Vitryssland

https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/europa/vitryssland/

Vitryssland gränsar till Ryssland, Ukraina och EU-länderna Lettland, Litauen och Polen. Landet kontrolleras helt av president Aleksandr Lukasjenko och hans auktoritära regim. Vitryssland har en bred industribas men är ekonomiskt beroende av Ryssland, inte minst import av rysk naturgas.

Geografi och klimat

Belarus (Vitryssland) är knappt hälften så stort som Sverige. Det gränsar till EU-länderna Lettland, Litauen och Polen i norr och väster samt till Ryssland i öster och Ukraina i söder.

Fakta – Geografi och klimat

Yta
207 600 km2 (2018)
Tid
svensk + 1 timme
Angränsande land/länder
Polen, Ukraina, Litauen, Lettland, Ryssland
Huvudstad med antal invånare
Minsk 1 800 000 (uppskattning 2009)
Övriga större städer
Gomel 476 000, Mogilev 368 000, Vitebsk 342 000, Grodno 327 000, Brest 310 000 (uppskattning 2009)
Högsta berg
Dzerzjinskijberget (346 m ö h)
Viktiga floder
Dnepr, Dvina, Neman
Största sjö
Narotj
Medelnederbörd/månad
Minsk 33 mm (febr), 89 mm (juli)
Medeltemperatur/dygn
Minsk -5 °C (jan), 19 °C (juli)

Källor

Befolkning och språk

Drygt fyra av fem invånare identifierar sig som belarusier (vitryssar). Av minoritetsgrupperna är ryssarna flest; nästan var tionde invånare är av rysk härkomst. Gränsdragningen mellan belarusier och ryssar är dock vag och det ryska språket används mer än belarusiskan.

Fakta – befolkning och språk

Befolkning
belarusier 83,7 %, ryssar 8,3 %, polacker 3,1 %, ukrainare 1,7 %, övriga 3,2 %
Antal invånare
9 507 875 (2017)
Antal invånare per kvadratkilometer
47 (2017)
Andel invånare i städerna
78,1 procent (2017)
Nativitet/födelsetal
12,4 per 1000 invånare (2016)
Mortalitet/dödstal
12,6 per 1000 invånare (2016)
Befolkningstillväxt
0,1 procent (2017)
Fertilitetsgrad
1,7 antal födda barn per kvinna (2016)
Andel kvinnor
53,5 procent (2017)
Förväntad livslängd
74 år (2016)
Förväntad livslängd för kvinnor
79 år (2016)
Förväntad livslängd för män
69 år (2016)
Språk
belarusiska (vitryska) och ryska är officiella språk 1
1. i övrigt talas bland annat polska och ukrainska

Källor

Religion

Den belarusiska ortodoxa kyrkan är landets största samfund och har enligt religionslagen från 2002 en särställning i samhället. Katolicismen, islam, judendomen och den lutherska tron erkänns som ”traditionella religioner”.

Utbildning

De flesta barn i Belarus går några år i förskola innan de börjar ordinarie skola. Nioårig skolplikt råder, från sex eller sju års ålder. Det stora flertalet går också gymnasiet.

Fakta – utbildning

Andel barn som börjar grundskolan
95,7 procent (2017)
Antal elever per lärare i grundskolan
19 (2017)
Läs- och skrivkunnighet
99,6 procent (2009)
Offentliga utgifter för utbildning i andel av BNP
11,1 procent (2017)
Offentliga utgifter för utbildning i andel av statsbudgeten
11,1 procent (2017)

Källor

Kultur

Kulturtraditionen i Belarus har rötter i Kievriket på 1000-talet och den litauiska perioden på 1200-talet. Dagens mest uppmärksammade kulturpersonlighet är författaren Svetlana Aleksejevitj, som fick Nobelpriset i litteratur 2015.

Arbetsmarknad

Staten är den dominerande arbetsgivaren i Belarus (Vitryssland), där den privata sektorn fortfarande är eftersatt. Enligt FN:s utvecklingsfond UNDP är mer än hälften av belarusierna anställda i företag som helt eller delvis ägs av staten.

Fakta – arbetsmarknad

Arbetslöshet
5,8 procent (2019)
Ungdomsarbetslöshet
10,1 procent (2019)

Källor

Sociala förhållanden

På papperet garanterar myndigheterna i Belarus (Vitryssland) full sysselsättning, rätt till skola, vård, omsorg och pension. Men flera år av ekonomiska svårigheter gjorde många belarusier arbetslösa och försämrade de sociala förmånerna. Skyhög inflation urholkade värdet av pensioner och andra ersättningar. Välståndet beskrivs idag som knapert men jämnt fördelat.

Fakta – sociala förhållanden

Spädbarnsdödlighet
3 per 1000 födslar (2018)
Andel hiv-smittade
0,5 procent (2018)
Andel hiv-smittade bland unga kvinnor
0,1 procent (2018)
Andel hiv-smittade bland unga män
0,1 procent (2018)
Andel av befolkningen som har tillgång till rent vatten
98,0 procent (2015)
Andel av befolkningen som har tillgång till toaletter
97,8 procent (2017)
Offentliga utgifter för hälsovård i andel av BNP
6,1 procent (2015)
Offentliga utgifter för hälsovård per person
318 US dollar (2016)
Andel kvinnor i parlamentet
35 procent (2018)

Källor

Seder och bruk

Belarus (Vitryssland) har i århundraden ingått i den ryska kultursfären och delar i mångt och mycket grannlandets seder och bruk, även om influenser även förekommer från övriga grannländer.

Äldre historia

Det område som idag utgör Belarus (Vitryssland) ingick under 900-talet i Kievriket och på 1200- och 1300-talen i Storfurstendömet Litauen, som senare gick samman med Polen genom Lublinunionen 1569. Polens delning i slutet av 1700-talet ledde till att det belarusiska området inlemmades i det tsarryska imperiet. Efter första världskriget blev Belarus delrepublik i Sovjetunionen. Andra världskriget blev förödande; landet ockuperades först av Nazityskland och intogs därefter åter av den sovjetiska armén.

Modern historia

Belarus (Vitryssland) blev en självständig nation i samband med Sovjetunionens upplösning 1991. Självständigheten följdes av en ekonomisk nedgång, vilket bidrog till att den Rysslandsvänliga tidigare kommunistpampen Aleksandr Lukasjenko vann när presidentval hölls 1994. Han samlade snabbt all makt till sin person och tystade oppositionen genom hårt förtryck. Lukasjenko har därefter vunnit alla presidentval, men de har helt saknat demokratisk trovärdighet.

Politiskt system

Belarus (Vitryssland) styrs sedan 1994 av president Aleksandr Lukasjenko och hans auktoritära regering. Parlamentet (nationalförsamlingen) har ytterst begränsade befogenheter. Regimen anklagas för omfattande brott mot de mänskliga rättigheterna och har av det skälet utestängts från Europarådet.

Demokrati och rättigheter

Belarus (Vitryssland) under Aleksandr Lukasjenko brukar kallas Europas sista diktatur. Dekret från presidenten har starkare ställning än landets lagar och hans makt över förvaltning och domstolar liknar envälde. Regeringskritiska röster motarbetas och det är uttryckligen förbjudet att framställa landet i dålig dager.

Aktuell politik

Den före detta kommunisten Aleksandr Lukasjenko och hans regering styr Belarus (Vitryssland) sedan 1994 med auktoritära metoder. 2020 ställer Lukasjenko upp för sin sjätte mandatperiod som president med långtgående maktbefogenheter. Det finns en opposition, men den verkar under svåra omständigheter. Alla presidentval sedan 1994 har dömts ut som odemokratiska.

Fakta – politik

Officiellt namn
Respublika Belarus/ Republiken Belarus
Statsskick
republik, enhetsstat
Statschef
president Aleksandr Lukasjenko (1994–) 1
Regeringschef
premiärminister Roman Golovtjenko (2020-)
Viktigaste partier med mandat i senaste val
Regimtrogna partier får samtliga 110 platser. (2019)
Viktigaste partier med mandat i näst senaste val
Regimtrogna får 108 av de 110 platserna i parlamentet. Två oppositionella väljs in. (2016)
Valdeltagande
77% i parlamentsvalet 2019, 86,7 % i presidentvalet 2015
Kommande val
presidentval 2020, parlamentsval 2023
1. på belarusiska stavas hans namn Aljaksandr Lukasjenka

Källor

Utrikespolitik och försvar

Regimen i Belarus (Vitryssland) är starkt beroende av Ryssland även om relationerna ofta varit turbulenta. Förhållandet till västländerna har länge varit problematiskt, även om Belarus avståndstagande från Rysslands annektering av ukrainska Krim 2014 har gjort att det tinat upp något.

Fakta – försvar

Armén
16 500 man (2017)
Flygvapnet
15 000 man (2017)
Militärutgifternas andel av BNP
1,2 procent (2017)
Militärutgifternas andel av statsbudgeten
25,3 procent (2017)

Källor

Ekonomisk översikt

En hörnsten i Belarus ekonomi var länge tillgången till kraftigt subventionerad naturgas och råolja från Ryssland. Det gav billig energi till industrin och möjlighet att återexportera raffinerade oljeprodukter till Västeuropa med god förtjänst. När Ryssland började höja energipriserna blev följden ett allvarligt avbräck. På senare år har Belarus försökt komma ifrån beroendet av Ryssland. Inte minst har ekonomiskt samarbete med Kina uppmuntrats.

Fakta – Ekonomi

BNP per person
6 290 US dollar (2018)
Total BNP
59 662 miljoner US dollar (2018)
BNP-tillväxt
3,0 procent (2018)
Jordbrukets andel av BNP
6,4 procent (2018)
Tillverkningsindustrins andel av BNP
21,5 procent (2018)
Servicesektorns andel av BNP
47,7 procent (2018)
Inflation
5,4 procent (2019)
Statsskuldens andel av BNP
47,8 procent (2018)
Utlandsskuld
39 584 miljoner US dollar (2017)
Valuta
vitrysk rubel
Varuexport
33 249 miljoner US dollar (2018)
Varuimport
35 901 miljoner US dollar (2018)
Bytesbalans
- 266 miljoner US dollar (2018)
Varuhandelns andel av BNP
121 procent (2018)
Viktigaste exportvaror
bensin och diesel, maskiner och transportutrustning, kemikalier, livsmedel
Största handelspartner
Ryssland, Nederländerna, Ukraina, Storbritannien, Tyskland, Polen

Källor

Naturtillgångar, energi och miljö

Belarus (Vitryssland) är relativt fattigt på naturtillgångar med undantag för främst torv och pottaska (kaliumkarbonat). För sin energiförsörjning är landet beroende av import av naturgas från Ryssland.

Fakta – energi och miljö

Energianvändning per person
2 929 kilo oljeekvivalenter (2014)
Elkonsumtion per person
3680 kilowattimmar, kWh (2014)
Utsläpp av koldioxid totalt
63 498 tusen ton (2014)
Utsläpp av koldioxid per invånare
6,7 ton (2014)
Andelen energi från förnyelsebara källor
6,8 procent (2015)

Källor

Jordbruk

I Belarus (Vitryssland) finns bördiga jordar och nästan hälften av landet är uppodlat. Jordbrukets andel av bruttonationalprodukten (BNP) har dock sjunkit rejält sedan självständigheten 1991. Många gårdar har övergått från djurhållning till odling av grödor, även om mejeriprodukter och kött fortfarande är viktiga varor. De vanligaste grödorna är potatis, spannmål, sockerbetor, lin och grönsaker.

Fakta – jordbruk

Jordbrukets andel av BNP
6,4 procent (2018)
Andel av landytan som används för jordbruk
42,0 procent (2016)

Källor

Industri

Belarus (Vitryssland) har en ganska stor verkstadsindustri med tillverkning av bland annat lastbilar, traktorer och stridsvagnar, samt kemisk industri med framställning främst av konstgödsel. Järn- och ståltillverkningen har också blivit en viktig sektor. Industrin domineras fortfarande av stora, statliga företag.