Den 22-23 augusti kommer UI att uppdatera sina IT-tjänster

Under uppdateringen kommer vi tyvärr inte kunna svara på e-post, men återkommer så snart vi kan.

Ekonomisk översikt

Storbritannien är världens femte största ekonomi. Länge dominerade tung industri, där varvsindustrin och kolbrytning spelade stor roll. Sedan 1970-talet har tillverkningsindustrins betydelse för ekonomin minskat drastiskt. Numera svarar tjänstenäringarna, varav finanssektorn är en viktig del, omkring fyra femtedelar av bruttonationalprodukten (BNP).

De ekonomiska villkoren skiljer sig mellan olika delar av landet. Ekonomin är starkast i sydöstra England. London är ett av världens främsta finanscentrum och finanssektorn svarar för cirka en tiondel av BNP. Förutom Londonbörsen finns där en rad internationella banker och finansinstitut samt försäkringsbolag för rederier och flygtrafik. Även IT-sektorn är stark, liksom läkemedelsindustrin. Samtidigt har den traditionella exportindustrin, med bland annat bil- och ståltillverkning, på andra håll fått svårigheter. Många industrier har lagts ned i norra England, Skottland och Wales.

Men tjänstesektorn består inte bara av finanssektorn, där många anställda har höga löner, utan även av näringar som är beroende av personal med låga löner, till exempel detaljhandeln, call centers och restauranger.

Storbritanniens beslut att lämna EU väntas leda till svåra prövningar för den brittiska ekonomin. Den turbulens som har rått kring brexitprocessen, och vilka villkor som ska gälla efter utträdet, har påverkat den ekonomiska utvecklingen.

Från tillväxt till djup kris

När Labour kom till makten 1997 fördes inledningsvis en relativt stram ekonomisk politik och regeringen kunde flera år i rad visa på överskott i statsbudgeten. Efter det blev den mer frikostig och stora satsningar gjordes på skolan och vården. Samtidigt var efterfrågan hög på den inhemska marknaden. Låga räntor bidrog till att driva upp huspriserna, särskilt i de större städerna, och många britter lånade pengar för bostadsköp och privat konsumtion.

Budgetunderskotten växte och staten började ta stora lån. Från 2005 höjdes flera skatter för att skapa bättre balans i statens finanser. Men några år senare hopade sig problemen, tillväxten stannade av och pundet föll i värde. Samtidigt rådde stor oro på världens finansmarknader och flera brittiska banker hamnade i svårigheter. Först ut var Northern Rock som hade fått problem redan 2007.

För att rädda det brittiska banksystemet aviserade regeringen 2008 ett krispaket på 50 miljarder pund, samtidigt som man lovade att låna ut motsvarande 200 miljarder pund till bankerna. Räddningspaketet innebar att flera banker helt eller delvis förstatligades. För att minska följderna av krisen lovade regeringen bland annat att tidigarelägga planerade stora offentliga investeringar som skulle finansieras med hjälp av lån.

Hårda besparingar

Den borgerliga koalitionsregeringen som tillträdde 2010 valde en annan strategi: att spara sig ur krisen. Momsen höjdes, ett tvåårigt lönestopp infördes inom den offentliga sektorn, nästan alla departementen tvingades spara stora summor och bolagsskatterna sänktes. Den dåvarande finansministern George Osborne lovade att ha statens finanser i balans till 2015. Men trots hygglig tillväxt från 2013 och fallande arbetslöshet var den brittiska staten tvungen att ta stora lån för att få budgeten att gå ihop. Ett skäl till det var att skatteinkomsterna blev lägre än väntat, vilket delvis berodde på att så många britter tjänade så lite att de inte behövde betala inkomstskatt. Ett annat skäl var att exporten föll på grund av eurokrisen och minskad efterfrågan på brittiska varor i USA.

Den konservativa regering som styrt landet sedan 2015 har fört en hård åtstramningspolitik, särskilt inom välfärdssystemet (se Sociala förhållanden) vilket lett till att underskotten i statsbudgeten har minskat. Statsskulden har dock fortsatt att öka i förhållande till BNP

Brexit slår mot ekonomin

Månaderna efter folkomröstningen om EU gick ekonomin bättre än väntat, förutom att värdet för pundet föll kraftigt. De flesta bedömare spådde dock att utträdet ur EU skulle få negativa konsekvenser för Storbritannien. Brittiska banker kommer med stor sannolikhet förlora sin rätt att arbeta fritt inom hela EU. Och om Storbritannien hamnar utanför den gemensamma marknaden lär det minska utländska bolags intresse av att investera i landet. Investeringarna stannade av redan före folkomröstningen då många företag inväntade resultatet innan de skulle besluta om nya satsningar. Sedan många år har utländska investeringar i näringslivet uppmuntrats. 2015 var Storbritannien det europeiska land där utländska bolag gjorde störst investeringar.

Inflationen, som från 2014 hade legat under de 2 procent om året som Bank of England har satt som tak, tog fart på nytt hösten 2016, inte minst på grund av den fallande växlingskursen för pundet. Inflationen fortsatte att stiga efter det och har periodvis klättrat över 2-procentsribban.

Storbritannien har sedan 1998 ett underskott i handelsbalansen. Under många år var växlingskursen på pundet hög vilket ledde till att brittiska exportvaror blev dyrare, samtidigt som importen blev billigare. Handelsunderskottet har dock fortsatt att vara stort även på senare år då pundet förlorat i värde.

Tjänstesektorn svarar numera för en betydande del av exporten. Trots det har Storbritannien sedan 1984 ett betydande underskott i bytesbalansen, där förutom varuhandeln bland annat turism och handel med tjänster ingår, samt inkomster från investeringar och andra transfereringar. Underskottet beror i hög grad på att utländska bolag investerar mer i Storbritannien än brittiska företag satsar utomlands.

Bank of England har på senare år fått kritik för att inte agera tillräckligt kraftfullt mot personers och företags försök att undkomma skatt via så kallade skatteparadis. Till dessa hör Brittiska Jungfruöarna och andra brittiska utomeuropeiska territorier och kronbesittningar, samt Londons finanskvarter, City of London, som av komplicerade historiska skäl har en särskild juridisk status.

Om våra källor

Varukorg

Totalt 0