Nordkorea – Politiskt system

Nordkorea är en diktatur som sedan ett drygt halvsekel styrs av en politisk dynasti. Samhället är militariserat, slutet och genomsyrat av ideologisk propaganda. 

Nordkoreas auktoritäre ledare Kim Jong-Un utövar en mycket stor kontroll över landet, där det kommunistiska Arbetarpartiet dominerar statsapparaten och militären länge haft en viktig roll. En sällsam personkult har byggts upp kring honom, fadern Kim Jong-Il samt farfadern och landets första ledare Kim Il-Sung. 1997 införde Nordkorea ny tideräkning, som utgick från Kim Il-Sungs födelseår 1912. 

Liksom landets tidigare ledare innehar Kim Jong-Un de tyngsta posterna inom staten och partiet. Kim Jong-Un är såväl överbefälhavare som ordförande i partiets centrala militärkommission. 

Kim Il-Sung hade titeln president, men den avskaffades efter hans död 1994 och han fick postumt titeln ”evig president”. Kim Il-Sung – som också kallas ”den store ledaren” – var även överbefälhavare, generalsekreterare i kommunistpartiet, ordförande i partiets centrala militärkommission och ordförande i Nationella försvars­kommissionen som från 2009 betraktades som landets högsta styrande organ.

Både sonen Kim Jong-Il – ”den käre ledaren” – och sonsonen Kim Jong-Un utsågs till överbefälhavare och till ordförande i partiets centrala militärkommission. Kim Jong-Il var även generalsekreterare i partiet och ordförande i Nationella försvarskommissionen och blev efter sin död 2011 förklarad som ”evig generalsekreterare” och ”evig ord­förande”.

Kim Jong-Un blev utsedd till förste sekreterare i partiet respektive förste ord­förande i Nationella försvarskommissionen. Men i juni 2016 avskaffades Nationella försvarskommissionen och ersattes av ett nytt styrande organ, Kommissionen för statliga affärer. Landets parlament, Högsta folkförsamlingen, röstade enhälligt för att tillsätta Kim Jong-Un som ordförande för den nya kommissionen. Därmed kunde Kim kliva ut ur skuggan av sin far och farfar och besätta den högsta posten i landet. I början av 2021 utsågs han också till Arbetarpartiets generalsekreterare.

Högsta folkförsamlingens uppgift är att stifta lagar. De 687 ledamöterna som utses på fem år i allmänna val tillhör alla Demokratiska fronten för fosterlandets återförening. Fronten domineras helt av det Koreanska arbetarpartiet, men där ingår också två små stödpartier samt massorganisationer för ungdomar, kvinnor och yrkesgrupper. I varje valkrets finns bara en kandidat, det är obligatoriskt att rösta – ja eller nej – och valdeltagandet brukar anges vara 100 procent. Ordföranden i högsta folkförsamlingen fungerar formellt som statschef. Högsta folkförsamlingen utser även en premiärminister och regeringen.

Kim Jong-Un har sedan han blev ny ledare strävat efter att återge Arbetarpartiet makt i samhället. Enligt författningen ska landets styras av partiet. Men dess ställning underminerades gradvis när principen ”militären först” infördes.  Det innebar att  militära utgifter och militärens intressen fick stå i främsta rummet. Men Kim Jong-Un lanserade 2013 strategin byungjin, som samtidigt prioriterar både utveckling av kärnvapen och av ekonomin. En konsekvens har blivit att militärens dominans över Nordkoreas politik och ekonomi har minskat medan partiorganens ställning har stärkts. En särskilt viktig roll spelar partiets centralkommitté, som granskar regeringens ställningstaganden i olika frågor. 

En viktig partiideologi lanserad av Kim Il-Sung på 1950-talet har byggt på juche (självtillit). Juche betonar nationellt, kulturellt och ekonomiskt oberoende samt revolutionär nit och partiets överlägsenhet. Juche förutsätter att individen sätter samhällets intressen framför sina egna och att lojalitet med nationen och dess ledare går före internationell solidaritet. Kommunismen finns efter en ändring 2009 inte nämnd i författningen.

Om våra källor

94268

Världspolitikens Dagsfrågor ger fördjupning i frågorna som förändrar världen. Varje nummer kommer med instuderingsfrågor.

Läs mer

10133

Mer läsning finns här!

I UI:s webbtidning utrikesmagasinet.se hittar du analyser och krönikor skrivna av svenska och internationella forskare, analytiker och journalister med bred erfarenhet av olika länder och regioner.

Det mesta är på svenska och alla artiklar är fritt tillgängliga.

Tipsa gärna dina vänner!

Till Utrikesmagasinet

poddbild-final.jpg


En podd om internationella frågor från Utrikespolitiska institutet.

Lyssna på Utblick


Varukorg

Totalt 0