Folkhälsa

Sjukvård sköts av medlemsländerna men den fria rörligheten har påverkat detta politikområde. Alla EU-medborgare har till exempel rätt till akut vård om de skulle bli sjuka i ett annat EU-land.

EU-medborgare kan också söka planerad vård utomlands som de kan begära kostnadsersättning från sin försäkringskassa. Ett villkor är att man inte kunnat få vård inom rimlig tid i hemlandet och – i Sverige – att man anmäler sina vårdplaner till försäkringskassan i förväg. Knappt 2 000 svenskar om året utnyttjar den möjligheten.

EU kan samordna, stödja och bidra med mervärde till arbetet på en förbättrad  folkhälsa och har en budget på cirka 450 miljoner euro till detta för åren 2014–2020.
Det sker bland annat genom insamling av information om narkotikautveckling (ett övervakningscenter finns i Lissabon), stöd till hälsokampanjer och samarbete för att uppmuntra till en hälsosammare livsstil med mer motion, bättre matvanor samt minskad tobaksanvändning.

Vidare har nätverk för europeisk spetskompetens inom sjukvård satts upp. På förslag är att upprätta center för sällsynta sjukdomar för att samla den sakkunskap som finns.

Våren 2018 föreslog EU-kommissionen att EU-länderna ska kunna dela patientjournaler och andra medicinska data över gränserna.
14 EU-länder, däribland Sverige, har också beslutat att upprätta en gemensam databas för genetisk data som bland annat kan underlätta att skapa personaliserade läkemedel.

EU ansvarar också för att följa och varna för smittsamma sjukdomar om dessa når Europa och kan samordna arbetet med att stoppa en hotande epidemi. När fågelinfluensan nådde Europa kunde EU ta till tvingande åtgärder för att stoppa utbredningen. Under svininfluensans epidemiska spridning 2010 förmedlade EU vaccin mellan de länder som hade mycket och de som stod utan.

Varukorg

Totalt 0