November 2022
Senaste händelser
-
November
-
Bank of England varnar för längre lågkonjunktur
Den brittiska centralbanken, Bank of England, höjer styrräntan till från 2,25 till 3 procent. Det är den största höjningen sedan 1989. Åtgärden vidtas för att försöka få ner inflationen som är den högsta på 40 år. Enligt bankens prognos kommer Storbritannien att befinna sig i lågkonjunktur under de kommande två åren, vilket är mer pessimistiskt än i prognosen innan. Banken spår också att arbetslösheten kommer att fördubblas fram till år 2025.
-
Samtal utlovas om omtvistade Chagosöarna
Utrikesministern James Cleverly att Storbritannien kommit överens med den mauritiska regeringen om att hålla samtal om Chagosöarna, som Mauritius gör anspråk på, framtida status. Han uttrycker förhoppningar om att en uppgörelse ska kunna bli klar i början av 2023. ICJ rekommenderade 2019 att Storbritannien skulle ge upp kontrollen över öarna, som britterna har hyrt ut till USA som har en militärbas på ön Diego Garciasedan 1970-talet (se Februari 2019).
-
Inget nyval i Nordirland i december
Nordirlandsminister Chris Heaton-Harris dröjer med besked om och när det ska bli nyval i Nordirland (se Oktober 2022). Nu ges besked om att valet i vilket fall inte kommer att hållas i december. Chris Heaton-Harris hade lovat att utlysa nyval den 28 oktober om inte en ny provinsregering fanns på plats då, att han inte gjort det anses ha påverkat hans trovärdighet som minister.
-
Ny tidsfrist på gång i Nordirland
Nordirlandsminister Chris Heaton-Harris förlänger nu tidsfristen för ett nyval i Nordirland. Enligt en överenskommelse från tidigare i år skulle val hållas inom en tolvveckorsperiod efter att försöken att få till stånd en ny regering misslyckats (där var tidsgränsen 24 veckor) (se Februari 2022). Då var alla nordirländska partier och regeringarna i Storbritannien och Irland överens om att inga nya tidsfrister skulle tillåtas. För att en förlängning ska vara möjlig krävs att nya lagstiftning antas av det brittiska parlamentet. Samtidigt bör valet hållas före den 10 april 2023, då det nordirländska fredsavtalet fyller 25 år. Det vore en olycklig symbol om Nordirland inte skulle ha någon regering då. I vilket fall sänks arvodet för ledamöterna i provinsparlamentet med 27,5 procent. Parlamentet har inte kunnat arbeta sedan i valet i maj, då det största unionistpartiet DUP blockerat valet av talman. Samtidigt kommer signaler om framsteg i samtalen mellan EU och Storbritannien om Nordirlandsprotokollet.
-
Storbritannien och Frankrike stärker gränssamarbetet
Regeringarna i London och Paris sluter ett nytt avtal om insatser för att förhindra att migranter tar sig över Engelska kanalen i små båtar. Enligt uppgörelsen ska Storbritannien betala Frankrike 63 miljoner pund om året för att fransmännen ska förstärka sina gränspatruller. Det ska ske både genom ökad bemanning, men också för ökad elektronisk bevakning, bland annat via drönare och CCTV-kameror. Antalet människor som försöker ta sig till Storbritannien den här vägen har ökat snabbt sedan 2021. 2021 kom 28 500, och hittills i år har det kommit 40 000 människor, vilket lett till att alla mottagningscentra är överfulla. Enligt den brittiska utrikesministern James Cleverly har de åtgärder som de två länderna vidtagit tidigare hindrat omkring 29 000 människor från att försöka ta sig över till Storbritannien. Överenskommelsen var i princip klar sedan flera månader, men Frankrike har velat vänta med avtalet tills Storbritannien har en stabil regering. Insatserna kommer, enligt avtalet, att genomföras av Frankrike, medan britterna bara har observatörsstatus.
-
Höjda skatter väntar rika britter
Finansminister Jeremy Hunt både ger och tar när han presenterar höstens budgetpaket. Några av de största skattehöjningarna drabbar mer välbärgade britter, genom att fler än tidigare som måste betala den högsta skattesatsen på 45 procent på sina inkomster. Engelska kommuner (local authorities) får rätt att höja skatterna med upp till fem procent. Den tillfälliga skatt som energibolagen betalar på sina övervinster höjs från 25 procent till 35 procent. Nedskärningar kommer samtidigt att ske på biståndet, från motsvarande 0,7 procent av BNP till 0,5 procent under den kommande femårsperioden. Hunt utlovar också ökat stöd till utsatta grupper, som högre minimilöner, pensionerna ska räknas upp i takt med inflationen och både pensionärer och de som får behovsprövade bidrag ska få ett extra stöd på mellan 300 och 900 pund. Hushållen kommer fortfarande att få hjälp med sina energiräkningar, men Hunts variant är mindre generöst än det som presenterades under Liz Truss styre. Till de områden som får mer pengar hör försvaret, den nationella hälsovården och de engelska skolorna. Nordirland, Skottland och Wales kommer att få sina anslag uppräknade. Samtidigt bedömer Storbritanniens motsvarighet till finanspolitiska rådet, OBR, att landet befinner sig i recession, och att ekonomin kommer att krympa med över 1 procent nästa år.
-
HD: Klartecken från London krävs för ny skotsk folkomröstning
Den skotska regeringen behöver klartecken från det brittiska parlamentet (Westminster) om den får hålla ännu en folkomröstning om självständighet för Skottland. Det avgör Högsta domstolen (HD) och det är därmed omöjligt för den skotska försteministern Nicola Sturgeon att utlysa en sådan nästa år. En tidigare folkomröstning om skotskt oberoende hölls 2014, men då röstade 55 procent av väljarna för att Skottland skulle förbli brittiskt. Sturgeon säger att hon i stället kommer att se nästa brittiska parlamentsval som en folkomröstning i frågan.
Vill du läsa mer?
För att få tillgång till all information måste du ha ett abonnemang.
Vad får jag?
Se exempel på vad Landguiden omfattar här.