Storbritannien – Wales

1999 fick Skottland och Wales visst självstyre. Nationalförsamlingen i Wales, Senedd Cymru, har 60 ledamöter som väljs för en mandatperiod på fyra år. Det har dock färre befogenheter än sin skotska motsvarighet.

2006 fick kammaren viss rätt att stifta lagar på områden som självstyret ansvarar för som bostäder, utbildning och sociala frågor. Parlamentet i London måste dock ge sitt godkännande. Efter en folkomröstning i mars 2011 fick dock den walesiska församlingen rätt att stifta lagar på 20 områden – bland annat social välfärd, transporter och vägar, jordbruk, fiske, turism och kultur – utan att behöva rådfråga regeringen i London. Sedan dess har självstyret också fått viss rätt att driva in skatter, motsvarande en femtedel av den walesiska regeringens budget, från år 2020. Den brittiska regeringen lade 2016 fram ännu ett lagförslag som ska ge Wales nya befogenheter och som slår fast att nationalförsamlingen och det walesiska självstyret inte kan avskaffas om det inte först godkänns i en folkomröstning.

I valet till det walesiska parlamentet utses 40 av 60 ledamöter i majoritetsval i enmansvalkretsar, medan övriga hämtas från regionala listor i fem större flermansvalkretsar, enligt en proportionell metod. Mandatperioden är fyra år (den har dock förlängts några gånger för att valet inte ska krocka med brittiska val).

Den walesiska regeringen leds av en försteminister som sedan 2018 heter Mark Drakeford från Labourpartiet.

Labour har vunnit alla val till regionparlamentet som har hållits sedan 1999, men utan att nå egen majoritet.  Åren 2007–2011 regerade Labour tillsammans med det självständighetsivrande Plaid Cymru.

I valet 2011 fick Labour 30 mandat, och var därmed nära att få egen majoritet, medan Konservativa partiet blev näst störst med 14 mandat följt av Plaid Cymru med 11, vilket var en minskning med 4 mandat. Liberaldemokraterna fick 5 mandat.

I det följande valet i maj 2016 tappade Labour ett mandat, medan Konservativa partiet fick 11 mandat och Plaid Cymru erhöll 12 mandat, Ukip 7 och Liberaldemokraterna 1 mandat.

När försteministern skulle utses blev det ett jämnt lopp mellan Labours Carwyn Jones och Plaid Cymrus ledare Leanne Wood som båda fick 29 röster. Efter förhandlingar beslöt Plaid Cymru att stödja Labour. Carwyn Jones bildade därefter en ny minoritetsregering.

Carwyn Jones avgick i december 2018 och efterträddes då, både som försteminister och Labourledare, av Mark Drakeford. Den nya regering som tog över då bestod av sex män och åtta kvinnor.

2020 bytte det walesiska parlamentet namn till Senedd Cymru.

Valet i Wales i maj 2021

Coronapandemin drabbade Wales hårt, men Mark Drakefords regeringens sätt att hantera den hade starkt stöd bland walesarna. De restriktioner som infördes för att minska smittspridningen var periodvis hårdare än dem som gällde i England, och infördes snabbare.

Detta tycktes ge ökat stöd till tanken på att det skulle vara bättre om walesarna kunde styra sig själva, vilket Labour inte förespråkar, och gav en skjuts för Plaid Cymru i opinionen inför valet i Wales den 6 maj (ungefär var fjärde invånare ville i mars 2021 att Wales skulle bli en självständig stat). Samtidigt kunde Konservativa partiet ta åt sig äran för massvaccineringen som sköttes från London. En ny politisk kraft är Avskaffa den walesiska församlingen (Abolish the Welsh Assembly).

När det väl kom till kritan vanns valet av Labour som fick hälften av de 60 mandaten. Det betydde att Mark Drakefords regering kan sitta kvar. Även konservativa partiet gjorde ett bra val, och ökade från elva mandat till 16, medan Plaid Cymru fick 13 mandat. Ukip som gjorde ett starkt val 2016, förlorade alla sina mandat.

Varukorg

Totalt 0