April 2019
Senaste händelser
-
April
-
Nato skärper åtgärder mot Ryssland
Utrikesministrarna från Natoländerna beslutar med hänvisning till rysk ”aggression” att alliansen ska utöka sin spaningsverksamhet och hålla militärövningar i Svarta havet till stöd för Ukraina och Georgien (som båda vill bli Natomedlemmar och har ryskstödda separatiststyrkor inom sina gränser). Enligt USA:s utrikesminister Mike Pompeo ska Nato också studera strategier för hur man ska bemöta icke-konventionell krigföring, detta mot bakgrund av att Ryssland bland annat anklagas för att försöka påverka demokratiska val i västländer.
-
Ny dom mot Kreml i Europadomstolen
Europadomstolen för mänskliga rättigheter ger för andra gången på ett halvår Moskva bakläxa när det gäller behandlingen av regimkritikern Aleksej Navalnyj (se även 15 november 2018). Domstolen fördömer att Navalnyj sattes i husarrest under en lång period 2014 och menar att den inte stod i proportion till de brott som Navalnyj anklagades för samt att det är uppenbart att Navalnyj sattes i husarrest för att stoppa hans aktiviteter. Domstolen beordrar Ryssland att betala Navalnyj ett skadestånd på 20 000 euro samt ersätta honom för utgifter på motsvarande drygt 2 600 euro.
-
Norrman dömd för spioneri
En pensionerad norsk gränsvakt, Frode Berg, döms till 14 års straffarbete för spioneri. Berg greps i Moskva 2017 och anklagas för att ha tagit emot handlingar rörande den ryska marinen från en rysk före detta polis. Berg har erkänt att han agerat kurir åt den norska underrättelsetjänsten men sagt att han trott att han endast transporterat pengar.
-
Trump friad från anklagelser om valsamarbete med Moskva
“Vad var det vi sa?” Så kan man sammanfatta Moskvas kommentarer till slutsatserna i den amerikanska Muellerutredningen som bland annat undersökt om president Trump och hans stab samarbetat med Ryssland under presidentvalskampanjen i USA 2016. Utredningen konstaterar i sin rapport som nu till stora delar offentliggjorts att det inte går att slå fast att medlemmar av Trumps kampanj konspirerat eller samordnat sig med den ryska regeringen i avsikt att påverka valet 2016. Efter valet pekade samtliga federala underrättelsetjänster ut Ryssland som ansvarigt för hackerintrång, proganda, falska nyheter och desinformation i syfte att påverka valet till Trumps fördel, men anklagelserna om att Trumpmedarbetare samarbetat med Ryssland kan enligt utredningen inte bekräftas. Moskva har hela tiden förnekat all form av inblandning i valet.
-
Invånare i Ukraina erbjuds ryska pass
President Putin skriver under ett dekret som gör det lättare för personer som är bosatta i separatistenklaverna Donetsk och Luhansk i östra Ukraina att få ryska pass. Reaktionen blir skarp från Ukrainas tillträdande president Volodymyr Zelenskyj som kallar Ryssland ”angriparstat”. Fyra dagar senare säger Putin att Ryssland överväger att göra det lättare för alla ukrainare att få ryskt medborgarskap. Zelenskyj svarar med att erbjuda ukrainskt medborgarskap till "alla som lider under auktoritära och korrupta regimer men först och främst till ryssarna eftersom de lider mest av alla".
-
Moskva fördömer ny språklag i Ukraina
Moskva fördömer den lag som det ukrainska parlamentet just antagit och som begränsar bruket av ryska språket i Ukraina. Lagen gör det obligatoriskt för bland andra statstjänstemän, läkare, lärare och domare att tala ukrainska i offentliga sammanhang, annars hotar böter. Maria Zacharova, talesperson för ryska UD kallar lagen "skandalös". Enligt beslutet ska lagen tillämpas först om tre år; under tiden ska man bygga upp ett system för undervisning i ukrainska. Den nyvalde presidenten Volodymyr Zelenskyj, som själv gärna talar ryska även offentligt, lovar att lagen ska ses över.
-
Nordkoreas ledare på besök för att få stöd
President Putin tar emot Nordkoreas ledare Kim Jong-Un i staden Vladivostok i öst dit den nordkoreanske ledaren rest med sitt bepansrade tåg för att söka ryskt stöd i konflikten med USA om en nedrustning av landets kärnvapen. För Moskva är det viktigt att få en roll i förhandlingarna, och Kims besök är ett välkommet led i denna process. Enligt den nordkoreanska nyhetsbyrån KCNA säger Kim till Putin att sammanbrottet vid mötet med USA:s president Trump i Hanoi i februari (se Nordkorea: Kalendarium) berodde på att USA kom dit men en ensidig och dålig attityd. Putin konstaterar att Nordkorea ”behöver få garantier för sin säkerhet och sin suveränitet” och menar att om USA levererar sådana garantier kan dödläget i förhandlingarna brytas. President Trump kommenterar det hela med att säga att han uppskattar hjälpen från både Ryssland och Kina. Dagen efter Kims besök reser Putin till Peking för att dryfta frågan med de kinesiska ledarna.
Vill du läsa mer?
För att få tillgång till all information måste du ha ett abonnemang.
Vad får jag?
Se exempel på vad Landguiden omfattar här.