Historia

Hongkong blev en brittisk kronkoloni på 1840-talet. Hundra år senare flydde flera hundratusen människor från den nybildade Folkrepubliken Kina till Hongkong. Under årtiondena därefter utvecklades Hongkong till en handels- och finansmetropol. År 1997 lämnade britterna över Hongkong till Kina.

Redan på 1700-talet började européer inrätta handelsstationer i södra Kina, och 1841 besatte en brittisk flottstyrka Hongkongön. Året därpå avträdde Kina formellt ön, som blev brittisk kronkoloni och frihamn, och snart måste kineserna ge upp också halvön Kowloon. Dagens omfång fick Hongkong 1898, då britterna arrenderade New Territories på 99 år. Sedan kommunisterna övertagit Kina 1949 strömmade över en miljon flyktingar till Hongkong. Samtidigt inledde kolonin en intensiv, exportinriktad industrialisering. Kläder, klockor, hemelektronik och leksaker ”Made in Hong Kong” spreds över världen.

Relationerna Hongkong-Kina har präglats av ömsesidiga intressen. Området har länge varit en för Kina värdefull öppning mot omvärlden, samtidigt som Hongkong varit beroende av Kina för sin försörjning med mat och vatten. Kolonialregimen undvek därför bråk med den mäktiga grannen. Sedan Peking vägrat förlänga arrendeavtalet enades Storbritannien och Kina 1984 om att kolonin skulle återlämnas 1997 och bli en ”särskild administrativ region” (SAR) i folkrepubliken. Formeln ”ett land, två system” gav Hongkong avtalsfäst rätt att behålla sin kapitalism, sin samhällsordning och alla medborgerliga fri- och rättigheter i minst 50 år. Många var skeptiska till dessa löften, särskilt efter Kinas brutala kväsande av demokratiupproret i Peking 1989. I ett försök att stilla oron började Storbritannien i sista stund och mot Pekings bestämda vilja att bygga ut den direktdemokrati som under kolonialåren varit högst begränsad. Så utökades bland annat antalet valbara platser i det lokala parlamentet. 

Efter 13 års spänd nedräkning halades Storbritanniens flagga över Hongkong natten till den 1 juli 1997 och ersattes av Kinas. 

Varukorg

Totalt 0