Forskning, innovation och rymden

Mellan 70 procent och 80 procent av forskningen i EU:s länder utförs och finansieras på nationell basis men EU har ett samordningsuppdrag för forskning, målet att öka gränsöverskridande projekt och en gemensam budget för det ändamålet. Denna har efterhand vuxit till att bli världens största budget för gränsöverskridande forskning.

För åren 2014–2020 fördelas nästan 80 miljarder euro till europeiska forsknings- och innovationsprojekt. Dessa projekt ska finnas inom tre huvudområden: Framstående forskning (bland annat med stipendier till enskilda forskare), industriellt ledarskap (bland annat med anslag till små- och medelstora företag) samt forskning kring samhälleliga utmaningar. Den sista punkten omfattar hälsa, välmående och demografi, livsmedelssäkerhet, ren energi, gröna transporter, klimatåtgärder, ett inkluderande samhälle, samt ett tryggt och innovativt samhälle.

Hur mycket av EU:s forskningspengar som hamnar i respektive medlemsland beror på hur duktiga forskare är på att söka och hur bra deras projekt är. Sverige brukar vara framgångsrikt och vinna större forskningsanslag än som motsvarar vårt lands storlek i EU.

EU-länderna uppmanas dessutom att spendera 3 procent av sin BNP årligen på forskning (1 procent från den offentliga sektorn). Bara Sverige och Tyskland nådde upp till den ambitionen år 2016 där EU-genomsnittet låg på 2,03 procent.

Det europeiska forskningsområdet har kompletterats med vad man kallat en ”innovationsunion” där syftet är att stärka förmågan att utnyttja forskningsframgångar till att skapa produkter och tjänster.

Forskning och innovation har ambitionen att vara maximalt öppna, för bidrag från hela samhället och för forskare från andra delar av världen. Även forskningsresultaten ska vara öppna.

Ett samarbetsprojekt handlar om att skapa ett öppet europeiskt ”moln” för forskningsvärlden.

Forskningen har också styftet att stärka Europas plats i en digital värld med ett annat stort samarbete, att bygga superdatorer för snabba beräkningar av massdata. Här ingår också EU-satsningar på 5G-tekniken, robotik och ”Internet-of-Things.”

Rymden

EU har under 2000-talet gjort stora investeringar i rymden via tre huvudprogram:
Copernicus – jordobservation.
Galileo – satellit för civil användning av platsbestämning.
EGNOS – ett krypterat system som används av blåljuspersonal som polis, militär, ambulanser, och så vidare.

Rymden har blivit alltmer intressant med Internets intåg och de europeiska satelliterna har blivit oundgängliga för meteorologer, för att följa skogsbrändser eller översvämningar, för jordbrukare, inom trafikplanering, osv. Galileo utgör samtidigt ett alternativ till det amerikanska (militära) GPS-systemet.

Mellan 2014 och 2020 spenderar EU 12 miljarder euro på rymden.

År 2017 antog EU en rymdstrategi med målen att optimera samhällsnyttan, stärka den europeiska rymdindustrin, att stärka Europas oberoende tillgång till rymden och EU till en global aktör.

Varukorg

Totalt 0