Nato – Budgeten

Eftersom Natos militära resurser nästan uteslutande består av medlemsländernas egna försvarsmakter finansieras Natos militära styrkor i praktiken helt och hållet genom medlemsstaternas individuella försvarsbudgetar. USA har de överlägset största försvarsutgifterna inom alliansen och har som mest stått för tre fjärdedelar av Natos samlade utgifter.

USA:s andel av de totala försvarsutgifterna har pendlat från närmare 75 procent på 1950-talet, till omkring 55 procent i slutet av 1990-talet, och åter till omkring 75 procent 2016. Fem år senare var andelen 69 procent. Likväl har USA:s roll inom Nato ökat rent militärt de senaste 25 åren.

Samordningen av medlemsländernas försvar kräver att infrastrukturen (flygfält, hamnar, oljeledningar, radar- och kommunikationssystem och så vidare) mellan länderna fungerar väl. Därför har Nato ett gemensamt finansieringsprogram för investeringar i infrastrukturen. Medlemsländerna bidrar till detta program enligt ett särskilt kvotsystem.

Även de civila och militära sekretariaten, liksom de permanenta militära högkvarteren och de olika Natokommittéerna, betalas ur en gemensam budget av medlemsstaterna. Detta omfattar bland annat löner till de tusentals internationella tjänstemän som tjänstgör vid Natosekretariaten i Bryssel. Löner med mera till de officerare som är placerade vid Natos olika högkvarter betalas dock nationellt, vilket även gäller de civila diplomater som tjänstgör vid medlemsländernas nationella delegationer inom Natohögkvarterets ram.

För 2022 uppgick den civila budgeten till drygt 3 miljarder svenska kronor, infrastruktursatsningarna till cirka 8,5 miljarder och den militära budgeten till drygt 17 miljarder kronor. Nordatlantiska rådet NAC har det övergripande ansvaret för Natos budget- och ekonomifrågor.

Budgetsiffrorna är dock små jämfört med vad Natoländerna betalar totalt för sina försvarsmakter och motsvarar endast några få promille av de senare. Sveriges försvarsbudget var som jämförelse närmare 77 miljarder kronor 2022.

Långvarig träta

Skillnaderna mellan ländernas försvarsutgifter har varit en ständig stridsfråga inom Nato. USA har ställt krav på en mer jämlik ”fördelning av bördorna”. Medlemsstaterna har i viss utsträckning kunnat överbrygga motsättningarna, men debatten har blossat upp med jämna mellanrum. Frågan ställdes på sin spets när Donald Trump var USA:s president 2017–2021. Han hotade med att villkora säkerhetsgarantierna till att bara gälla de länder som ”uppfyllt sina finansiella plikter” mot USA.

Utspelet kan ses i ljuset av att USA under perioden 2001 till 2011 ökade sina försvarsutgifter med drygt 82 procent medan de europeiska Natoländerna minskade sina med 5,7 procent i reala termer. I och med finanskrisen 2008 och dess fortsättning 2011 förstärktes trenden.

Mot bakgrund av detta samt det försämrade säkerhetsläget i Europa beslutade Natoländerna 2014 att rekommendera sina medlemsländer att betala 2 procent av sin BNP till sina försvarsmakter. Målet var att de 2 procenten skulle uppnås under en tioårsperiod. Förutom USA var det då endast fyra andra Natostater som faktiskt betalade minst 2 procent. År 2021 hade antalet ökat till tio Natoländer. Grekland var då det land som lade störst andel av BNP på försvaret: 3,8 procent mot 3,5 procent för USA som normalt legat först.

Nato

Fullständigt namn: Nato/North Atlantic Treaty Organization

Grundad: 1949

Högsta ledare: generalsekreterare Jens Stoltenberg

Medlemmar: Albanien, Belgien, Bulgarien, Danmark, Estland, Frankrike, Grekland, Island, Italien, Kanada, Kroatien, Lettland, Litauen, Luxemburg, Montenegro, Nederländerna, Nordmakedonien, Norge, Polen, Portugal, Rumänien, Slovakien, Slovenien, Spanien, Storbritannien, Tjeckien, Turkiet, Tyskland, Ungern, USA

Natos hemsida

Varukorg

Totalt 0