Augusti 2020
Senaste händelser
-
Augusti
-
Presidentbeslut om pandemibistånd
President Trump undertecknar flera presidentorder om bistånd till miljontals människor som drabbats ekonomiskt under coronapandemin, sedan kongressen misslyckats med att enas i frågan. Arbetslösa ska få 400 dollar extra i veckan, mot 600 dollar som gällde till sista juli. Nytt är också att delstaterna ska stå för en fjärdedel av ersättningen, som den federala regeringen helt täckt tidigare. Osäkerhet kring delstaternas finansieringsmöjligheter gör att en del arbetslösa kanske får endast 300 dollar i veckan. Trumps order innebär också att inga arbetsgivaravgifter behöver betalas resten av året, och inga avbetalningar på studielån behöver göras. Åtgärder som ska minska risken för vräkningar antas också, även om de inte stoppas helt. Tidigare har det demokratiskt kontrollerade representanthuset godkänt ett åtgärdspaket för 3,5 miljarder dollar, som den republikanskt dominerade senaten avfärdade. Demokraterna ska då ha erbjudit ett 2 miljarderspaket, medan republikanerna inte ville gå längre än till 1 miljard dollar. Sammanlagt har kongressen tidigare anslagit runt 3 000 miljarder dollar för att lindra pandemins effekter.
-
Kamala Harris blir Bidens vicepresidentkandidat
Demokraternas presidentkandidat Joe Biden utser Kaliforniasenatorn Kamala Harris till sin vicepresidentkandidat. Harris som är 55 år och har indiskt-jamaicanskt påbrå hoppas kunna locka yngre väljare och minoritetsgrupper. Hon har tidigare varit åklagare i Kalifornien. Valet var väntat och välkomnas av många, men möts också med kritik av delar av partiets vänsterfalang som ser Harris som en mittenkandidat med alltför starka band till finanseliten.
-
Rekordstort BNP-fall
Ekonomin beräknas ha krympt med 32,9 procent under årets andra kvartal, räknat på årsbasis. Det innebär att nedgången under april-juni är den största som hittills har registrerats i USA.
-
Upptrappad strid om postväsendet
Representanthusets talman Nancy Pelosi tänker sammankalla kammaren i förtid efter sommaruppehållet för att försöka rädda det amerikanska postverket mot vad hon kallar president Trumps ”kampanj för att sabotera valet”. Striden om postverket USPS har hettat till efter en varning om att miljontals brevröster kanske inte kommer att kunna hanteras i tid för att räknas i valet. Kritiker anklagar USPS nya chef Louis DeJoy för att medvetet orsaka stora förseningar i postgången. DeJoy är republikan och har donerat stora summor till Trump. Sedan han tillträdde i maj har begränsningar i övertidsarbete införts och sorteringsmaskiner tagits bort från många postcentraler. Trump har upprepade gånger hävdat att poströstning leder till valfusk och skulle gynna Demokraternas kandidat Joe Biden i valet i november.
-
Tidigare Trump-rådgivaren Bannon gripen
President Trumps tidigare chefsstrateg Steve Bannon grips, misstänkt för bedrägeri i samband med en kampanj för att bygga en mur mot Mexiko med privata medel. Bannon och tre andra personer anklagas för att ha lurat hundratusentals dollar av bidragsgivare till kampanjen ”Vi bygger en mur”, som totalt samlade in 25 miljoner dollar, enligt justitiedepartementets uppgifter. Bannon ska ha tagit emot över 1 miljon dollar och använt åtminstone en del av det till privata utgifter. Bannon som grips ombord på en kinesiskägd lyxjakt utanför Connecticut, är den sjätte högt uppsatta tidigare medarbetaren till Trump som åtalas för brott. De övriga är den tidigare kampanjledaren Paul Manafort, rådgivaren och fixaren Roger Stone, advokaten Michael Cohen, vice kampanjledaren Rick Gates och säkerhetsrådgivaren Michael Flynn.
-
Demokraternas partikonvent utser Biden
Den förre vicepresidenten Joe Biden blir formellt presidentkandidat inför valet i november, under den fjärde och avslutande dagen av Demokraternas partikonvent som på grund av den pågående pandemin genomförs via nätet. Han lovar i sitt tal att stå för ljus i det rådande mörkret och utmålade valet som ett ”slag om USA:s själ”. Bland tidigare talare under konventet fanns vicepresidentkandidaten Kamala Harris, den förre presidenten Barack Obama, dennes hustru Michelle Obama, representanthusets talman Nancy Pelosi samt de tidigare presidentkandidaterna Hillary Clinton och Bernie Sanders. Flera av dem varnade för att Trump utgör ett allvarligt hot mot demokratin. Presidenten själv talade strax före Biden i dennes tidigare hemstad i Pennsylvania, och framställde sin motståndare som en marionett styrd av ”den radikala vänstern”.
-
Dödsskjutning efter nya protester mot polisvåld
Två personer skjuts ihjäl och en tredje skadas vid en konfrontation mellan demonstranter och motdemonstranter i staden Kenosha i Wisconsin, där den 29-årig afroamerikanen Jacob Blake två dagar tidigare skottskadats av polis. Skjutningen av Blake utlöste nya protester mot polisvåld, vilket i sin tur lockade polisanhängare till staden. En 17-åring som grips misstänkt för dödsskjutningen uppges vara polisvän och Trumpanhängare. Oroligheterna fortsätter i Kenosha.
-
Republikanernas partikonvent utser Trump
Republikanerna avslutar sitt partikonvent under vilket president Trump formellt utsetts till partiets kandidat. Konventet hålls i Charlotte i North Carolina och liknar mer ett traditionellt partikonvent än demokraternas gjorde, även om många även här deltar via länk. Trump talar alla dagar och säger bland annat att demokraterna bara kan vinna om de fuskar, vilket han hävdar att de planerar att göra. Han varnar också för att Joe Biden kommer att förstöra USA och släppa lös "våldsamma anarkister" i städerna. Bland övriga huvudtalare under det fyra dagar långa konventet finns fyra av Trumps egna barn, en svärdotter samt hans hustru. Partiets ledning presenterar inget valprogram, som brukligt är, utan uttrycker bara sitt stöd för den sittande presidenten.
-
Dödsskjutning vid demonstration i Portland
En 39-årig man skjuts ihjäl när en bilkaravan med Trumpanhängare kör genom Portland i Oregon där Black lives matter-protester har pågått oavbrutet i tre månader, sedan dödsmisshandeln av George Floyd i Minneapolis (se 25 maj 2020). Offret för dödsskjutningen är anhängare av en högerextrem grupp kallad Patriot Prayer. Fem dagar senare skjuter polis ihjäl den misstänkte gärningsmannen, en 48-årig man som identifierar sig själv som antifascist, i samband med ett försök att gripa honom.
Vill du läsa mer?
För att få tillgång till all information måste du ha ett abonnemang.
Vad får jag?
Se exempel på vad Landguiden omfattar här.