Arbetsmarknad och socialpolitik

EU-länderna har en gemensam arbetsmarknad men EU:s behörighet att reglera arbetslivet är begränsat. De enskilda medlemsländerna sköter sysselsättning, löner, arbetsmarknadsparternas relationer och i princip all socialpolitik.

Arbetsrätt och arbetsmiljö är EU:s område vilket lett till en rad regler om bland annat arbetstider, skyddsutrustning, farliga miljöer och på senare år, regler för den som arbetar inom den så kallade ”gigekonomin.”

Arbetsmarknadens parter har en stark ställning som remissinstanser i EU och erbjuds att förhandla fram kollektivavtal när övergripande problem på arbetsmarknaden behöver lösas. Först om parterna misslyckas med det, ska EU gå lagstiftningsvägen.

EU:s fördrag ger arbetstagare rättigheter som till exempel rätten att arbeta i annat EU-land, rätten till insyn och medbestämmande i arbetslivet samt rätten att organisera sig fackligt. Diskriminering på grund av kön, ålder eller nationalitet får inte förekomma vid rekrytering, lönesättning eller för pensionsvillkor.

Däremot sköts frågor som rör arbetslöshet och sysselsättning på nationell nivå, även om medlemsländerna sedan 1990-talet haft ett nära utbyte på området. En europeisk sysselsättningsstrategi uppdateras årligen och EU-kommissionen följer upp hur länderna arbetar med att få in fler människor på arbetsmarknaden.

Sedan fri rörlighet för arbetstagare infördes 1993 kan EU-medborgare söka arbete och arbeta i andra EU-länder. Efter EU:s utvidgning österut under 2000-talet har detta skapat irritation i några medlemsländer eftersom välståndsklyftan gjorde att många östeuropéer tog arbete i Västeuropa.

I Sverige har låglönekonkurrensen på arbetsmarknaden upprört några fackförbund. Företag har till exempel möjlighet att placera arbetskraft tillfälligt i Sverige till hemlandets lön. EU-domstolen slog 2007 fast att så länge Sverige inte har allmängiltiga kollektivavtal kan även utländska kollektivavtal betraktas som giltiga. År 2017 kortades den tillåtna perioden som en arbetstagare kan vara utstationerad i annat land och kontrollerna skärptes för att undvika fusk.

Under 2000-talet letade sig socialpolitiska frågor in i EU-samarbetet, bland annat som ett erfarenhetsutbyte om pensionssystem och socialförsäkringar. Eftersom EU-medborgare verksamma i annat EU-land har rätt till liknande sociala förmåner som medborgarna i deras värdland,  går också en del arbete åt att  jämföra och lagstifta kring det.

I flera länder har det utgjort en källa till irritation att EU-medborgare vunnit rätt till samma sociala skyddsnät som landets egna medborgare. EU-domstolen har dock fastslagit att skyddsnätet enbart gäller dem som arbetar i ett annat EU-land.

2017 lanserade EU-kommissonen en ”social pelare” i 20 punkter för att ge arbetstagare stärkt tillträde till en mer öppen och rättvis arbetsmarknad. Flera punkter oroade dock den svenska riksdagen som fruktade att det kan leda till mer lagstiftning på arbetsmarknaden, ett område som i Sverige regleras via kollektivavtal mellan arbetsgivare och fackförbund.

EU bedriver också ett (icke-bindande) samarbete om bekämpning av fattigdom och social utslagning. Efter den ekonomiska krisen, år 2013, ansågs 24 procent eller över 120 miljoner européer vara fattiga eller befinna sig i riskzonen för att hamna i fattigdom. 2017 var siffran nere i 116, 9 miljoner. Ambitionen är att år 2020 ska minst 20 miljoner människor ha lyfts ut ur riskzonen.

Det finns en EU-fond – Fead – för akut hjälp till de allra fattigaste med nödvändigheter som mat, kläder eller tvål. Fead har 3,8 miljarder euro att fördela för åren 2014–2020 men berört medlemsland ska bidra med 15 procent till nödhjälpen.

EU:s socialfond (ESF) kan också användas för att motverka fattigdom med mer långsiktiga projekt. Socialfonden (på 70 miljarder euro för åren 2014-2020) används framförallt till kompetenshöjning i arbetslivet, att öka jämstäldheten och integration på arbetsmarknaden och att motarbeta arbetslösheten. 

Globaliseringsfonden (150 miljoner för åren 2014–2020), kan ge omställningsbidrag när företag tvingats lägga ned.

Varukorg

Totalt 0