ILO

https://www.ui.se/landguiden/internationella-organisationer/ilo/

Internationella arbetsorganisationen, ILO, är FN:s fackorgan för arbetslivsfrågor. ILO grundades 1919 i syfte att förbättra förhållandena för arbetstagare världen över och därigenom bidra till höjd levnadsstandard och social rättvisa. FN-organet arbetar bland annat med frågor som rör barnarbete, följder av globaliseringen och social rättvisa. Nästan alla världens länder är medlemmar i ILO.

ILO – Inledning

FNs fackorgan för arbetslivsfrågor (International Labour Organization, ILO) har som huvudsyfte att förbättra förhållandena för arbetstagare världen över och därigenom bidra till höjd levnadsstandard och social rättvisa. I målen ingår också att verka för att arbetstillfällena blir fler och för att de mänskliga rättigheterna stärks.

ILO – Framväxten

ILO grundades 1919 inom ramen för FN:s företrädare Nationernas förbund (NF) som ett led i strävandena för fred och återuppbyggnad efter första världskriget. En grundtanke var att anständiga arbetsvillkor samt socialt och ekonomiskt välstånd är förutsättningar för varaktig fred. Från början hade ILO 42 medlemsstater.

ILO – Uppbyggnaden

ILO består av tre delar: internationella arbetskonferensen, styrelsen och internationella arbetsbyrån. Alla har en för ILO unik tredelad struktur, där varje medlemsstat företräds av representanter för regeringen, arbetsgivarna och arbetstagarna.

ILO – Verksamheten

ILO:s uppdrag är att stärka social och ekonomisk rättvisa genom att fastställa internationella arbetsrättsliga standarder. I det syftet har hundratals konventioner och rekommendationer antagits som reglerar frågor med anknytning till arbetsmarknaden och social välfärd. ILO har också ett omfattande biståndsarbete och ägnar sig även åt forskning och utredningsarbete.