Oktober 2017

Senaste händelser

  • Oktober

  • Brutala polisingripanden under omröstning i Katalonien

    Folkomröstningen i Katalonien hålls som planerat, trots att den är förbjuden enligt domstol. På flera håll ingriper polis − den nationella polisen och Guardia Civil − för att hindra människor från att rösta. I centrala Barcelona avfyrar den nationella polisen gummikulor för att skingra människor. Bilder sprids också av hur kravallpolis tar sig in i en vallokal i Gerona och slår väljare med batonger. Flera hundra människor skadas, de flesta lindrigt, i samband med polisingripandena. Även ett 30-tal poliser skadas (senare hävdar det spanska inrikesdepartementet att antalet är betydligt högre, men ingen av dem ska ha fått skador som kräver sjukhusvård). Den regionala polisstyrkan Mossos deltar inte i försöken att hindra människor från att rösta, trots att de beordrats av domstol att göra detta. I bland annat staden Sant Joan de Vilatorrada försöker Mossos-poliser hindra kravallpolis från att ta sig in i vallokalerna. Enligt den katalanska regeringen har 73 procent av vallokalerna kunnat hållas öppna, trots de spanska myndigheternas försök att stoppa omröstningen. Premiärminister Rajoy säger i ett tal sent på kvällen att ingen folkomröstning har hållits i Katalonien och att han har gjort vad han kunnat för att upprätthålla lagen. Han menar att det våld som förekommit är den katalanska presidenten Puigdemonts ansvar. I Barcelona samlas separatistanhängare i stadens centrala delar och viftar med flaggor och sjunger katalanska sånger. Men även motståndare till en katalansk utbrytning genomför manifestationer i Barcelona och andra spanska städer.

  • Konflikten mellan Barcelona och Madrid spetsas till

    Konflikten mellan Barcelona och Madrid ser ut att spetsas till ytterligare. Den katalanska ledaren Carles Puigdemont säger att de katalanska väljarna i och med folkomröstningen den 1 oktober vunnit rätten till en självständig stat och att nästa steg kommer att tas av det katalanska parlamentet. Enligt katalanska myndigheter hade 90 procent av väljarna röstat för självständighet. Valdeltagandet låg på drygt 42 procent. Puigdemont kräver att de statliga polisstyrkorna ska dras tillbaka och vädjar samtidigt till EU-länderna om att de ska medla i konflikten mellan Madrid och Barcelona. Den spanska premiärministern Mariano Rajoy å sin sida säger att katalanerna har lurats att delta i en illegal omröstning. Barcelonas borgmästare Ada Colau uppmanar Rajoy att avgå på grund av våldsamheterna kring omröstningen. I Madrid samlas regeringskritiker i en manifestation där de kräver samma sak. Ett 40-tal fackföreningar och andra organisationer i Katalonien utlyser en strejk för att protestera mot polisvåldet. EU-kommissionen skriver i ett uttalande att den katalanska folkomröstningen inte var laglig enligt den spanska författningen, men manar samtidigt parterna att inleda en dialog.

  • Rajoy i krissamtal med oppositionsledare

    Premiärminister Rajoy mötte ledarna för Socialistpartiet och Ciudadanos för ett krissamtal om läget i Katalonien. Det spekuleras om huruvida den spanska regeringen kommer att aktivera artikel 155 i författningen för att häva det katalanska självstyret och på så sätt förhindra en självständighetsförklaring. Efter mötet manar Socialistpartiet regeringen att inleda en dialog med Katalonien, medan Ciudadanos vill att det katalanska självstyret ska hävas. Spanska tidningar kritiserar den katalanska ledaren Puigdemont för att, trots domstolsutslag ha drivit igenom folkomröstningen, men de är också kritiska till det passiva sätt som regeringen hanterat läget, där Rajoys strategi beskrivs som "att vänta och se vad som händer". Inom hans eget parti är det fler och fler som kräver en hård linje mot Kataloniens självständighetssträvanden. Samtidigt pågår strejker i Katalonien och på flera platser har vägspärrar satts upp och orsakar stora trafikstockningar. Allt arbete i hamnen i Barcelona ligger nere och skolor och universitet håller stängt.

  • Kung Felipe manar till enighet

    Kung Felipe VI håller ett tal till nationen där han manar till enighet och riktar samtidigt kritik mot de katalanska ledarna som han menar agerar odemokratiskt och utan att följa lagen, och därmed skapar problem för den spanska ekonomin. Samma dag säger den katalanske presidenten Carles Puigdemont att Katalonien inom kort kommer att förklara sitt oberoende.

  • Brottsundersökning inleds mot regional polischef

    En domstol i Madrid inleder brottsundersökningar om uppvigling mot chefen för den regionala polisen Mossos d'Esquadra, ordförandena i två gräsrotsrörelser  Jordi Sánchez och Jordi Cuixart, från Katalanska nationalförsamlingen (ANC) respektive Omnium Cultural.

  • Författningsdomstolen ingriper på nytt

    Författningsdomstolen sätter hinder i vägen för det katalanska parlamentets session den 9 oktober, då det sannolikt planerat att lägga fram en självständighetsförklaring. Det sker sedan det katalanska Socialistpartiet vänt sig till domstolen. Domstolen motiverar sitt beslut med att det skulle vara fel att tillåta en sådan omröstning, då det skulle strida mot Socialistpartiets parlamentsledamöters rättigheter.

  • Stor demonstration för spansk enhet i Barcelona

    Minst 350 000 människor samlas i Barcelona för att visa sitt stöd för ett enat Spanien. De viftar med banderoller med texter som "Tillsammans är vi starkare" och "Katalonien är Spanien". Liknande manifestationer hölls dagen innan på andra platser i Spanien. Polisen anger antalet deltagare i Barcelona till 350 000, medan arrangörerna hävdar att de var 950 000. Samtidigt står det klart att Katalonien får betala ett  ekonomiskt pris för självständighetssträvandena. Två storbanker CaixaBank och Sabadell har redan sagt att man tänker flytta sina huvudkontor från Barcelona. Flera andra bolag överväger att göra samma sak. 

  • Katalansk självständighetsförklaring dröjer

    Den katalanske presidenten Carles Puigdemont framträder inför regionparlamentet. Men den omedelbara självständighetsförklaring många separatister har hoppats på kommer inte. Han skriver dock under ett dokument där han förklarar Kataloniens oberoende, men låter inte regionparlamentet rösta om det. Istället öppnar han på nytt för en dialog med Madrid, under internationell medling. Den spanska regeringen har hittills vägrat att gå med på några förhandlingar, så länge kravet på självständighet finns kvar. Enligt medier ska Puigdemont ha utsatts för påtryckningar om att gå försiktigt fram, bland annat från krafter inom det egna partiet och EU. Den katalanska ledaren får hård kritik från vänster bland annat från koalitionspartnern Cup och ungdomsrörelsen Arran.

  • Rajoy kräver besked från Katalonien

    Premiärminister Rajoy uppmanar den katalanska presidenten Carles Puigdemont att inom fem dagar klargöra om han har utropat Kataloniens självständighet eller ej (och han får ytterligare tre dagar på sig för att ändra sig om han säger sig ha utropat en oberoende stat). Det blir en svår balansgång för Puigdemont: om han säger sig ha lagt fram en självständighetsdeklaration lär den spanska regeringen aktivera artikel 155 i Spaniens författning och begränsa det katalanska självstyret, om han säger att han inte har gjort det är det troligt att koalitionspartnern Cup hoppar av regionregeringen, som i så fall faller. Socialistpartiets ledare Pedro Sánchez uttalar sitt stöd för Rajoys linje, och säger att han kommit överens med premiärministern om att göra en översyn av den spanska författningen för att diskutera Kataloniens framtida status i Spanien.  Även Ciudadanos ställer sig bakom regeringen, medan Podemos anser att det skulle vara ett misstag att aktivera artikel 155 och förespråkar istället en dialog.

  • Inget tydligt besked från Puigdemont

    Den spanska premiärministern Mariano Rajoy ser inte ut att få det svar han vill ha av den katalanska ledaren Carles Puigdemont. Denne skriver istället ett brev där han säger att han kommer att ägna de kommande två månaderna för att få igång en dialog med den spanska regeringen för att hitta en lösning som alla parter kan enas om. Den spanska regeringen förlänger tidsfristen som Puigdemont har på sig för att ändra sig med en dag, till den 19 oktober. En domare i Madrid beslutar att  chefen för den katalanska polisen Josep Lluis Trapero inte ska häktas, men han beordras att infinna sig i rätten var 15:e dag och att lämna ifrån sig sitt pass.

  • Separatistledare åtalas

    Två katalanska separatistledare, Jordi Sánchez och Jordi Cuixart, från gräsrotsrörelserna Katalanska nationalförsamlingen (ANC) respektive Omnium Cultural grips. De åtalas för "uppvigling" och uppror i samband med protester den 20 september då separatistanhängare hindrade poliser från Guardia Civil att ta sig in i en departementsbyggnad i centrala Barcelona. Den domare i Madrid som ansvarar för fallet beslutar att de ska hållas i fängsligt förvar fram till rättegången eftersom de, enligt henne, annars riskerar att återfalla i brott, kan tänkas förstöra bevis eller försöka fly. Männen riskerar fängelsestraff på mellan 10 och 15 år. Sánchez och Jordi Cuixarts anhängare manar till protester och i Barcelona samlas omkring 200 000 demonstranter. Protester förekommer även i Girona och Reus. 

  • Fortsatt låst läge mellan Madrid och Barcelona

    Positionerna mellan Barcelona och Madrid fortsätter att vara låsta. Den katalanske presidenten Carles Puigdemont skriver i ett brev till premiärminister Rajoy, som kommer först efter att tidsfristen har löpt ut, att han avser att utlysa regionens självständighet i det katalanska parlamentet om Madrid inte går med på förhandlingar. Det enda sättet att lösa krisen är via samtal, säger han. För att den spanska regeringen ska kunna aktivera artikel 155 måste den få senatens godkännande, så det kommer att ta minst några dagar till innan processen där Madrid tar över styret av Katalonien kan inledas. Ingen spansk regering har tidigare använt sig av artikel 155. Den spanska regeringen säger sig ha starkt stöd från andra partier. En företrädare för Socialistpartiet säger dock att man lagt sig vinn om att Rajoys regeringen ska agera i proportion till läget.

  • Rajoy planerar nyval i Katalonien

    Premiärminister Rajoy meddelar att han tänker använda sig av artikel 155 för att avskeda hela den katalanska regeringen och utlysa nyval inom sex månader. Styret av Katalonien kommer att skötas av departementen i Madrid. Den spanska regeringen ska ta över kontrollen av regionens finanser och skatter samt den katalanska polisen, Mossos, och TV-kanalen TV3. Rajoy säger att detta inte betyder att det katalanska självstyret hävs. Senaten, där premiärministerns parti PP har majoritet, ska rösta om åtgärderna den 27 oktober. Carles Puigdemont svarar med att anklaga den spanska regeringen för att ha riktat den värsta attacken mot katalanska demokratiska institutioner sedan diktatorn Francos dagar. Han utropar dock inte Kataloniens oberoende, vilket han tidigare hotat med om Madrid aktiverar artikel 155. Rajoys linje försvaras av Socialistpartiet (PSOE) och Ciudadanos, men kritiserar hårt av Podemos och Baskiska nationalistpartiet (PNV). I Barcelona samlas omkring 450 000 människor för att protestera mot den spanska regeringens beslut. Sedan folkomröstningen den 1 oktober har 1 200 bolag flyttat sin huvudsakliga hemvist från Katalonien till andra delar av Spanien.

     

  • Puigdemont under hård press

    Under dagen förekommer rykten om att den katalanska presidenten Carles Puigdemont ska förklara Kataloniens som självständigt innan den spanska senaten upphäver regionens självstyre. Det spekuleras också om att han ska utlysa nyval i regionen till i december. Men det tal som utlovas skjuts upp flera gånger, och när Puigdemont väl framträder säger han att det är det katalanska parlamentets sak att avgöra vilka konsekvenserna ska bli om Madrid aktiverar artikel 155. Han betonar att han inte fått några garantier från den spanska regeringen om att den inte ska ta kontroll över regionen om han utlyser nyval. Pressen på Puigdemont är hård, då vänsterpartiet ERC har hotat med att dra tillbaka sitt stöd för den katalanska regeringen om han väljer att upplösa parlamentet och utlysa val.

  • Kataloniens parlament antar självständighetsdeklaration

    Det katalanska parlamentet antar ett förslag om att utropa självständighet för Katalonien. 70 ledamöter röstar för och 10 emot. De flesta ledamöter från oppositionen bojkottar omröstningen. När katalanernas beslut blir känt skickar Spaniens premiärminister Rajoy ut ett twittermeddelande i vilket han manar  till lugn och meddelar att ordningen ska återställas i Katalonien. EU håller fast vid sitt stöd för Spanien i konflikten. I en kommentar till den katalanska självständighetsförklaringen säger Europeiska rådets ordförande Donald Tusk att inget har förändrats för EU och att Madrid fortsatt är organisationens enda samtalspartner. Storbritannien, Frankrike, Tyskland och USA visar också sitt stöd för regeringen i Madrid samtidigt som EU-parlamentets talman twittrar att inget land i EU kommer att erkänna Kataloniens självständighet.

  • Spanien häver Kataloniens självstyre och utlyser nyval

    Mindre än en timme efter Kataloniens självständighetsförklaring röstar det spanska parlamentets överhus, senaten, för att aktivera grundlagens paragraf 155 som ger Spanien möjlighet att häva Kataloniens självstyre och ta direkt kontroll över regionen. På kvällen upplöser premiärminister Rajoy det katalanska parlamentet, avsätter den katalanske presidenten Carles Puigdemont och hans regering samt utlyser nyval i Katalonien till den 21 december. Vice premiärminister Soraya Saenz de Santamaria får ansvaret för Katalonien fram tills dess. 

  • Kataloniens avsatte ledare ger sig inte

    Regeringen i Madrid fortsätter sitt övertagande av makten i Katalonien. Chefen för den katalanska polisen, Mossos d'Esquadra, avskedas men den avsatte katalanske ledaren Carles Puigdemont vägrar ge sig. Han håller fast vid sin titel som Kataloniens president och uppmanar katalanerna till "demokratiskt motstånd" mot Madrids styre. Formellt har vice premiärminister Soraya Sáenz de Santamaría nu tagit över styret av Katalonien. I Madrid samlas tusentals människor för att demonstrera för Spaniens enhet. Deltagarna kräver bland annat att Puigdemont fängslas. 

  • Stor manifestation för spansk enhet

    Hundratusentals människor demonstrerar mot Kataloniens självständighet i Barcelona. Polisen uppger att runt 300 000 människor deltar medan arrangörerna nämner en högre siffra: 1,3 miljon. 

  • Katalonienkrisen skapar även oro inom Podemos

    Händelserna i Katalonien skapar även oreda i Podemos. Den nationella partiledningen meddelar via ett brev att den tar  kontroll över den katalanska delen av partiet. I ett brev riktas kritik mot Albano Dante Fachin, ledaren Podemos i Katalonien, för att denne inte informerat partiledningen om hur man skulle rösta om självständighetsdeklarationen i det katalanska parlamentet. En ledamot har öppet sagt sig ha röstat för självständighet, medan Fachin inte har avslöjat hur han röstade den 27 oktober. Podemos aviserar samtidigt att man nu ska konsultera partiets gräsrötter i Katalonien för att avgöra vilken strategi man ska ha inför valet i december. Partiledaren Pablo Iglesias säger i ett uttalande att han anser att Carles Puigdemonts regering har mandat att styra Katalonien, inte att utropa självständighet, men han motsätter sig samtidigt den spanska regeringens beslut att aktivera artikel 155.

  • Puigdemont reser till Bryssel

    Den katalanske ledaren Carles Puigdemont har rest till Bryssel för att träffa ledare för flamländska nationalistpartier. Det spekuleras om att han tänker söka politisk asyl i Belgien, något han själv förnekar. Han framhärdar i att han fortfarande är Kataloniens regionpresident och aviserar att han och hans parti PDeCAT kommer att delta i regionalvalet i december. Ytterligare minst sju före detta regionministrar från Katalonien befinner sig i Bryssel. Kataloniens republikanska vänster (ERC) meddelar att partiet kommer att delta i valet. Samtidigt tyder opinionsundersökningar på att stödet för ett oberoende Katalonien ökar. Nästan 49 procent av katalanerna säger sig vara för självständighet, vilket är den högsta siffran på tre år, medan knappt 44 procent säger sig vara emot.

  • Katalanska separatistledare riskerar långa fängelsestraff

    De första stegen tas nu i de i de rättsliga åtgärderna mot Puigdemont och andra katalanska separatister. Specialdomstolen, Audiencia Nacional, kallar bland annat in den förre regionpresidenten och andremannen Oriol Junqueras att vittna i Madrid den 2−3 november. De får tre dagar på sig för att betala en deposition på 6,2 miljoner euro för att täcka eventuella skadestånd. Om de inte infinner sig vid domstolen kan åklagare besluta att de ska gripas. Den spanska riksåklagaren har tidigare rekommenderat att Puigdemont och flera andra  ska ställas inför rätta för  uppror, uppvigling och misshushållning  med allmänna medel, brott som kan ge upp till 30 års fängelse. Men något åtal har ännu inte väckts. Puigdemont säger vid en presskonferens i Bryssel att han kan tänka sig att återvända till Katalonien när han får "vissa garantier" från den spanska regeringen. Han tror inte att han kan få en "rättvis" rättegång i Spanien. Samtidigt har Högsta domstolen (Tribunal Supremo) inlett en rättsprocess mot talmannen Carme Forcadell och fem medlemmar av den katalanska talmanskommittén. Det är på grund av att de sex är medlemmar av parlamentet och därmed åtnjuter åtalsimmunitet som fallet hanteras av Högsta domstolen och inte specialdomstolen.

Vill du läsa mer?

För att få tillgång till all information måste du ha ett abonnemang.

Vad får jag?

Se exempel på vad Landguiden omfattar här.

Varukorg

Totalt 0

Töm Till Kassan