Viktigt val för Afrikas bjässe

Nigeria är ett land där köerna växer. Det är brist på drivmedel. Det är brist på kontanter. Statskulden stiger, inflationen ligger på över 20 procent, och miljoner nigerianer har de senaste åren halkat ner under det officiella fattigdomsstrecket. Landet skakas också av utbredda säkerhetsproblem. Under 2022 beräknas 10 000 människor ha dödats i attentat och mellan 3 000 och 5 000 ha kidnappats. Oavsett vem som vinner valet den 25 februari kommer nästa president att ställas inför en rad akuta kriser som tynger Västafrikas stormakt.

Nigerias utveckling är betydelsefull, inte bara för landet utan för hela regionen, och i ett vidare begrepp för Afrika söder om Sahara. Med en befolkning på uppskattningsvis  215 miljoner invånare är Nigeria Afrikas folkrikaste nation, militärmakten är den starkaste i Västafrika och genom sina stora oljefyndigheter är Nigeria också kontinentens största ekonomi (i absoluta tal räknat).

Under demokratins första år, under ledning av president Olusegun Obasanjo (1999–2007), stärktes landets ställning globalt och regionalt.

Armén spelade en avgörande roll för stabiliteten i närområdet och var tongivande i de internationella fredsinsatserna i bland annat i Liberia. Obasanjo verkade för att stärka regionala samarbeten och slöt ett fredsavtal med grannlandet Kamerun.

Boko Haram

Nigeria är alltjämt aktivt i flera stora fredsinsatser på kontinenten men efter Obasanjos regeringsår har de inhemska problemen stegrats. Oroligheterna i det oljerika Nigerdeltat har skiftat i intensitet, medan våldet i norra Nigeria har intensifierats och fått en större geografisk spridning. 

När Muhammadu Buhari från partiet APC valdes till president för 2015 lovade han att terrorgruppen Boko Haram skulle vara besegrad inom sex månader. I en intervju med BBC några år senare medgav han att han misslyckats och att våldet ”oavsiktligt” spridits till andra områden.

Jihadiströrelsen Boko Harams kidnappning av över 270 elever vid en flickskola 2014 chockade världen. Ifjol i Lagos ställde den franska konstnären Prune Nourry ut dessa terrakottahuvuden som representerar de 108 som fortfarande hålls fångna. Foto: Sunday Alamba/AP/TT

De senaste åren har kidnappningarna i landet ökat lavinartat och jihadistgrupper, främst Boko Haram och Iswap, fortsätter att begå grova våldsbrott i nordöstra Nigeria. I de centrala delarna i norr pyr en etnisk markkonflikt mellan jordbrukare och herdefolk. I nordväst härjar kriminella gäng som mördar, plundrar och trakasserar befolkningen. I samma region är även al-Qaida-anknutna gruppen Ansaru verksam.

Oroligheterna i norra Nigeria har också spillt över till grannländerna och bidragit till den instabilitet som präglar hela Sahelområdet. Boko Haram och Iswap rör sig obehindrat över gränserna och är aktiva i norra Kamerun, Tchad, Niger och Mali. Samtidigt kämpar separatiströrelsen Ipob och dess väpnade gren ESN för ett självständigt Biafra i sydöstra Nigeria.

Landets säkerhetsstyrkor anklagas av bland andra Amnesty International för övervåld, godtyckliga gripanden, och utomrättsliga avrättningar.

Unga missnöjda

Förutom att president Buhari inte har kunnat hantera landets många säkerhetsproblem har han kritiserats för att vara obeslutsam och auktoritär. Under hans åtta år som president har jobb- och karriärsutsikterna för landets unga befolkning försämrats, skriver International Crisis Group i en analys.
Missnöjet och ilskan är bidragande orsaker till att många unga mellan 18 och 34 år för första gången har registrerat sig för att rösta och att 11 miljoner nya väljare har tillkommit i röstlängderna.

Den yngre väljarkåren vänder sig inte oväntat bort från de etablerade partierna APC (Alla progressivas kongress) och PDP (Folkens demokratiska parti), som regerat i omgångar sedan 1999. I stället har de Arbetarpartiets och den tidigare delstatsguvernören Peter Obi som sin favorit.

Peter Obi är de unga missnöjdas främsta kandidat. Foto: Sunday Alamba/AP/TT

Peter Obi är i sammanhanget relativt ung, 61 år, jämfört med den 70-årige Bola Tinubu som kandiderar för APC och 75-åringen Atiku Abubukar som företräder PDP.

Obi är en framgångsrik affärsman och har varit delstatsguvernör i Anambra (sydöst), medan såväl Tinubu som Abubukar är veteraner inom politiken. Tinubu har varit guvernör i delstaten Lagos och var en av Buharis förtrogna. Abubakar har varit vicepresident och kandiderar för sjätte gången till presidentposten.

– Folk tycker om Peter Obis återhållsamma sätt och hans budskap om att kapa förvaltningskostnaderna. Dessutom har han blivit en symbol för förändring för den unga generationen som vill visa sin frustration över systemet. Han kandiderar inte bara för sig själv, han kandiderar för de unga, säger Idayat Hassan, direktör för den nigerianska tankesmedjan Centre for Democracy and Development, till Financial Times.

Brutal polis

Stödet för Peter Obi är också en följd av de stora protesterna mot polisens brutala specialstyrka Sars som lamslog delar av landet i oktober 2020. När president Buhari böjde sig för kravet och upplöste specialstyrkan fortsatte demonstrationerna med krav på långtgående politiska reformer. Peter Obi stödde protesten och sällade sig till kören som krävde mer ansvarsfullt styre. Efter ett par veckor slogs protesterna brutalt ner. Minst tolv personer sköts ihjäl och flera tiotals fängslades.

Trots framgångar i de senaste opinionsundersökningarna är det dock få bedömare som tror att Peter Obi kommer kunna besegra sina äldre motståndare.

Ingen kandidat från ett uppstickarparti har på allvar kunnat utmana etablissemanget under de drygt 20 år som gått sedan demokrati infördes. För att vinna valet måste den blivande presidenten dessutom ha nationellt stöd och få minst 25 procent av rösterna i åtminstone två tredjedelar av delstaterna.

Marknad i jättestaden Lagos. Nigeria är Afrikas största ekonomi. Foto: Sunday Alamba/AP/TT

Röster till salu

I början av januari gick chefen för valmyndigheten ut och varnade för att valet kan behöva skjutas upp på vissa platser om inte säkerheten i landet förbättras. Om det inte kan genomföras i vissa valkretsar finns en risk att man inte kommer fram till ett giltigt resultat. Det kan i sin tur leda till en konstitutionell kris och ett maktvakuum som varken Nigeria eller regionen har råd med.

Det finns också en överhängande risk för valrelaterat våld. Sedan 2019 har minst 50 attentat genomförts mot valmyndighetens fastigheter och personal. I sydöst, där flertalet av våldsdåden skett, anklagar myndigheterna självständighetsrörelsen Ipob och dess väpnade gren ESN för attackerna. Gruppen avvisar alla anklagelser.

Tidigare val har också kännetecknats av logistiska problem, beskyllningar om fusk och röstköp. Valdeltagandet i presidentvalet har varit lågt (35 procent 2019) och skulle det sjunka ytterligare kan vinnarens legitimitet komma att ifrågasättas.

En ny kinesiskfinansierad hamn i Lagos är tänkt att ge Nigerias ekonomi en skjuts. Foto: Sunday Alamba/AP/TT

Trots att vissa förbättringar har gjorts för att garantera valets trovärdighet finns en rad orosmoment kvar. I en undersökning som det nigerianska opinionsinstitutet NOI Polls gjorde i november uppgav 26 procent av de tillfrågade att de kunde tänka sig att sälja sin röst. I verkliga tal innebär det att 24 miljoner röster potentiellt skulle vara till salu. 

Oavsett valutgången är utmaningarna för nästa president enorma. Nya proteststormar över stigande matpriser, hög arbetslöshet, bristande säkerhet och utbredd korruption är att vänta.

Nigerias nya ledare måste kunna ena landets många etniska grupper och få rätsida på ekonomin, samtidigt som han bekämpar laglösheten i norr och blidkar separatisterna i söder.