Utbildning

EU går in för att skapa en europeisk utbildningssfär, i tanken att utbildning är nyckeln till både tillväxt, jobb och personlig utveckling. Satsningarna handlar inte minst om att stötta EU-medborgares möjlighet att utnyttja sin fria rörlighet.

När det gäller utbildningspolitik är EU:s roll att stödja och samordna men inte reglera.

Olika mål inom området går under samlingsnamnet ”European Education Area”.
En grundpelare är att de europeiska universiteten gjort utbildningar och examen jämförbara så att en universitetsexamen från något av 48 länder (EU samt 20 närliggande länder) numera erkänns av samtliga. EU går vidare med att få även gymnasie- och högstadiebetyg erkända.

EU:s stolthet Erasmusprogrammet har på 30 år finansierat stipendier för nio miljoner europeiska studenter som kunnat läsa utomlands i minst sex månader. Erasmus utökades först även till lärare, därefter till yrkesutbildningar och lärlingar, vuxenutbildning samt utbyte mellan skolor.

Även utan Erasmusstipendium finns en rätt att studera i andra EU-länder och att kunna ta med sitt studiestöd. Mellan 25- 30 000 svenska ungdomar utnyttjar detta varje år. Bland de mer populära studieorterna är lettiska Vilna och polska Gdansk där svenskar kan studera medicin på engelska.

EU har också som målsättning att alla europeiska barn ska ha läst två andra språk än sitt modersmål när de lämnar skolan och att minst 100 000 ungdomar mellan 18 och 30 år ska ha deltagit i volontärarbete i annat EU-land före 2020.

EU-länderna satte år 2000 ett antal frivilliga mål för utbildningspolitiken. Det första var att att minska antalet ungdomar som hoppar av gymnasiet utan betyg till högst 10 procent. 2010 låg genomsnittet på 14 procent och 2016 var det nere i 11 procent.

Samma år gick i genomsnitt  39 procent av ungdomarna i EU vidare till högre utbildning än gymnasium, mycket nära det mål som satts (40 procent).

Ett tredje mål var att öka antalet EU-medborgare som genomgår vidareutbildning i vuxen ålder, så kallat ”livslångt lärande” till 15 procent. Under året 2016 genomgick 11 procent av arbetsstyrkan någon form av vuxenutbildning.

Ett finansiellt mål är att alla EU-länder borde spendera 5 procent av sin statsbudget på utbildning årligen. 2016 var det målet nästan uppfyllt (4,7 procent i genomsnitt).

En diskussion pågår om att öka ambitionsnivån för år 2025 till exempel till högst 5 procent avhopp från gymnasiet och 25 procent i vuxenutbildning (ett mål de skandinaviska länderna redan överträffar).

EU styr också strukturfonder och andra EU-medel mot satsningar just till att höja utbildningsnivån i medlemsländerna.

En ny ambition från 2018 är att garantera alla skolor uppkoppling till Internet och att införa digitala kunskaper som en del av undervisningen.

Varukorg

Totalt 0