Jordbruk och fiske

Jordbruket (inklusive fiske) svarade 2018 för 0,6 procent av BNP. Men Storbritannien producerade ändå drygt 60 procent av de livsmedel som konsumerades i landet. Tidigare var siffran ännu högre, men minskningen beror i hög grad på ökad efterfrågan på exotiska och exklusiva matvaror från andra länder.

Omkring 70 procent av landytan används för jordbruk, jämfört med 81 procent 1960. Den genomsnittliga gårdsarealen i England är ungefär 86 hektar. Jordbruket bedrivs effektivt och sysselsatte 2018 drygt 1 procent av arbetskraften (andelen är lägst i England och betydligt högre i Skottland, 2,5 procent, Wales 3,5 procent och Nordirland, 5,8 procent). På senare år har det blivit vanligare att bönder eller deras makar bedriver jordbruk på deltid och arbetar med annat vid sidan om, framför allt turism.

De viktigaste grödorna är spannmål, oljeväxter, potatis, socker¬betor, frukt och grönsaker. Efterfrågan på ekologiska varor har ökat på senare år. Även boskapsskötseln är betydelsefull.

Den så kallade galna ko-sjukan (BSE) skapade stora svårigheter för många bönder på 1990-talet och en bit in på 00-talet. På grund av oro för att BSE orsakade en variant av hjärnsjukdomen Creutzfeldt-Jakob hos människor införde EU ett förbud mot export av brittiskt nötkött. Minst 175 000 djur smittades och över tre miljoner kor slaktades för att BSE inte skulle föras vidare. 2005 hävdes alla restriktioner för handel med levande djur från Storbritannien.

EU-bidrag har varit viktiga för jordbruket och svarade i slutet av 2010-talet i genomsnitt för cirka 55 procent av böndernas inkomster. Det är oklart hur stödet till bönderna kommer att se ut när övergångsperioden efter EU-utträdet i januari 2020 är över. Fisket ser ut att bli en av de känsligaste frågorna under förhandlingarna mellan EU och Storbritannien som skulle inledas våren 2020, trots att fisket 2018 bara beräknades stå för 0,04 procent av BNP. Men omkring 60 procent av den fisk som fångas i brittiska vatten tas upp av båtar från andra länder. Premiärminister Boris Johnson har sagt att "brittiska fiskevatten ska vara till för brittiska båtar", men frågan symboliskt viktig för flera kustnationer inom EU som bedriver omfattande fiske i brittiska vatten, inte minst i Nordsjön. Samtidigt är berörda EU-länder också den viktigaste exportmarknaden för brittiska fiskare.

Fiskets betydelse har minskat under senare år, till följd av ökad konkurrens när brittiska vatten har öppnats för fiskeflottor från andra EU-länder. För att förhindra utfiskning har EU satt kvoter för hur stora fångster som får tas upp. Det har dock skapat problem med att fiskare kastar tillbaka stora mängder fisk i havet som är för liten för att säljas och som om de togs i land skulle innebära att de har överskridit sin kvot. EU har lagstiftat för att förhindra detta, men det ser inte ut som om det har förändrat så mycket i praktiken. EU:s kvoter för en rad olika slags fiskar, men framför allt för torsk, sänktes påtagligt i slutet av 2010-talet.

Samtidigt tycks klimatförändringar innebära att en stor del av framför allt torsken flyttat sig från södra Nordsjön till vatten längre norrut.

2018 bestod den brittiska fiskeflottan av ungefär 6 000 båtar och sysselsatte närmare 12 000 fiskare. Deras fångster gav inkomster på omkring 1 miljard pund, vilket hade marginell påverkan på ekonomin som helhet, men de är viktiga för många kustsamhällen. Inte minst i Skottland, som svarar för 64 procent av fiskefångsten i Storbritannien.

Om våra källor

Varukorg

Totalt 0