November 2019

Senaste händelser

  • November

  • Farage ställer inte upp i valet

    Brexitpartiets ledare Nigel Farage säger att han inte kommer att kandidera i parlamentsvalet den 12 december. I en TV-intervju säger han att han istället ska resa landet runt för att väcka opinion mot det utträdesavtal som premiärminister Boris Johnson förhandlat fram med EU, men att hans parti kommer att delta med omkring 600 kandidater. Farage har tidigare gjort sju misslyckade försök att komma in i det brittiska underhuset. Han har dock suttit i EU-parlamentet för sitt tidigare parti Ukip.

  • Lindsay Hoyle väljs till ny talman

    Labourpolitikern sir Lindsay Hoyle utses till ny talman efter John Bercow. 

  • Nordirländska partier positionerar sig inför brittiska valet

    I Nordirland har positioneringen inför valet inletts. Samtliga unionistpartier enas om att bara Demokratiska unionistpartiet (DUP) kommer att ställa upp i norra Belfast, för att försöka trygga segern för Nigel Dodds som lär möta hårt motstånd från John Finucane från Sinn Féin, som nyligen tillträtt som Belfast borgmästare. Sedan dess har det socialdemokratiska SDLP sagt att man inte heller kommer att ha någon kandidat i valkretsen. Samtidigt har SDLP och Sinn Féin meddelat att de inte kommer att ha någon kandidat i tre valkretsar för att möjliggöra att de kommer att representeras av en ledamot som vill att Storbritannien ska stanna kvar i EU. 

  • Publicering av rapport om rysk inblandning i brittisk politik senareläggs

    Den brittiska regeringen väljer att senarelägga publiceringen av en rapport från underrättelse- och säkerhetsutskottet om rysk inblandning i brittisk politik, inte minst inför omröstningen om EU-medlemskapet 2016, till efter parlamentsvalet den 12 december. Ministrar säger att man i detta bara följer "normala procedurer", men beslutet möter skarp kritik från den politiska oppositionen och från utskottets ordförande Dominic Grieve. Den brittiska tidnngen Sunday Times publicerar senare uppgifter som tyder på att nio namngivna ryssar ska ha skänkt stora summor till Konservativa partiet. En del av dem ska ha personlig kontakt med premiärminister Boris Johnson. En av dem som namnges i tidningsartikeln är Alexander Temerko som har arbetat för det ryska försvarsdepartementet och som uppges ha donerat 1,2 miljoner pund till Konservativa partiet under en sjuårsperiod.

  • Klart för skadestånd till utsatta barn i Nordirland

    Underhuset antar en lag som ska ge personer skadestånd för de övergrepp de utsatts för efter att ha omhändertagits av myndigheterna och placerat på olika institutioner i Nordirland − från det att provinsen grundades fram till 1995. Offren förväntas få ersättning på mellan 7 500 och 100 000 pund. Beslutet följer på en utredning, Historical Institutional Abuse (HIA), som presenterade sitt resultat 2017. Frågan hanterades ursprungligen av provinsstyret, men sedan det kollapsade har frågan hanterats av den brittiska regeringen. Samma dag upplöses parlamentet och en fem veckor lång valkampanj inleds.

  • Nya pakter inför valet i december

    Den brittiska valkampanjen har formellt startat nu, och mycket talar för att det kommer att bli en smutsig kampanj. Premiärminister Boris Johnson har redan jämfört Labourledaren Jeremy Corbyn med den sovjetiske ledaren Josef Stalin, medan Labour i sin kampanj listat tio lögner som Boris Johnson framfört. Labours kampanj handlar annars om sätt att förbättra vården och den sociala välfärden, medan Konservativa partiet talar mest om att få brexit överstökat (get Brext done). Regeringspartiets stora övertag i opinionsundersökningarna har samtidigt krympt något i takt med att valet närmar sig.  Samtidigt har Liberaldemokraterna, Gröna partiet och det walesiska partiet Plaid Cymru ingått en pakt om att inte ställa upp mot varandra i 60 till 70 valkretsar för att på så sätt öka möjligheterna att vinna nya mandat. Ett liknande samarbete har redan aviserats i Nordirland (se nedan).

  • Brexitpartiet gynnar Tories i valet

    Brexitpartiets ledare Nigel Farage tillkännager att hans parti inte kommer att ställa upp i de 317 valkretsar som vanns av Konservativa partiet (Tories) i valet 2017. Istället ska partiet rikta in sig på att ta mandat från Labourpartiet. Detta kommer att gynna regeringspartiet som annars hade riskerat att förlora röster till Brexitpartiet. Tidigare har Farage gjort utfästelser om att Brexitpartiet skulle delta i mer än 600 valkretsar. Senare säger sig Farage ha avvisat propåer från företrädare för Konservativa partiet om att Brexitpartiet också skulle avstå från att ställa upp i valkretsar där Labour vunnit med knapp marginal (han påstår via Twitter att Brexitpartiets kandidater erbjudits arbeten och adelstitlar för att de ska dra sig ur, något som tillbakavisas av Konservativa partiet). Affärsmannen Arron Banks som skänkte stora summor till lämna-kampanjen och var en av finansiärerna av Farage tidigare parti Ukip säger att han tycker att Brexitpartiet bör liva åt sidan för att förvissa sig om att Boris Johnson och Konservativa partiet ska kunna vinna valet.

  • Brexit och vård huvudfrågor i valrörelsen

    Brexitfrågan ser ut att komma att spela en stor roll i den brittiska valrörelsen. Konservativa partiets huvudslogan handlar om att få brexit överstökat, medan Labour ger löften om att förhandla fram ett nytt avtal med EU och att de brittiska väljarna ska få rösta om det. Liberaldemokraterna försöker samtidigt vinna röster på att Storbritannien ska kunna stanna kvar inom EU, om partiet vinner valet. Men de två stora partierna tävlar också om att utlova nya pengar till den sociala välfärden, inte minst till den allmänna sjukvården, NHS. I sitt valmanifest lovar Labour att NHS i England ska ökas till 155 miljarder pund till budgetåret 2022/2023, vilket är 6 miljarder mer än vad Konservativa partiet tidigare har utlovat. Labour planerar att finansiera satsningen genom att höga skatterna för företagen och höginkomsttagare. Liberaldemokraterna kritiserar Labours löften, då man menar att partiet inte säger något om det hot som brexit utgör för NHS. Det finns farhågor om att privata intressen kommer att beredas mer utrymme inom den allmänna sjukvården när Storbritannien lämnar EU. Samtidigt kommer rapporter om att allt fler får vänta mer än fyra timmar för att få vård på akutmottagningar i England, men situationen är ännu värre i Nordirland och Wales. Det har också blivit allt svårare att hitta personal, NHS i England har 100 000 vakanta tjänster, bland annat saknas cirka 40 000 sjuksköterskor och 10 000 läkare.

  • Politikerbesök i översvämningsdrabbat England

    Lincolnshire och de södra delarna av Yorkshire i norra England har drabbats hårt av översvämningar. Hundratals bostäder har hamnat under vatten och många människor har tvingats överge sina hem. Många drabbade är upprörda över att de inte har fått mer hjälp från myndigheterna. När premiärminister Boris Johnson besöker området anklagas han av en del av de drabbade för senfärdighet. Även Labourledaren Jeremy Corbyn och Liberaldemokraternas ledare Jo Swinson besöker området.

  • Ingen ny brittisk EU-kommissionär

    Den brittiska regeringen slår nu fast att den inte kommer att utse en ny EU-kommissionär, trots att brexit dröjer. Det kommer att skapa problem för EU då en ny kommission inte kan tillträda den 1 december 2019 om inte alla medlemsländer representeras av en kommissionär. Processen har redan senarelagts då Frankrike, Ungern och Rumäniens kandidater inte godkänts av EU-parlamentet.

  • "Provinsregering i januari, annars väntar nyval i Nordirland"

    Nordirlandsminister Julian Smith säger att han avser att utlysa val i Nordirland om provinsen inte har en ny regering senast den 13 januari 2020. Uttalandet görs då brittisk-irländska rådet, som kom till som en del av det nordirländska fredsavtalet 1998, möts i Dublin. Irland premiärminister Leo Varadkar säger att samtal om att få till stånd en ny provinsregering i bästa fall kan komma igång efter det brittiska valet den 12 december. Skottlands försteminister Nicola Sturgeon deltar också i mötet. Nordirland har nu saknat regering sedan början av 2017. Under helgen möts också Sinn Féin för sin årliga partikonferens. Michelle O'Neill väljs då om som partiets vice ordförande. Inför konferensen har John O'Dowd utmanat O'Neill om posten, men han vinner inte tillräckligt med stöd för att få ta över. 

  • Storbritannien anklagas för mörkläggning av krigsbrott

    Den brittiska regeringen och militären anklagas för att försöka mörklägga krigsbrott som begåtts av brittiska soldater i Irak och Afghanistan. Enligt BBC-programmet Panorama och Sunday Times har brottsutredare funnit vad de bedömer som trovärdiga bevis för att brittiska soldater dödat ett barn och deltagit i tortyr av civila. Ihat och Operation Northmoor som utredde eventuella krigsbrott i Irak respektive Afghanistan avslutades av Theresa Mays regering 2017. Företrädare för försvarsdepartementet förnekar att någon mörkläggning förekommit. Försvarsminister Dominic Raab säger till BBC att alla anklagelser, som det fanns bevis för har utretts.

  • Liberaldemokraterna vill satsa på skolan

    20 000 nya lärare är en av huvudpunkterna i Liberaldemokraternas valmanifest. Partiet utlovar en satsning på nästan fem miljarder pund på skolorna, en siffra de planerar att mer än fördubbla fram till år 2024/2025. Förutom ett löfte om att försöka stoppa brexit, innehåller valmanifestet även åtgärder för att motverka klimatförändringar (bland annat att 80 procent av all energikonsumtion ska komma från förnyelsebara källor från år 2020), en höjning av inkomstskatten för att möjliggöra satsningen på skolan och vården. Konservativa partiet och Labour har ännu inte presenterat sina valprogram. Dagen innan möttes premiärminister Boris Johnson och Labourledaren Jeremy Corbyn i en första valdebatt som sågs av nästan sju miljoner tittare, dä de bland annat hamnade på konfrontationskurs när det gäller brexit, vårdpolitik och kungahuset (läs mer om debatten här). 

  • Gir åt vänster i Labours valmanifest

    Labour tar som väntat en sväng till vänster i sitt valmanifest under parollen "Det är dags för verklig förändring" (It's Time For Real Change"). Det här är några av huvudpunkterna: mer pengar till vården, omförhandla utträdesavtalet med EU och sedan hålla en folkomröstning där ett av alternativen är att godkänna avtalet ett annat att stanna kvar inom EU, höja minimilönen, låta pensionsåldern bli kvar vid 66 år, skapa ett nytt system för social omvårdnad (gäller bara England, Skottland har redan ett sådant system), minska utsläppen av växthusgaser till noll fram till 2030-talet, nationalisera posten, järnvägarna och de stora energibolagen (och införa gratis bredband för alla), samt skrota det kontroversiella välfärdssystemet Universal Credit. Senare säger Labourledaren Jeremy Corbyn att han tänker förhålla sig neutral vid en eventuell folkomröstning om EU.

  • Brexit och vårdsatsning i konservativt valmanifest

    Storbritannien ska lämna EU i januari och förhandla fram ett nytt handelsavtal med EU under nästa år. Det är ett av huvudlöftena i Konservativa partiets valmanifest. Det betonas också att den konservativa regeringen inte är beredd att förlänga den övergångsperiod som finns med i det senaste utträdesavtalet när den löper ut i december nästa år. Partiledaren och premiärministern Boris Johnson lovar också vid lanseringen att han efter valet ska arbeta för att ena landet. Till de mer uppmärksammade löftena hör: 50 000 nya sjuksköterskor, inga höjningar av moms, inkomstskatter eller socialförsäkringsavgifter, en höjning av pensionerna med minst 2,5 procent om året, fri social omvårdnad (gäller bara England), att ha fått bort alla utsläpp av växthusgaser till år 2050.

  • Nya samtal om Nordirland i december

    Nya samtal för att försöka få till stånd en ny provinsregering ska hållas den 16 december, och det oavsett hur det går i det brittiska parlamentsvalet den 12 december. Det meddelar Nordirlandsministern Julian Smith. Om det inte finns någon ny regering på plats i Belfast den 13 januari planerar den brittiska regeringen att utlysa nyval  Nordirland.

  • Ny folkomröstning om självständighet i SNP:s valmanifest

    Stoppa brexit och hålla en ny folkomröstning om skotsk självständighet nästa år. Det är två av huvudpunkterna i Skotska nationalistpartiets (SNP) valmanifest. Andra huvudpunkter är mer pengar till vården, avbryta åtstramningspolitiken, skrota de brittiska kärnvapnen och använd pengar som skulle gå till det på att förbättra den sociala servicen, skydda den nationella hälsovården (NHS), åtgärder för att komma tillrätta med drogkrisen i Skottland (2018 avled närmare 1 200 människor i Skottland på grund av sitt narkotikamissbruk), få bort alla utsläpp av växthusgaser fram till år 2045, samt att flytta ansvaret för migrationspolitiken i Skottland till det skotska parlamentet.

  • Nytt terrordåd i London

    Minst tre människor, inklusive attentatsmannen, dödas i ett terrordåd i centrala London. Flera personer ingriper för att stoppa attentatsmannen, som tidigare avtjänat straff för brott relaterade till islamistisk terrorism, bland annat för att ha haft planer på att organisera ett terroristläger i Pakistan och för att resa till Kashmir för att utföra attentat. Mannen som bär en självmordsväst, som senare visar sig vara en attrapp, skjuts ihjäl av polis. Islamiska staten (IS) hävdar att man utfört dådet. Attentatsmannen var villkorligt frigiven och bar elektronisk fotboja. Valkampanjen avbryts tillfälligt efter dådet, men omvandlas snabbt till en valfråga. Premiärminister Boris Johnson ger Labour skulden för en lag som antogs 2008, varigenom en del fångar kan bli villkorligt frigivna utan särskild prövning. Han utlovar också skärpta straff och mer pengar till fängelserna, samt att 74 personer som dömts för terrorbrott och blivit villkorligt frigivna i förtid, ska få sina fall granskade. Oppositionen kritiserar de konservativa för den hårda besparingspolitiken, som bland annat lett till färre poliser och färre sociala insatser. 

Vill du läsa mer?

För att få tillgång till all information måste du ha ett abonnemang.

Vad får jag?

Se exempel på vad Landguiden omfattar här.

Varukorg

Totalt 0

Töm Till Kassan