Den 22-23 augusti kommer UI att uppdatera sina IT-tjänster

Under uppdateringen kommer vi tyvärr inte kunna svara på e-post, men återkommer så snart vi kan.

December 2017

Senaste händelser

  • December

  • "Ingen enkel lösning på gränsfrågan"

    Det finns ingen enkel lösning på gränsfrågan mellan Irland och Nordirland. Det slår en parlamentarisk kommitté, Exiting the European Union Committee, fast i en rapport. Den verkar inte tro på förslagen om att man genom tekniska och innovativa lösningar ska kunna undvika att det skapas en hård landgräns mellan länderna.  Irland vill att varor och tjänster fritt ska kunna föras fram och tillbaka mellan över gränsen Nordirland utan att det upprättas några gränskontroller, vilket i praktiken skulle innebära att den brittiska provinsen skulle bli kvar i EU:s tullunion och den gemensamma marknaden.

  • Invandringen från EU-länder minskar

    Invandringen till Storbritannien har minskat efter brexitomröstningen. Enligt nya siffror från statistikmyndigheten ONS var det 80 000 färre som flyttade till Storbritannien från juni 2016 till juni 2017, jämfört med samma period året innan. Minskningen beror framför allt på att det är färre EU-medborgare som flyttar till landet (se Befolkning och språk).

  • Gränsfrågan svårlöst i brexitförhandlingarna

    Premiärminister May reser till Bryssel för brexitöverläggningar med EU. Inledningsvis ser det ut som om parterna är på god väg att komma överens om en uppgörelse. Men May får åka hem utan att ha nått det genombrott hon hoppats på. Det är frågan om gränsen mellan Nordirland och Irland som är mest svårlöst. Uppgifter läcker ut om en särlösning för Nordirland, något som dock DUP-ledaren Arlene Foster vägrar att gå med på (samtidigt som hennes parti motsätter sig en "hård gräns" mellan den brittiska provinsen och Nordirland), eftersom de befarar att det kan vara ett första steg mot att Nordirland ska bli en del av republiken Irland. Men motståndet kommer inte bara från DUP, utan även från krafter inom Konservativa partiet som vill ha en "hård brexit".  Gränsfrågan måste lösas för att Storbritannien ska få börja förhandla om handelsfrågor.  Tanken på en uppgörelse där Nordirland i praktiken skulle fortsätta att vara en del av den gemensamma marknaden och EU:s tullunion riskerar dock att skapa nya konflikter inom brittisk politik, då såväl den skotska regeringen, som den walesiska ministären och Londons borgmästare pläderar för att liknande särlösningar bör kunna skapas även för dem.

  • Genombrott i brexitförhandlingarna

    Theresa May och EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker meddelar att man nått ett genombrott i brexitförhandlingarna. Parterna har nu kommit överens om att det inte ska finnas någon "hård gräns" mellan Nordirland och Irland.  Arlene Foster ledare för DUP, som har motsatt sig alla speciallösningar för Nordirland,  uttrycker sitt gillande över att det inte kommer att finnas någon ny "röd gräns" i havet mellan Nordirland och det brittiska fastlandet, undantag kan dock göras om det nordirländska parlamentet, Stormont, går med på det. May lovar också att följa de överenskommelser som har gjorts i det nordirländska fredsavtalet från 1998. Den brittiska regeringen och EU har också enats om de villkor som ska gäller för EU-medborgare som bor, arbetar eller studerar i Storbritannien och vice versa. I första hand ska brittiska domstolar se till att EU-medborgarnas rättigheter respekteras, men osäkra fall ska under en övergångsperiod på åtta år avgöras av EU-domstolen. En annan punkt handlar om hur mycket pengar som Storbritannien ska betala till EU (brittiska medier anger olika summor mellan 35 och 50 miljarder pund) och att Storbritannien ska fortsätta att bidra med pengar till EU:s budget åtminstone fram till år 2020. May understryker att uppgörelsen är "rättvis för brittiska skattebetalare". Uppgörelsen får också godkänt vid toppmötet i Bryssel några dagar senare.

  • Bakslag för May i underhuset

    Regeringen och premiärminister May lider ett nederlag i underhuset, då elva konservativa ledamöter väljer att rösta med oppositionen, och en lägger ner sin röst. Med röstsiffrorna 309 för och 305 emot godkände underhuset en lagändring i det brittiska utträdesavtalet (EU Withdrawal Bill) som innebär att parlamentsledamöterna ska få rösta om det slutgiltiga avtalet mellan Storbritannien och EU. Det är första gången May förlorar en omröstning i underhuset sedan hon blev premiärminister 2016. De konservativa ledamöter som gick emot regeringen hoppas att de genom detta ska kunna utöva ett större inflytande över hur ett slutavtal mellan EU och Storbritannien ser ut.

  • Majoritet vill att Storbritannien stannar kvar i EU

    51 procent av britterna vill stanna kvar inom EU, enligt en opinionsundersökning som publiceras i Independent. 41 procent av de drygt 1500 personer som tillfrågats svarar att de stödjer en fortsatt brexit, medan sju procent säger att de inte vet hur de vill ha det. 

  • Mays närmaste man tvingas avgå

    Biträdande premiärminister Damian Green tvingas avgå från sin post sedan han befunnits ljuga om pornografiskt material som hittats på hans dator. Green har också i samband med Metoo-kampanjen anklagats för att ha ofredat en kvinnlig journalist. May och Green  är gamla vänner och har jobbat i många år tillsammans. May uppger att hon är "extremt ledsen" över att behöva be Green avgå. Det är andra gången på två månader som en minister tvingas lämna regeringen vilket underminerar Mays redan bräckliga ställning.

Vill du läsa mer?

För att få tillgång till all information måste du ha ett abonnemang.

Vad får jag?

Se exempel på vad Landguiden omfattar här.

Varukorg

Totalt 0