i Syrien med hjälp som FN-representanten beskriver som livsuppehållande. Sammantaget är det enligt FN 16,7 miljoner människor i Syrien som har behov av någon form av hjälp. Flera väpnade konflikter och klimatförändringar som yttrar sig i värmeböljor och vattenbrist gör det allt svårare att upprätthålla odling och boskapsskötsel så att livsmedelsbehoven ska kunna fyllas lokalt, lyder förklaringarna.

• Februari

• Kritik mot Turkiet för övergrepp i norra Syrien

  29 februari

  Turkiet bär ansvar för allvarliga brott mot liv och egendom som sker i norra Syrien, anser Human Rights Watch (HRW). Turkisk militär har det senaste årtiondet genomfört flera offensiver på syriska sidan om gränsen, där stora områden kontrolleras av en kurdiskt ledd förvaltning. I turkiska ögon är de kurdiska organisationerna terrorgrupper. Men det finns också syriska organisationer och miliser som agerar med turkiskt stöd, och de anklagas av HRW för godtyckliga gripanden, försvinnanden, tortyr och andra former av övergrepp som kan utgöra krigsförbrytelser. Turkiet tvingar enligt HRW också flyktingar att återvända att återvända till gränsområdet i Syrien. Människorättsgruppen kräver att Turkiet och dess lydmiliser släpper in oberoende granskare.

• Löner och pensioner höjs

  5 februari

  Efter nästan 13 år av krig är Syriens ekonomi i fritt fall, med hög inflation. Försvarsmaktens personal, civilanställda i offentliga sektorn och pensionärer som arbetat i offentliga sektorn får nu 50 procents höjning av sina löner/pensioner, beslutar president Bashar al-Assad. (Ett år tidigare fördubblades deras ersättningar, men då tog regimen samtidigt bort bränslesubventioner.) Även minimilönerna inom den privata sektorn höjs genom presidentdekret. Sedan kriget bröt ut 2011 uppges valutan, det syriska pundet, ha tappat 99 procent av sitt värde. Hur långt löner och pensioner räcker i dag beror på om man följer officiell växlingskurs eller den kurs man kan få på gatan.

• Ett år efter skalv: höjda dödstal

  2 februari

  Inför årsdagen av jordbävningskatastrofen den 6 februari 2023 i norra Syrien och sydöstra Turkiet går Turkiets inrikesdepartement ut med reviderade dödstal. 53 537 människor omkom i Turkiet, uppger landets inrikesminister Regimen i Syrien har uppgett att 1 414 personer dog i regeringskontrollerat område, medan Turkietstödda lokala företrädare i norra Syrien har räknat till 4 537 dödsoffer i rebellkontrollerade delar av landet. Det skulle betyda att det sammanlagda totala dödstalet når 59 488. Det första, kraftiga skalvet med efterskalv raserade nästan 40 000 byggnader i Turkiet, där 691 000 hemlösa har fått nödboende i plåtcontainrar.