Polen – Industri

Den polska industrisektorn har en bred bas; i landet tillverkas bland annat trävaror, möbler, livsmedel, metallprodukter, maskiner och fordon. Industriproduktionen är vanligtvis stark, bland annat tack vare en stor hemmamarknad och omfattande export till andra EU-länder, inte minst Tyskland.

Att den polska industrin är stark visade sig tydligt åren efter 2008, då Europa genomled såväl finanskris som ekonomisk kris inom eurozonen. Mellan 2005 och 2014 ökade landets inkomster från industrin med i genomsnitt 5 procent årligen. Ett viktigt skäl till goda resultat var också att de stora politiska partierna i grunden var ense om den politik som berörde tillverkningsindustrin och förordade en EU- och frihandelsvänlig linje.

Även coronakrisen 2020 klarade Polen bättre än de flesta länder tack vare sin diversifierade ekonomi. (BNP minskade bara med 2,7 procent.)

Kommunisttidens tunga industri baserades på tillgångar av stenkol, koppar, svavel, kalk samt på importerad järnmalm och råolja. Vid planekonomins sammanbrott 1989 var stora delar av den industrin föråldrad och präglades av låg produktivitet, höga kostnader, låg kvalitet och stor miljöbelastning.

Omställningen till marknadsekonomi som inleddes i början av 1990-talet gynnade främst den lätta industrin och livsmedelsindustrin samt handels- och tjänstesektorn, som alla utvecklades snabbt. Privatiseringar och nyetableringar gick fortast i sektorer där investeringarna inte behövde vara särskilt kostsamma. Många gruvor och företag inom den metallurgiska industrin, varvsindustrin och maskinindustrin överlevde inte konkurrensen i en marknadsekonomi. Belastningen på miljön lättade, men Polen är fortsatt beroende av kol för elproduktion och värme och har på det internationella planet motsatt sig åtgärder som skulle begränsa användningen av kol för att minska klimatpåverkan.

Biltillverkning är en av de industrigrenar som vuxit mest sedan kommunisttiden, och särskilt efter EU-inträdet. Den står för drygt en tiondel av industriproduktionen och en sjättedel av exporten.  

Privatiseringar och omstruktureringar av statliga storföretag vållade i många fall kontroverser. Under 1990-talets början försvann varje år tusentals arbetstillfällen i kolgruvor och stålverk. Det ledde ofta till strejker och protester.

När omdaningen inleddes var bristen på kunskap (speciellt på marknadskunniga företagsledare), undermålig infrastruktur (till exempel dåliga telekommunikationer) och byråkrati med krånglig lagstiftning några av de största problemen. Medan det marknadsekonomiska kunnandet ökade snabbt, krävs fortfarande stora satsningar på infrastruktur och på att minska byråkratin.

Ett exempel på hur stor betydelse de utländska investeringarna har idag är Volkswagen, som har fyra fabriker i Polen och fram till coronakrisen sysselsatte 11 000 polacker. Många polska företag är dessutom underleverantörer till tyska bilföretag. Baksidan är ett beroende av storföretagen som väckte viss oro redan före coronakrisen, eftersom den internationella konkurrensen mellan biltillverkarna är hård. Men även i det ljuset väntas företag i Polen klara sig bättre än motsvarande näringar i grannländerna eftersom Polen har en större hemmamarknad. 2021 offentliggjorde Volkswagen planer på att investera i flera batterifabriker och Polen är ett av de länder som uppvaktar VW för att få del av investeringarna.

Om våra källor

133918

I podden Utblick

Populism –  folket, eliten och demokratin

Oavsett om populism ska ses som en metod eller en ideologi så delar den flera drag med det tankegods man hitta ute på både den extrema höger- och vänsterkanten. Och närvaron av populism växer i hela världen. I denna podd diskuteras vad kunskap och ny teknik spelar för roll för populismens tillväxt och hur den egentligen påverkar demokratin. Deltagare är Rouzbeh Farsi från UI, Åsa Wikforss professor i teoretisk filosofi samt ledamot av Svenska akademin och Ludvig Norman biträdande lektor vid Stockholms universitet.

Lyssna här!

Varukorg

Totalt 0