Arbetsmarknad

I USA ser arbetsmarknaden på många sätt annorlunda ut än i flertalet europeiska länder. Det finns ingen central arbetsgivarorganisation och andelen löntagare som är fackligt anslutna är låg. Nästan alla avtal på arbetsmarknaden sluts på lokal nivå. Löner och andra arbetsvillkor kan därmed variera kraftigt mellan olika arbetsgivare.

Arbetsmarknadslagstiftning existerar främst på delstatsnivå, men det finns vissa övergripande federala lagar. Bland annat finns en lagfäst federal minimilön på 7,25 dollar i timmen, en nivå som har legat fast sedan 2009. En del delstater och enskilda län eller städer har en högre minimilön än den federala. Washington DC ligger högst med 14 dollar i timmen 2019. Arbetsveckan är normalt 40 timmar.

Alla anställda omfattas av en obligatorisk arbetslöshetsförsäkring som finansieras med arbetsgivaravgifter. Arbetslösheten ligger i allmänhet lägre än i Europa, men det beror delvis på att sysselsättningsgraden också är lägre (en större andel av befolkningen står utanför arbetskraften)

När finanskrisen drabbade USA steg arbetslösheten dock brant och närmade sig 10 procent i slutet av 2009, vilket var den högsta nivån på ett kvartssekel. Omkring 5 miljoner jobb försvann. Därefter föll siffran ganska snabbt igen och i början av 2016 hamnade den återigen under 5 procent, för första gången sedan 2008. Arbetslösheten har sedan fortsatt att sjunka och ligger sedan början av 2018 under 4-procentsstrecket.

Årtiondet före finanskrisen låg arbetslösheten kring 4–6 procent. Under 2000-talets första år ledde den relativt starka ekonomin i kombination med färre regleringar och mer flexibla anställningsformer till att sysselsättningen ökade mer i USA än i Västeuropa. Samtidigt var reallöneutvecklingen svag för en del löntagargrupper. Man talar i USA ofta om de arbetande fattiga, the working poor, de som lever i officiell fattigdom trots att de har arbete. Många tvingas arbeta deltid, medan andra har mer än ett jobb för att kunna försörja sig. 

Förskjutningen på arbetsmarknaden från tillverkningsindustrin till tjänstesektorn har bidragit till en försvagning av USA:s fackföreningsrörelse. I början av 1980-talet uppgick andelen fackföreningsmedlemmar till runt 20 procent av arbetskraften, numera kommer den knappt över 10 procent. De flesta fackligt anslutna jobbar i traditionella industrigrenar eller inom den offentliga sektorn.

En majoritet av fackföreningsmedlemmarna tillhör något av de fackförbund som ingår i den nationella paraplyorganisationen AFL-CIO (American Federation of Labor and Congress of Industrial Organizations). En del fackförbund bröt sig dock ur AFL-CIO 2005 och bildade den rivaliserande Change to Win Federation.

LÄSTIPS – läs mer om USA i UI:s webbtidning Utrikesmagasinet:
Mycket i potten för strejkande USA-fackförening (2019-10-08)

Om våra källor

Varukorg

Totalt 0