Den 22-23 augusti kommer UI att uppdatera sina IT-tjänster

Under uppdateringen kommer vi tyvärr inte kunna svara på e-post, men återkommer så snart vi kan.

Massmedier

Pressfrihet garanteras i lag i Ukraina och respekteras förhållandevis väl. Det finns ett brett utbud av medier, men något av ett propagandakrig pågår mellan Ukraina och Ryssland och det ger utslag i medierna. 2019 placerades Ukraina som nummer 102 av 180 på Reportrar utan gränsers pressfrihetsindex, vilket visserligen var bättre än året innan och klart bättre än Ryssland, men sämre än åtskilliga afrikanska och asiatiska länder.

Mediefriheten i Ukraina ökade betydligt efter ”Majdanrevolutionen” 2014 (se Aktuell politik), men många problem återstår. Ett av de allvarligaste är att medierna i hög grad ägs av rika affärsmän, "oligarker", vars egna ekonomiska och politiska intressen styr nyhetsrapporteringen. Bland dem finns president Petro Porosjenko. Korruption och brist på insyn i verksamheten skadar ofta allmänhetens tilltro till de oligarkägda medierna.

Oberoende medier besväras oftast av ekonomiska problem.  Dessutom är det brist på välutbildade och kunniga journalister. Journalistutbildningen anses vara alltför teoretisk.

I de ryskstödda "folkrepublikerna" Donetsk och Luhansk i öster är möjligheterna att bedriva fri och oberoende nyhetsrapportering små. Men ukrainska staten har också fått kritik av bland andra Reportrar utan gränser för odemokratiska metoder i kampen mot rysk propaganda. Ryska radio- och TV-sändningar blockeras, ryska böcker och tidningar förbjuds och journalister som arbetat i Ryssland eller de ryskstödda utbrytarområdena har ibland inte fått komma in i Ukraina. 2018 förbjöds den ryska nyhetsbyrån RIA Novosti att arbeta i Ukraina, ett treårigt förbud.

Sedan 2014 har internetsajten Myrotvorets, med kopplingar till regeringen och säkerhetstjänsten, utpekat tusentals personer som varit verksamma i de ryskstödda områdena som "fiender till Ukraina". 2015 mördades två personer, varav en journalist, bara några dagar efter att deras namn lagts ut på Myrotvorets.

Överlag har dock arbetsförhållandena för ukrainska journalister förbättrats, även om det förekommit angrepp när det politiska klimatet hettat till i samband med val.

Under de tidigare presidenterna Leonid Kutjma (1994–2004) och Viktor Janukovytj (2010–2014) utsattes medierna ofta för såväl politiska påtryckningar som fysiska hot. Journalister som undersökte brottslighet, korruption eller politiskt känsliga frågor utsattes för hot från kriminella ligor eller tjänstemän, och flera mördades. Georgij Gongadze, som i en nättidning avslöjat korruption och maktmissbruk, hittades halshuggen utanför Kiev 2000. Flera av landets högsta ledare anklagades för inblandning och en tidigare polischef dömdes 2013 till livstids fängelse. Han erkände mordet men pekade också ut den dåvarande presidenten Kutjma för delaktighet. Ett åtal mot Kutjma lades ned 2011 (se Modern historia).

Reportrar utan gränser riktade 2018 skarp kritik mot Ukrainas säkerhetstjänst för en märklig händelse då man iscensatte ett låtsasmord på den prisbelönte ryske exiljournalisten Arkadij Babtjenko. Det kan antas att det fanns en hotbild mot honom, men även seriösa massmedier fördes bakom ljuset. Händelsen gav också tillfälle för Rysslands regering att kritisera Ukraina för att ha brukat Babtjenko i propagandasyfte. 

Bland de största tidningarna är de ukrainskspråkiga Ekspres, Silski Visti, Vysoky Zamok och Urjadovyj Kurjer samt de ryskspråkiga Fakty i Kommentarii, KP, Sevodnja och Vetjernije Vesti.

Utöver den statliga public service-kanalen UA:Persjyj finns tre större TV-bolag med sändningar som i princip når hela landet och en rad lokala och regionala kanaler. De flesta större mediebolag har en eller flera radiokanaler.

Om våra källor

Varukorg

Totalt 0