Politik

Hongkong är den enda plats i Kina där kinesiska medborgare kan kritisera enpartistyret i Peking.  Hongkongbor har länge drivit på för att de ska få utse sin regeringschef i direkta val och välja alla ledamöter till det lokala parlamentet. Demonstrationer med tusentals människor har hållits i många år på Hongkongs gator, ofta i samband med årsdagen för att territoriet överlämnades till Kina. 

I enlighet med 1984 års fördrag sköter Kina idag Hongkongs utrikespolitik och försvar och har sista ordet i alla större frågor. I övrigt ska regionen styras lokalt. Regeringschefen, som ersatt den brittiske guvernören, tillsätts på fem år av ledarna i Peking. Kandidater till posten nomineras av en särskild valkommitté. Regeringschefen ansvarar för regionen inför Kina och leder lokalregeringen (verkställande rådet, Executive Council, Exco). Den lagstiftande församlingen (lagstiftande rådet, Legislative Council, Legco) har 70 medlemmar (utökades med 10 medlemmar 2012), varav 35 tillsätts i direkta val. Övriga utses av olika samhällsgrupper och av näringslivet i så kallade funktionella valkretsar, med undantag av  5 mandat där kandidaterna nomineras av de funktionella kretsarna men sedan väljs av Hongkongborna. Systemet säkrar enligt kritiker starkt inflytande för Pekingvänliga krafter eftersom de så kallade funktionella grupperna representerar krafter som är positiva till Pekings inflytande över Hongkong.

Valen i Hongkong

I Hongkongs första val under Kinas styre 1998 blev det Pekingkritiska Demokratiska partiet (Democratic Party) största parti och behöll denna ställning också i valet två år senare. 

År 2002 omvaldes Tung Chee-hwa, som varit regeringschef sedan övergången till kinesiskt styre, för ytterligare fem år. Han avgick dock i förtid av hälsoskäl. Många bedömare ansåg att han i själva verket hade fått sparken av ledarna i Peking på grund av Hongkongbornas växande missnöje med honom. Hans närmaste medarbetare Donald Tsang valdes i juni 2005 till ny regeringschef och omvaldes i mars 2007. 

Sedan valet till Legco 2004 har de Pekingvänliga partierna haft en majoritet i rådet. Det Pekingvänliga partiet DAB (Democratic Alliance for the Betterment and Progress of Hong Kong) blev störst även 2008 och 2012. I valet 2012 fick DAB 13 av de 43 platser som det Pekingvänliga blocket hade. Demokratianhängarna vann 27 platser, med Demokratiska partiet och Medborgerliga partiet (Civic Party) som största partier med vardera 6 mandat. Även om demokratiseringsanhängare behöll tillräckligt med platser (27) för att kunna lägga in veto mot förslag från Hongkongregeringen, så hade partierna hoppats att det skulle gå bättre. Valdeltagandet var förhållandevis högt, över 50 procent, vilket mycket berodde på Hongkongsledningens försök att införa obligatorisk undervisning i patriotiska frågor i skolorna. Förslaget hade väckt starka protester och uppmärksamhet i medierna och drogs till slut tillbaka av Hongkongledningen. 

De 1 200 ledamöterna i valkommittén utsåg i mars 2012 Leung Chun-ying till ny regeringschef efter Tsang. Leung fick cirka två tredjedelar av rösterna. Partiet DAB hade några dagar tidigare öppet uttalat sitt stöd för Leung, vilket tolkades som ett tecken på att han var den kandidat som Peking ville ha på ledarposten. 

Proteströrelsen Occupy Central

De kinesiska ledarna lovade tidigt att införa direkta, allmänna val till regeringschefsposten år 2017. En ny rörelse, Occupy Central, varnade sommaren 2014 för att den skulle ockupera Hongkongs affärs­distrikt om inte valsystemet gjordes om i mer demokratisk riktning. Samma sommar presenterade Peking sin plan för hur ett system med allmänna, fria val skulle se ut. Hongkongborna skulle själva få utse sin ledare men kandidaterna skulle inte få vara fler än tre och de måste först ha fått stöd av en majoritet av en särskild nomineringskommitté i ett system som fortsatt skulle ge Peking stort inflytande över processen. I månadsskiftet september–oktober ockuperade studenter tillsammans med Occupy Centralrörelsen och demokrati­aktivister gator i centrala Hongkong i protest mot planerna. Polis ingrep vid flera tillfällen mot demonstranterna. I mitten av oktober möttes Hongkongs politiska ledning och representanter för studentrörelser som deltog i demonstrationerna för att försöka hitta en lösning på konflikten. Ännu i december 2014 pågick protesterna. I samband med att polisen utrymde ett par av områdena som ockuperats av demonstranter utbröt handgemäng. Kort därefter uppmanade ledarna för Occupy Centralrörelsen sina anhängare och studentaktivister som fortfarande demonstrerade att avbryta protesterna, vilket också skedde.

I valet till Legco i september 2016 behöll Pekingvänliga politiker som tidigare en majoritet av platserna, men demokratianhängarna fick ytterligare tre platser vilket gav dem totalt 30 platser i rådet. De var därmed tillräckligt många för att kunna blockera större ändringar i grundlagen. En handfull av kandidaterna i demokratigruppen var unga aktivister som deltagit i protesterna 2014, däribland Nathan Law, en av Occupy Centralrörelsens studentledare och en av grundarna till det nya partiet Demosisto. Ett annat nytt parti som fick plats i Legco var Youngspiration. I samband med att två nya ledamöter från Youngspiration skulle sväras in i oktober 2016 uppstod bråk eftersom de vägrade erkänna Hongkong som en del av Kina. Aktivisterna stoppades då från att inta sina platser i Legco (se Kalendarium). Det fanns ett missnöje bland unga aktivister med hur demokratiförespråkarna i rådet agerat. Demosisto förespråkar exempelvis civil olydnad och anser att en folkomröstning bör hållas om Hongkongs status när det gamla avtalet löper ut.

Första kvinnliga regeringschefen

I valet till regeringschef den 26 mars 2017 utsågs den Pekingstödda kandidaten Carrie Lam till Leung Chun-yings efterträdare. Leung hade meddelat att han inte ville ställa upp för omval. Valet skedde på samma sätt som tidigare val, eftersom frågan om en ändring av valsystemet lagts på is efter det att demokratianhängare i Legco 2015 sagt nej till det förslag som hade Pekings stöd (se ovan). Valkommittén valde mellan tre i förväg utsedda kandidater, förutom Carrie Lam även den tidigare finansministern John Tsang som hade störst folkligt stöd och den pensionerade domaren Woo Kwok-hing. Carrie Lam, som varit biträdande regeringschef under Leung Chun-ying, fick dock flest röster.  Hon blev därmed Hongkongs första kvinnliga ledare. Demokratiaktivister höll demonstrationer i protest efter det att valresultatet offentliggjordes.

Massprotesterna 2019–2020

I mitten av 2019, skakades Hongkong av nya massprotester, som växte till att bli de våldsammaste på många årtionden. Hundratusentals Hongkongbor protesterade mot ett lagförslag från Hongkongregeringen om att tillåta att brottslingar lämnas ut till Kina. Det fanns en oro bland många invånare för att ett utlämningsavtal med Kina skulle ge Peking ökad möjlighet att komma åt demokrati-aktivister och politisk opposition (se Kalendarium). Gatuprotesterna fortsatte trots att Hongkongledaren Carrie Lam skjutit upp debatten om förslaget i Legco på obestämd tid. Demonstranterna krävde att förslaget helt skulle strykas och att Carrie Lam själv skulle avgå. Protesterna eskalerade under juli och början av augusti med allt våldsammare sammandrabbningar mellan demonstranter och polis, vilket inte minst berodde på att polisen bemötte demonstranterna med allt större brutalitet. 

Oroligheterna medförde skarpa varningar från Peking. Demonstranternas krav hade nu utvidgats till att handla om amnesti för demonstranter som gripits av polisen, oberoende granskning av polisvåld och, inte minst, att införa direkta allmänna val till posten som regeringschef i Hongkong.  

Protesterna nådde sin kulmen med ockupationen av Hongkongs Polytekniska universitet i november 2019. Ett antal unga aktivister försökte då försvara universitetsområdet mot den tungt beväpnade Hongkongpolisen. För första gången ledde också sammandrabbningarna mellan polis och demonstranter till att två människor förlorade livet efter skador som de fått under demonstrationerna. Det förekom även våldsamheter mellan demokratiaktivister och regeringstrogna Hongkongbor. När beläg­ringen avslutades några dagar senare och polisen hade gripit över tusen aktivister blev demonstrationerna åter mer fredliga.

Coronapandemin

I de direkta valen till Hongkongs 18 distriktsförsamlingar i slutet av november samma år röstade många Hongkongbor på prodemokratiska partier. Dessa fick en överväldigande majoritet av platserna och tog över kontrollen över alla församlingarna utom en. 

Nyårsdagen 2020 slöt, enligt organisatörerna, åter omkring en miljon invånare upp i en protestmarsch. Men i februari 2020 började protesterna att mattas av. Det berodde inte minst på att många Hongkongbor undvek att vistas i stora folksamlingar på grund av oro för att smittas av det nya coronavirus, som hade börjat sprida sig snabbt i Kina från december 2019.

Hongkong lyckades genom strikta åtgärder förhindra att spridningen av viruset tog fart i regionen. Mot slutet av våren, då restriktioner för att förhindra smittspridning gradvis börjat hävas, genomfördes åter mindre protester på sina håll. Myndigheterna meddelade dock att förbudet mot större folkansamlingar kvarstod, vilket innebar att den årliga demonstrationen till minne av massakern vid Himmelska fridens torg i Peking den 4 juni 1989 inte skulle kunna äga rum. Trots det samlades demokratianhängare för att protestera mot Pekings beslut i slutet av maj 2020 om att driva igenom säkerhetslagstiftning i Hongkong. Flera av dem greps senare för att ha deltagit i demonstrationen.

Nationell säkerhetslag införs av Peking

I juni 2020 antog Nationella folkkongressens ständiga utskott en nationell säkerhetslag i Hongkong. Den lagstiftande församlingen i Hongkong hade genom beslutet kringgåtts. Genom lagen blev det bland annat förbjudet att ägna sig åt omstörtande verksamhet, terrorism, självständighetssträvande och att samarbeta med utländska krafter i syfte att underminera den nationella säkerheten. Lagen sågs som ett maktmedel för Peking att säkra kontroll och kväsa demokratisträvanden i Hongkong. Kort efter det att säkerhetslagen trätt i kraft i juli började välkända demokratianhängare gripas med hänvisning till lagstiftningen. Lagen möttes av stark kritik både från omvärlden och från demokratianhängare i Hongkong. USA införde sanktioner mot Hongkongs högsta ledare Carrie Lam och högt uppsatta tjänstemän genom att bland annat frysa bankkonton och förbjuda affärsutbyten medan flera länder, däribland Storbritannien, Frankrike och Tyskland rev upp avtal med Hongkong om ömsesidig utlämning av medborgare misstänkta för brott. 

I augusti meddelade Hongkongregeringen att valet till den lagstiftande församlingen, som skulle ha hållits i september 2020, skulle skjutas upp i ett år på grund av covid-19-pandemin. Några dagar senare förlängde Nationella folkkongressens ständiga utskott i Peking mandatet för den nuvarande lagstiftande församlingen med ytterligare minst ett år.

Under de kommande månaderna greps och dömdes demokratiaktivister som deltagit i proteströrelsen liksom publicister, akademiker, jurister och studenter . Den kände demokratiaktivisten Joshua Wong dömdes tillsammans med ytterligare två studentaktivister till fängelse. De som kunde dömas i enlighet med den nya säkerhetslagen för handlingar som begåtts efter att lagen börjat gälla fick stränga straff. 

Valsystemet görs om

I november 2020 avgick samtliga demokratiförespråkare i Legco sedan  Hongkongregeringen tvingat fyra demokratianhängare att lämna sina platser. Beslutet att stänga av ledamöterna fattades i enlighet med en ny lag som antagits av den nationella folkkongressens ständiga utskott i Kina. Lagen gör det möjligt att utesluta parlamentariker som anses hota den nationella säkerheten, utan att det krävs ett beslut i domstol.

Några månader senare införde Nationella folkkongressen ytterligare åtgärder för att slå ned demokratisträvandena i Hongkong. Vid parlamentets årliga möte beslöts att valsystemet skulle ändras så att endast personer lojala med Kinas kommunistparti får ta plats i lagstiftande och styrande organ. Alla kandidater i valen ska granskas utifrån sina politiska åsikter av en särskild kommitté. Därtill kommer antalet platser i Legco att utökas till 90 samtidigt som antalet direktvalda ledamöter minskas till 20. Valkommittén, som sedan tidigare utser Hongkongs regeringschef, ska hädanefter även få utse 40 av Legco-ledamöterna medan 30 kommer att utses av funktionella valkretsar (se ovan). Själva valkommittén kommer även att utökas till 1 500 ledamöter. 

Pekings avsikt är att kraftigt reducera de folkvalda kandidaternas, och då särskilt demokratiförespråkarnas, inflytande i styret av Hongkong. Nästa steg var att genomföra en omskrivning av dess grundlag (Basic Law) utifrån det ändrade valsystem som Peking beslutat om.

 

Läs mer om den löpande politiska och ekonomiska utvecklingen i Kinas kalendarium.

LÄSTIPS - läs mer om Hongkong i UI:s webbtidning Utrikesmagasinet:
Hongkongs förlorade frihet spetsar till konflikt inom EU (2021-03-02)

Varukorg

Totalt 0