Juli 2019
Senaste händelser
-
Juli
-
Irans uranlager över tillåten gräns
Irans lager av låganrikat uran har nu passerat 300 kilo, den mängd som tillåts i det internationella avtalet JCPOA som USA har hoppat av. Nivån bekräftas av Internationella atomenergiorganet (IAEA). Det kan leda till att också andra länder än USA återinför sanktioner mot Iran. 2015 års avtal tillåter låganrikat uran, som kan brukas i kärnkraftverk. Höganrikat uran (vapenuran) är inte tillåtet alls, men för den som skaffar sig låganrikat uran i större mängd är det möjligt att framställa så höga koncentrationer av ämnet att det räcker till kärnvapen.
-
Avtalsparter till Iran: Ta det lugnt
Frankrike, Storbritannien och Tyskland – som 2015 var med och slöt avtal om Irans kärnenergi – riktar, tillsammans med EU:s utrikeschef, ett gemensamt uttalande till Iran. Regeringen i Teheran uppmanas att backa sin anrikning av uran till en nivå som följer avtalet, och att avstå från vidare steg som underminerar överenskommelsen. Avsändarna skriver att de bara kan stå fast vid kärnenergiavtalet, som gav Iran lindring efter år med hårda sanktioner, om Iran fortsätter att uppfylla villkoren (villkor som ska säkra att Iran inte framställer atomvapen). Även Kina beklagar att Iran frångått avtalets gräns för urananrikning, men framhåller att USA – som lämnat avtalet – ”leker med elden”. Ryssland manar Iran att hålla huvudet kallt och respektera avtalet.
-
Britter stoppar iransk olja till Syrien
En råoljetanker med last från Iran bordas och tas i beslag av brittiska styrkor vid Gibraltar. Lasten är på väg till regimen i Syrien. Iran kallar aktionen mot fartyget, som är registrerat i Panama, för ett piratdåd och kallar till sig den brittiske ambassadören för att protestera. Ingripandet mot fartyget ska ha påkallats av USA, men den rättsliga grunden för brittiskt agerande är EU:s sanktioner mot Assadstyret i Syrien, inte USA:s sanktioner mot Iran.
-
Avtalsgräns för anrikat uran passeras
Iran ökar anrikningsgraden vid framställningen av uran till 4,5 procent och överskrider därmed den gräns på 3,67 procent som stipuleras i 2015 års kärnenergiavtal. Det är andra gången på en dryg vecka som Iran bryter mot reglerna i avtalet (se 1 juli). Åtgärden fördöms av omvärlden även om det är lång väg kvar till den anrikningsgrad som krävs för att framställa kärnvapen – 90 procent. Utrikesminister Muhammad Javad Zarif säger att Iran kan återgå till den lägre nivån om avtalets europeiska parter levererar sin del. President Rohani har tidigare krävt av de länder som står fast vid avtalet (Storbritannien, Frankrike, Tyskland, Kina och Ryssland) ska vidta åtgärder för att skydda Iran mot effekterna av de sanktioner som USA infört mot landet.
-
Europeiska ledare manar till dialog mellan Iran och USA
Storbritannien, Frankrike och Tyskland uppmanar alla parter att återuppta dialogen för att minska den senaste tidens alla starkare spänningar mellan USA och Iran. De lägger dock ett stort ansvar på Iran för att kärnenergiavtalet från 2015 ska kunna överleva. Iran tillbakavisar några dagar senare uppgifter om att man är berett att diskutera sitt robotprogram med USA. Det sker sedan den iranska utrikesministern Javad Zarif en intervju sagt att det skulle kunna ske om USA häver sina sanktioner mot Iran.
-
Brittiskflaggad oljetanker i beslag
Irans revolutionsgarde uppbringar ett brittiskflaggat tankfartyg i Hormuzsundet och tvingar det till hamn i Bandar Abbas. Fartyget ägs av ett dotterbolag till den svenska färjekoncernen Stena. De flesta av 23 besättningsmän är indier. Iran hävdar att fartyget brutit mot internationella sjöfartsregler: det ska ha seglat på en fiskebåt och vägrat besvara anrop. Britterna förnekar anklagelsen och uppger att fartyget befann sig på omanskt vatten. Spänningarna mellan Storbritannien och Iran har stigit sedan en råoljetanker, med last från Iran på väg till Syrien, tagits i beslag av brittiska styrkor vid Gibraltar (se 4 juli och 15 augusti). I september uppger Sveriges regering att en del av de indiska sjömännen har fått lämna Iran.
-
Dödsstraff för spionerianklagade
Iran säger ha avslöjat 17 personer som spionerat för USA. Gripandena har gjorts mellan mars 2018 och mars 2019 och flera av de gripna har dömts till döden. Alla är iranier. USA avfärdar uppgifterna. I juni meddelade Iran att en person med anknytning till landets försvarsdepartement avrättats som amerikansk spion.
-
Toppolitiker dödsdömd för mord
Teherans förre borgmästare Ali Najafi döms till döden. Najafi, som sköt ihjäl hustrun i hemmet två månader tidigare, anmälde sig själv hos polisen och erkände mordet. Matematikprofessorn Najafi har varit minister och ekonomisk rådgivare till president Rohani. Fallet har rönt stor uppmärksamhet, också i statliga medier där politikerskandaler annars förekommer sällan. Enligt besked i mitten av augusti har anhöriga till offret, vars ord väger tungt i det iranska rättssystemet, beslutat att inte kräva att dödsstraffet verkställs.
-
Sanktioner mot iransk minister
USA:s finansdepartement inför sanktioner mot Irans utrikesminister Muhammad Javad Zarif som blockerar eventuella tillgångar i USA. Zarif tror att det inte kommer att göra stor skillnad för honom eller hans familj, eftersom de inte har några tillgångar där. Däremot väntas också åtgärder som gör det svårare för honom att resa. De diplomatiska effekterna beskrivs av internationella massmedier som att USA stänger dörren för chefen för Irans diplomatkår, även om Zarif tros kunna fortsätta besöka FN-högkvarteret i New York.
-
Pressande sanktioner leder till valutabyte
Regeringen godkänner planer på att stryka fyra nollor på Irans sedlar, och döpa om valutan rial till toman. Följden av de ekonomiska sanktioner som USA återinförde 2018 har blivit ras för valutans värde. Även för vardagliga inköp kan iranier behöva bära runt på tjocka sedelbuntar. När planerna på valutabytet godkänns är den officiella växlingskursen 42 000 rial mot en dollar, medan svartväxlare är beredda att ge 120 000 rial. Valutaskiftet måste också godkännas i parlamentet.
Vill du läsa mer?
För att få tillgång till all information måste du ha ett abonnemang.
Vad får jag?
Se exempel på vad Landguiden omfattar här.