Saudiarabien – Arbetsmarknad

Regeringen driver en så kallad saudifieringskampanj för att öka andelen saudier i arbetsstyrkan och begränsa utlänningarna till en femtedel av landets invånare. Vissa yrken är stängda för gästarbetare, och arbets­givare åläggs att ha en viss andel saudier bland de anställda samt betala en skatt för utländska anställda. Stora löneskillnader gör dock att före­tagen ogärna ersätter billig utländsk arbetskraft med dyrare inhemsk.

År 2013 infördes hårdare regler för migrantarbetare för att bereda fler arbetstillfällen för saudierna själva. Under ett halvår gällde en amnesti då möjlighet erbjöds att ordna uppehållstillstånd eller lämna landet utan risk för straff. Runt en miljon migranter återvände till sina hemländer under perioden. Månaderna därefter utvisades runt 250 000 människor, varav många etiopier. Dessa hade till stor del kommit till Saudiarabien via Jemen, utan papper. Papperslösa som blev kvar i Saudiarabien riskerade höga böter och fängelse. Skatter har också gjort det mindre lönsamt för gästarbetarna. I slutet av 2016 fanns det drygt 8,5 miljoner gästarbetare i landet. I mitten av 2019 hade antalet sjunkit till ett gott stycke under 7 miljoner.

Från mars 2021 får privatanställda migrantarbetare löften om bättre villkor. Det traditionella system kallat kafala som gett arbetsgivare möjlighet att hindra dem från att byta jobb eller lämna landet har då lättats upp. Man har också infört krav på att anställningskontrakten dokumenteras digitalt.

Den omfattande arbetskraftsinvandringen som inleddes på 1970-talet har spelat en avgörande roll i Saudiarabiens snabba utveckling. En stor majoritet av dem som rent fysiskt byggt upp landet har kommit från länder i Asien som Indien, Pakistan, Bangladesh, Sri Lanka och Filippinerna, samt grannländer i arabvärlden eller Nord- och Östafrika.

Undantag från saudifieringskampanjen kommer att förekomma även framgent. För att locka etableringar från utlandet till ett nytt finansdistrikt i Riyad kommer företagen bland annat att kunna få ett tioårigt undantag från kraven på att anställa saudier.

Migrantarbetare med okvalificerade jobb har levt under hårda villkor och ibland förhållanden som liknar slaveri. Hundratusentals kvinnor med arbete som hembiträden är särskilt utsatta. Tidigare omfattades de inte av arbetsrättsliga regler. Sedan 2013 har de dock formellt rätt till max 15 timmars arbetstid per dag, sex dagars arbetsvecka och en månads semester vartannat år. Hushållsanställda omfattas inte av det nya regelverket från 2021 för andra privatanställda gästarbetare, men en översyn av deras villkor pågår, enligt vad det ansvariga departementet uppgav 2020. 

För många i de stora saudiska ungdomskullar som varje år kommer ut på arbetsmarknaden väntar arbetslöshet. Många är högskoleutbildade men saknar efterfrågad kompetens, som tekniskt kunnande, och de statliga anställningarna räcker inte till alla. Officiellt har arbetslösheten brukat anges till 5–6 procent, men den verkliga andelen har bedömts uppgå till nära en tredjedel av arbetskraften. Oljeprisras och coronapandemi ledde sedan, 2020, till att också officiella tal flera kvartal i rad landade runt 15 procent.

Kvinnor utgör knappt 15 procent av arbetsstyrkan, men andelen ökar. I oktober 2018 rapporterades, när landets tredje största bank skulle bildas genom en sammanslagning, att Saudiarabien skulle få sin första kvinnliga bankchef. Flera yrken öppnades samma år för kvinnor, bland dem flygledning och passkontroll. Sedan dess har saudiska medier också rapporterat att kvinnor har fått arbetsledar- eller chefsjobb vid viktiga helgedomar i de heliga städerna Mecka och Medina. De har anställts i administrativa och tekniska funktioner, inte religiösa.

Alla slag av facklig verksamhet är förbjudna i Saudiarabien.

Om våra källor

Varukorg

Totalt 0