Arbetsmarknad

Utvecklingen på den tyska arbetsmarknaden har varit ljus under 2010-talet. Arbetslösheten är förhållandevis låg, bland unga hör den till Europas lägsta, och lönerna har ökat. Men det är samtidigt ett problem att många invånare med invandrarbakgrund står utanför arbetsmarknaden.

Att de höga arbetslöshetssiffrorna efter återföreningen 1990, som kulminerade vid mitten av 00-talet, på bara ett decennium minskat så kraftigt har kallats ”det tyska jobbmiraklet”. Bedömare menar att det mycket är en följd av de, ofta politiskt omstridda, arbetsmarknadsreformer som genomfördes i början av 00-talet. Då ökade flexibiliteten på arbetsmarknaden, nya jobb skapades och det blev lättare att få tillfälliga jobb. Samtidigt genomfördes lagar som gjorde det svårare för långtidsarbetslösa att tacka nej till jobb medan arbetslöshetsersättningen blev mindre generös. Nästan tre fjärdedelar av arbetskraften jobbar idag inom tjänstesektorn, en fjärdedel inom industrin medan bara två procent arbetar i jordbruket. Prognoser visar att den arbetsföra befolkningen gradvis kommer att minska under kommande decennier till följd av låg befolkningstillväxt. Regeringen vill därför att kvinnor, äldre människor och långtidsarbetslösa såväl som människor med invandrarbakgrund i högre grad än idag kommer ut på arbetsmarknaden.

Regeringen kom hösten 2018 överens om en ny strategi för att motverka bristen på kvalificerad arbetskraft i landet. Det skulle bland annat bli lättare för medborgare från icke-EU-länder att arbeta i Tyskland under sex månader under förutsättning att de talar tyska. Därtill skulle migranter som fått nej på sina asylansökningar under vissa omständigheter kunna stanna kvar i landet om de har ett jobb.

Arbetslösheten är fortfarande högre i de östra delarna av Tyskland än i de västra. Lönenivåerna har också ofta legat lägre i öst, vilket innebar att löner till exempel inom restauranger där måste höjas med 10 procent för att nå upp till landets minimilön som infördes 2015 på 8,5 euro i timmen.

De tyska fackförbunden anses fortfarande starka internationellt sett, men de har förlorat många medlemmar. Deutscher Gewerkschaftsbund (DGB) är den största fackliga centralorganisationen med cirka sex miljoner fackligt anslutna. De största förbunden inom DGB är IG Metall för verkstadsindustrin och tjänstemannaförbundet Vereinte Dienstleistungsgewerkschaft (ver.di), som bildades 2001 genom en sammanslagning av flera förbund. Båda dessa förbund har strax över två miljoner medlemmar. Den näst största centralorganisationen är Deutsche Beamte Bund (dbb) med ett 40-tal förbund främst inom den offentliga sektorn.

Arbetsgivarnas branchorganisationer är samlade inom arbetsgivar­föreningen Bundesvereinigung der Deutschen Arbeitgeberverbände (BDA).

Om våra källor

Varukorg

Totalt 0