2022

• Juni

• Samma regeringschef, nya förhandlingar om ministerposter

  23 juni

  Najib Mikati blir kvar på premiärministerposten, efter att ha samlat stöd hos 54 parlamentsledamöter, bland dem shiarörelsen Hizbollah. Libanons politiska system följer traditionen att utse en sunnimuslim. Mikati ska nu bilda sin fjärde regering sedan 2005, och ingen tror annat än att förhandlingar mellan partierna kommer att ta tid, som vanligt. Den regering Mikati leder nu (som expeditionsministär sedan valet i maj) tillträdde i september; då hade regeringsbildningen tagit 13 månader.

• Maj

• Hizbollahs block förlorar sin majoritet

  18 maj

  De officiella resultaten i parlamentsvalet visar att det Iranstödda partiblocket (som består av Hizbollah, dess allierade Amal, kristna Fria patriotiska rörelsen och mindre partier), inte lyckades nå de 65 mandat, av 128, som skulle ha gett majoritet. Förlust av flera mandat jämfört med det läge som råder i det utgående parlamentet innebär att de inte längre har en majoritet av parlamentarikerna bakom sig, och det är blockets icke-shiitiska politiska kraft som har tappat mest. En förlust som väcker uppmärksamhet är att nykomlingen Mark Daou slog ut den drusiske politikern Talal Arslan som samarbetat med Hizbollah. Tretton kandidater med reformagenda valdes in, varav tolv är nya namn. De flesta fick mandat i valkretsar där sunnimuslimer bojkottade valet. Åtta kvinnor blev invalda.

• Parlamentsval präglat av djup kris

  15 maj

  Libanon håller parlamentsval mitt i en djup ekonomisk kris. Många vallokaler saknar till och med el och deltagandet blir lågt, 41 procent. Den folkliga proteströrelse som sedan 2019 kräver förändring av landets politiska system lyckas föra fram några nya namn. Shiamuslimska Hizbollah behåller sina mandat, men valet ser ändå ut att bli en motgång för den Iranstödda rörelsen eftersom dess kristna allierade, president Aouns parti Fria patriotiska rörelsen, tappar mark. Regeringsbildningen väntas som vanligt ta tid, trots landets ekonomiska kollaps och akuta behov av att visa upp ett trovärdigt regeringsprogram för att få internationella stödlån.

• April

• Krislån på gång, med kravlista

  7 april

  En villkorad överenskommelse om krislån till Libanon har slutits på tjänstemannanivå, meddelar Internationella valutafonden (IMF). Det omfattar lån på tre miljarder dollar och kan i sin tur öppna för andra källor till stöd för Libanons djupt krisande ekonomi. För att lånepaketet ska godkännas av IMF:s styrelse ställs emellertid flera krav: att en statsbudget för 2022 antas, att banksekretesslagen ska möjliggöra korruptionsbekämpning, att en räddningsplan för krisbanker har utarbetats och att det finns en trovärdig plan för hur statens skulder ska hanteras. Planerna ska också ha fått klartecken av Libanons regering och parlament. Saudiarabien och Kuwait meddelar samtidigt att deras ambassadörer kommer att återvända till Libanon efter en tid av motsättningar.

• Januari

• Elimport från Jordanien via Syrien

  26 januari

  Ett avtal om elhandel sluts med Syrien och Jordanien för att libaneserna ska få tillgång till el ytterligare två timmar per dag. Bara två timmar dagligen har libaneserna för närvarande tillgång till ström, om de inte kan förlita sig på privatägda generatorer. Det är bristen på utländsk valuta som gör att det krisdrabbade Libanon inte kan importera tillräckligt med bränsle till sina kraftverk. Energministern säger att köp av el från Jordanien kommer att kosta Libanon 200 miljoner dollar per år. Syrien berörs genom ett transitavtal.