Högsta beredskap efter ryskt hot

Sedan Rysslands president Putin efter några dagars upptrappat ordkrig fått klartecken av ryska parlamentet att ingripa militärt i Ukraina, där "ryssars liv är hotade", talar Ukrainas regering om en krigsförklaring och försätter stridskrafter i högsta beredskap. Försvarsdepartementet förbereder allmän mobilisering och premiärminister Jatsenjuk vädjar till Nato, och speciellt USA och Storbritannien, om konkret stöd. De båda senare staterna är medgaranter för Ukrainas säkerhet enligt ett avtal med Ryssland från 1994.

Internationellt fördömande av Ryssland

Det ryska agerandet på Krim, dit 16 000 soldater rapporteras ha förts, utlöser en intensiv internationell diplomatisk verksamhet i bland annat EU, Nato, Osse och USA. Ryssland fördöms skarpt och unisont för brott mot folkrätten och en rad avtal som landet har undertecknat, däribland Budapestmemorandumet från 1994, som utgjort en garanti för Ukrainas territoriella integritet. EU och USA erbjuder Ukraina ekonomiskt stöd.

Krim förklarar sig "självständigt"

6 mars

Det lokala parlamentet på Krim röstar för att halvön ska brytas loss från Ukraina och ansluta sig till Ryssland. Det sker redan före en internationellt hårt kritiserad folkomröstning i frågan som hålls i slutet av månaden, och i vilken nära 97 procent av väljarna röstar ja.

Oroligheter i östra Ukraina

Efter sammanstötningar i Donetsk mellan pro-ryska och anti-ryska grupper säger utrikesdepartementet i Moskva att Ryssland förbehåller sig rätten att "skydda ryska liv" i hela Ukraina, eftersom regeringen i Kiev "inte har situationen under kontroll". USA:s och Rysslands utrikesministrar gör ett misslyckat försök att komma fram till en fredlig lösning på krisen, varefter Ryssland lägger in veto mot ett amerikanskt resolutionsförslag i FN:s säkerhetsråd om att förklara folkomröstningen olaglig. Tretton länder röstar för resolutionen och Kina lägger ned sin röst. Bara Ryssland är emot, och framstår som allt mer internationellt isolerat. Under tiden rapporteras Ryssland fortsätta att föra in soldater och militär utrustning till Krim.

EU och USA inför sanktioner

Både EU och USA reagerar på folkomröstningen på Krim med riktade sanktioner enskilda individer, på Krim och i Ryssland.

Ukraina sluter politiskt avtal med EU

Premiärminister Jatsenjuk skriver i Bryssel under den politiska delen av det associationsavtal med EU som Janukovytj förkastade i november. Avtalet knyter Ukraina närmare EU och ger bland annat landet tullbefrielse värd närmare en halv miljard euro för handeln med en rad jordbruksprodukter, textilier och andra varor.

Ryska annekteringen av Krim fullbordas

21 mars

Den snabba ryska annekteringen av Krim fullbordas när president Putin skriver under ett dokument. På mindre än ett dygn har ryska parlamentets båda kamrar godkänt att den ukrainska halvön införlivas med Ryssland. Ryska styrkor har fortsatt att inta ukrainska militära posteringar och Ukrainas regering ger snart order om total evakuering av all militär och deras familjer från Krim.

Osse-observatörer till Ukraina

Osse beslutar att sända civila observatörer till Ukraina, tills vidare 100 personer men vid behov upp till 500. I slutet av månaden bedömer västliga experter att cirka 30 000 ryska soldater ligger i stridsberedskap nära Ukrainas östra gräns.

Utländska lån med motkrav

IMF beviljar preliminärt ett stödlån på 14–18 miljarder USA-dollar. Med beräknade lån från olika regeringar och andra finansinstitut kan det totala stödet för de närmaste två åren uppgå till 27 miljarder dollar. Lånen förutsätter grundläggande ekonomiska reformer i Ukraina, främst en marknadsstyrd valutakurs, högre energipriser och en omstrukturering av energibolaget Naftogaz.

FN fördömer "folkomröstningen" på Krim

FN:s generalförsamling antar en resolution som fördömer den ryskstödda folkomröstningen på Krim som olaglig. Resolutionen antas med 100 röster mot 11 och 58 nedlagda. Som en följd av detta kommer hela FN-systemet att fortsätta betrakta Krim som en del av Ukraina.