Bistånd

EU och dess medlemsländer är tillsammans världens största biståndsgivare och donator vid humanitära kriser. EU står för drygt hälften av världens bistånd medan USA bidrar med 20 procent.

Med ett totalt bistånd på 75,5 miljarder euro 2016 är EU ohotat som världens största biståndsgivare. Till det kommer humanitär katastrofhjälp (1,77 miljarder euro 2016) som EU väljer att förmedla via etablerade biståndsorganisationer, som Röda Korset och Läkare utan gränser.

Bistånd är inte en exklusiv EU-behörighet. Bara ungefär en femtedel av det europeiska biståndet förmedlas via EU medan fyra femtedelar kommer från medlemsländernas nationella bistånd som förmedlas bilateralt.

EU-länderna har sedan 2003 arbetat med att samordna sina nationella och sitt europeiska bistånd så att alla strävar mot samma mål, inte dubblerar stöd till något land eller ställer något fattigt land helt utan. Prioriteringen är att utrota fattigdomen i världen och skapa en hållbar tillväxt. Biståndet går till insatser för exempelvis hälsovård, utbildning och stöd till näringslivet men innehåller samtidigt krav på demokrati och respekt för mänskliga rättigheter.

I sitt biståndsarbete har EU ett särskilt handels- och biståndsavtal med 79 så kallade ACP-länder (många är gamla kolonier till europeiska länder). 2014 beslöt EU att börja dra ned biståndet till tillväxtekonomier som Kina och Brasilien och istället fokusera på världens fattigaste länder.

Trots världsrekordet i bistånd klarar inte EU-länderna av att nå det mål som man enats om, nämligen FN:s ambition att biståndet 2015 skulle vara uppe i 0,7 procent av varje medlemslands BNI (bruttonationalinkomst). Efter 2009 sjönk det istället i flera europeiska länder för att åter börja stiga först 2013. År 2016 nådde fem EU-länder målet på 0,7 procent: Danmark, Luxemburg, Storbritannien, Sverige och Tyskland. Genomsnittet för EU-ländernas bistånd var samma år 0,47 procent av BNI.

Varukorg

Totalt 0