Finland – Politiskt system

Finland är en republik som tillämpar en kombination av parlamentarism och presidentstyre. Den verkställande makten delas mellan presidenten och regeringen medan riksdagen stiftar lagarna. 2023 fick Finland en borgerlig flerpartiregering, men det finns en lång tradition av att bilda breda koalitionsregeringar. Partiväsendet är inte präglat av höger- och vänsterblock på samma tydliga sätt som i Sverige.

År 2000 antog Finland en ny författning. Den nya grundlagen (perustuslaki) ersätter fyra tidigare grundlagar. Riksdagens inflytande har stärkts på bekostnad av presidentens befogenheter, till exempel när regeringschefen ska utses och regeringen bildas. Presidenten ansvarar för utrikespolitiken i samverkan med regeringen. Formellt är presidenten överbefälhavare, men den dagliga ledningen av försvaret sköts av kommendören för försvarsmakten. Presidenten utser regeringen, som måste godkännas av riksdagen (eduskunta), och utnämner högre tjänstemän.

Presidenten utses i allmänna val för en sexårsperiod och får väljas om högst en gång. Om ingen kandidat får minst 50 procent av rösterna i första valomgången sker avgörandet i en andra omgång mellan de två främsta kandidaterna. Fram till 1994 valdes presidenten av 300 folkvalda elektorer, sedan dess har direkta presidentval hållits. Den som inte blir presidentkandidat för ett parti kan föras fram av en valmansförening, som i så fall behöver samla ihop 20 000 namnunderskrifter.

Riksdagen har 200 ledamöter som tillsätts vart fjärde år i allmänna proportionella val. Valsystemet har starka drag av personval. Riksdagen har ingen procentspärr vilket gynnar små partier. I riksdagsvalet 2023, när stora partier gick framåt och stödet för flera mindre partier minskade, bedöms anledningen ha varit taktikröstning. Andelen förhandsröster brukar vara hög men varierar mellan partiernas väljargrupper. Sannfinländarnas sympatisörer går i stor utsträckning till vallokaler på valdagen. 

Sametinget är det samiska folkets högsta politiska organ. Det har 21 ledamöter som väljs för fyra år i taget. I det så kallade samiska hembygdsområdet, som utgörs av fyra kommuner i landskapet Lappland, kan sametinget självständigt besluta om frågor som rör samernas språk och kultur. Ett förslag till ny lag om sametinget har lagts fram av de borgerliga partier som bildade regering efter riksdagsvalet 2023.

Tidigare var Finland uppdelat i län, men länen avskaffades 2010. Landskapen är kvar som högsta administrativa regionala indelning. Åland är fortfarande ett eget landskap med visst självstyre (se Åland). Antalet kommuner har minskats. 309 kommuner (plus 16 på Åland) ansvarar för främst skolor samt hälso- och sjukvård. Folkvalda fullmäktige tar besluten medan kommunstyrelsen verkställer dem. Ungefär en tredjedel av kommunerna kallar sig städer. På Åland är Mariehamn den enda staden.

Läs mer om rättssystemet i Demokrati och rättigheter.

Politiska partier

Under efterkrigstiden har finländsk politik dominerats av fyra partier: Centerpartiet (från 1988 Centern), Socialdemokraterna, Samlingspartiet och Vänstern (från 1990 Vänsterförbundet). Regeringsarbetet har präglats av koalitioner och försök att hitta kompromisser. Ofta har maktbalansen mellan höger och vänster upprätthållits genom att regeringen dominerats av ena sidan och presidenten kommit från motsatt sida.

Nationella samlingspartiet (Kansallinen Kokoomus, KOK) är ett liberalkonservativt parti. Så länge Sovjetunionen behöll visst inflytande över finländsk politik fick Samlingspartiet stå utanför regeringssamarbetet, men från början av 1990-talet har det medverkat i många regeringar. Samlingspartiet blev störst i riksdagen i valet 2011 och ledde en koalitionsregering 2011–2015. I valet 2015 fick partiet näst flest röster, men fick till följd av valsystemet ändå ett mandat mindre än Sannfinländarna. Samlingspartiet ingick i den borgerliga regering som bildades efter valet 2015 och leder regeringen från 2023. I Petteri Orpos regering har partiet åtta ministerposter. Samlingspartisten Sauli Niinistö valdes 2012 till Finlands första borgerliga president på över 50 år och blev omvald 2018. Även hans efterträdare Alexander Stubb har bakgrund i Samlingspartiet.

Sannfinländarna (Perussuomalaiset, PS) är ett nationalistiskt parti som vill begränsa invandringen till Finland och lämna EU-samarbetet. I riksdagsvalet 2011 blev partiet tredje störst och inbjöds att delta i regeringsarbetet, men valde på grund av de övriga regeringspartiernas EU-vänliga politik att stanna i opposition. I valet 2015 fick Sannfinländarna näst flest mandat och ingick i den trepartiregering som bildades därefter. Efter att ha valt en mer radikalt högerinriktad ledare 2017 kastades partiet ut ur regeringen. I samband med partiledarbytet 2017 bröt sig en moderat fraktion ur Sannfinländarna och blev kvar i regeringsställning, men utbrytargruppen klarade inte riksdagsvalet 2019, och har upplösts. I den regering som leds av Samlingspartiet sedan 2023 har Sannfinländarna sju ministerposter.

Svenska folkpartiet (Suomen Ruotsalainen Kansanpuolue, SFP) satt oavbrutet i regeringar i 35 år innan det hamnade i opposition några år från 2015. Dess väljarkår har stadigt minskat. Företräder som namnet antyder den svenskspråkiga befolkningen. I den regering som leds av Samlingspartiet sedan 2023 har SFP 2,5 ministerposter (en tredje ministerportfölj delas med Kristdemokraterna på så sätt att KD ska ta över posten 2025).

Finlands kristdemokrater (Suomen Kristillisdemokraatit, KD) sitter i riksdagen sedan 1970.I den regering som leds av Samlingspartiet sedan 2023 har KD 1,5 ministerposter (en tredje ministerportfölj delas med Svenska folkpartiet på så sätt att KD ska ta över posten 2025).

Finlands socialdemokratiska parti (Suomen Sosialidemokraattinen Puolue, SDP) påminner om svenska Socialdemokraterna. Partiet ingick i alla regeringar 1966–1991 och har deltagit i senare koalitioner. Socialdemokraterna var i opposition 2007–2011, men ingick i koalitionsregeringen 2011–2015. I valet 2019 blev SDP största parti, med knapp marginal före Sannfinländarna och Samlingspartiet som fick nästan lika många röster. SDP ingår inte i 2023 års regering.

Centern i Finland (Suomen Keskusta, Kesk) grundades 1908 och hette då Agrarpartiet. Från början var det ett renodlat landsbygds- eller bondeparti, men det har under årens lopp vidgat sin väljarbas. Centern förespråkar numera en politik till stöd för privat företagsamhet samt driver miljöfrågor och krav på decentralisering av makten. Partiet satt med i så gott som alla regeringar 1945–1987 och har senare återkommit i nya koalitioner. Långa perioder har det varit störst bland de borgerliga partierna. Centern var i opposition 2011–2015, men blev klart största parti i riksdagsvalet 2015 och bildade en helt borgerlig regering mellan Centern, Samlingspartiet och Sannfinländarna men 2019 led Centern ett stort nederlag i riksdagsvalet. Ingår inte i 2023 års regering.

Flera mindre partier har varit representerade i riksdagen på senare år:

Gröna förbundet (Vihreä Liitto, VIHR) kallas vanligtvis De gröna och har rötter i miljörörelsen på 1970- och 1980-talen. Partiet gick framåt under 1990-talet och har deltagit i regeringsarbete.

Vänsterförbundet (Vasemmistoliitto, VAS) grundades 1990 genom sammanslagning mellan Finlands kommunistiska parti och socialistiska Demokratiska förbundet för Finlands folk/Folkdemokraterna. Vänsterförbundet har medverkat i regeringskoalitioner. Står till vänster om Socialdemokraterna.

Rörelse nu  (Liike Nyt) är Finlands minsta riksdagsparti, men började med att presentera sig som "alternativ till partipolitiken". Företagarvänligt.

Om våra källor