Storbritannien – Arbetsmarknad

Den brittiska arbetsmarknaden har genomgått stora förändringar sedan 1970-talet. Många jobb har försvunnit från industrin och jordbruket samtidigt som tjänstesektorn sysselsätter allt fler. Numera arbetar omkring 80 av arbetskraften inom olika serviceyrken.

Andelen förvärvsarbetande kvinnor har ökat stadigt men många kvinnor arbetar deltid, mycket beroende på brist på barnomsorg till rimliga kostnader. Heltidsarbetande kvinnor tjänade 2018 i genomsnitt drygt 7 procent mindre än män med samma sysselsättningsgrad.

Sysselsättningsgraden är relativt hög, drygt 76 procent 2019. Drygt 78 procent av arbetskraften var samma år sysselsatt inom den privata sektorn, medan något över 21 procent arbetade inom den offentliga sektorn. Samtidigt sköts en ökande andel av den offentliga servicen av privata bolag, och personal hyrs också in via bemanningsföretag. Det finns bland annat 14 fängelser som drivs av privata entreprenörer, men det handlar också om sådant som städning, transporter och catering.

Den kris som uppstod i samband med coronapandemin 2020/2021 ledde till att många invånare förlorade sina arbeten, trots omfattande stöd från staten. Fler kvinnor än män blev arbetslösa (läs mer om detta i en rapport från underhuset). Även unga invånare var särskilt utsatta.

EU-medborgare på brittisk arbetsmarknad

Åren 1997–2007 skapades över två miljoner nya arbetstillfällen. Många av jobben gick till invandrare, framför allt från de öst- och centraleuropeiska länder som gick med i EU 2004, eftersom de ofta var bättre utbildade än arbetslösa britter. När luften gick ur ekonomin 2008 åkte en del av dem hem, men långt ifrån alla, och efter några år tog arbetskraftsinvandringen fart på nytt. Även efter utträdet från EU arbetar många EU-medborgare i Storbritannien. I slutet av 2019 arbetade nästan omkring 2,3 miljoner EU-medborgare i landet. 

I vissa branscher finns en stor oro för att det brittiska EU-utträdet kommer att leda till brist på arbetskraft, inom bland annat jordbruket, hotell- och restaurangnäringen, vården och industrin. 2019 fanns det 800 000 lediga tjänster i Storbritannien varav en del inte kunde tillsättas på grund av att de arbetssökande inte hade rätt kompetens.

För att begränsa invandringen från länder utanför EU infördes 2008 ett poängsystem som innebär att främst de som har kvalifikationer som landet behöver ska få flytta till Storbritannien. Men även denna grupp har ökat, till drygt 1,3 miljoner människor i slutet av 2019.

Arbetslöshet och undersysselsättning

Nya regler för långtidsarbetslösa trädde i kraft 2014. De innebär att de som varit arbetslösa i mer än två år ska delta i ett program, Help to work, för att få jobbsökarbidrag. Det handlar bland annat om ”samhällsarbeten” (som att laga mat till äldre), att besöka arbetsförmedlingen varje dag eller delta i utbildningsprojekt. Den som vägrar att delta riskerar att förlora sina bidrag i upp till tre månader. Andra regler gäller i Nordirland.

På senare år har arbetslösheten minskat, från drygt 8 procent 2008 till under 4 procent 2019. Ungdomsarbetslösheten är fortfarande högre än för andra åldersgrupper, men den har fallit från drygt 22 procent 2011 till drygt 11 procent 2019. Det finns dock en stor grupp ungdomar som varken arbetar eller studerar, men som inte ingår i den här statistiken. I samband med coronakrisen steg arbetslösheten till närmare 5 procent i början av 2021, men över 13 procent för invånare mellan 16 och 24 år. Att arbetslösheten inte stigit ännu mer sades bero på att många unga människor valde att fortsätta studera istället för att ta klivet ut på arbetsmarknaden.

Under coronakrisen ansökte omkring 2,6 miljoner människor om jobbsökarbidrag eller andra bidrag (Universal Credit, se Sociala förhållanden), vilket var nästan dubbelt så många som före pandemin. En del av dem som söker bidrag har redan ett arbete, men med låg lön, eller får inte ihop tillräckligt många timmar.

En studie från den nationella statistikmyndigheten 2014 visade att var tionde anställd ville arbeta fler timmar än de gjorde. Bland ungdomar var siffran 20 procent. Det har blivit vanligare att främst unga människor anställs på så kallade nollkontrakt, där de varken garanteras någon inkomst eller ett bestämt antal timmar. 2010 beräknades en miljon personer vara anställa på nollkontrakt, jämfört med 168 000 2010. 

En del bedömare har pekat på att ett skäl till att arbetslösheten minskat är att fler än tidigare har startat egna företag (drygt 15 procent av alla som yrkesarbetar är egenföretagare) och att en stor andel av dem tjänar mindre än den officiella minimilönen som från 1 april 2021 låg på knappt 9 pund för den som hade fyllt 23 år. För yngre arbetstagare är den lägre.

Fackföreningar

På 1960- och 1970-talen hade fackföreningarna starkt inflytande, men det har minskat påtagligt sedan dess. Allt färre britter är idag medlemmar av en fackförening. Trade Union Congress (TUC), grundad 1868, fungerar som ett samordnande organ för 48 olika förbund. TUC hade 2020 sammanlagt 5,5 miljoner medlemmar, både arbetare och tjänstemän.

Varukorg

Totalt 0