Nordkorea vinner på ny världsordning
Allt bättre vänner. Kim och Putin från mötet i Vladivostok 2019. Foto: Alexander Zemlianichenko/AP/TT

Nordkorea vinner på ny världsordning

Analys. Ukrainakriget gör att Ryssland och Kina drivs allt längre ifrån västländerna. Det gynnar i sin tur det mycket isolerade och sanktionsutsatta Nordkorea, som kan få fler och starkare allierade samtidigt som man kan fortsätta med sitt hårt kritiserade kärnvapen- och robotprogram. Utvecklingen innebär också att det blir lättare över huvud taget att vara en ”skurkstat”, skriver Benjamin Katzeff Silberstein, forskare associerad vid Utrikespolitiska institutet.

Publicerad: 2022-07-05

Nordkorea är kanske det främsta exemplet i dag på en klassisk ”skurkstat”. På grund av regimens kärnvapen- och robotprogram står landet under hårda FN-sanktioner som bland annat förbjuder köp av Nordkoreas viktigaste exportprodukter och försäljning av strategiska produkter som olja till landet. Endast Kina är i dagsläget berett att handla med Nordkorea i någon betydande utsträckning, ofta i strid med sanktionerna.

Men håller allt detta på att förändras? Rysslands anfallskrig mot Ukraina, i kombination med allt starkare och öppna spänningar mellan väst och Kina, håller snabbt på att förändra den globala världsordningen. I takt med att länder som Kina och Ryssland rör sig allt längre från det internationella samfundets normer och forum tar de allt mindre hänsyn till globala ramverk som FN-sanktioner.

nordkorea kina kim jong-un xi jinping.jpgKim och Xi i Peking 2018. Kina struntar i sanktionerna mot Nordkorea. Foto: KCNA via AP/TT

Nordkorea har allt att vinna på detta. Det internationella samfundet med USA i spetsen har länge försökt tvinga Nordkorea att välja kärnvapen eller ekonomisk utveckling. Den ekonomiska pressen från sanktionerna, är tanken, ska förändra regimens strategiska kalkyl genom att få den ekonomiska förlusten att bli större än kärnvapenprogrammets militära vinst. Mot kärnvapenprogrammet står lättade och på lång sikt avskaffade sanktioner, internationell handel, investeringar och andra fördelar som den utfattiga nordkoreanska ekonomin desperat behöver.

Särskilt under Kim Jong-Un har dock landet insisterat på både och, och till och med framställt kärnvapenprogrammet som en ekonomisk vinst eftersom det främjar teknisk forskning och utveckling. Om Kina och Ryssland rör sig mot en egen geopolitisk sfär alltmer skild från det internationella samfundet, där Nordkorea och andra utfrysta stater ingår, kommer Kim Jong Uns regim inte längre att ha någon anledning att se valet mellan kärnvapen och ekonomisk utveckling som ett motsatsförhållande. I en sådan världsordning kan landet mycket väl kunna både äta kakan och ha den kvar.

Stödde Ukrainainvasion

Kanske har utvecklingen redan börjat. I mitten av mars i år slog Kazbek Tajsajev, ledamot för Kommunistpartiet i det ryska parlamentets underhus (duman), fast att ”Ryssland bör närma sig Nordkorea och avskaffa sanktionerna”, och krävde mer samarbete med landet. Bara några dagar senare, en månad efter storoffensiven mot Ukraina, träffade Rysslands vice utrikesminister Igor Morgulov Nordkoreas Moskvaambassadör och diskuterade ”…frågor rörande utvecklingen av relationerna mellan länderna med anledning av förändringarna på den internationella arenan, samt regionala frågor som situationen på Koreahalvön”. En sådan formulering pekar på att Ryssland inte bara vill stärka och närma relationerna med regeringen i Pyongyang, utan också att Moskva kan komma att stötta Nordkorea mer i internationella diplomatiska sammanhang som FN:s säkerhetsråd.

nordkorea atom.jpgTusentals nordkoreaners skyltar bildar en atom under en uppvisning i huvudstaden Pyongyang. Foto: David Guttenfelder/AP/TT

Nordkorea har samtidigt varit en av de tydligaste rösterna till stöd för Rysslands invasion. Landet var ett av fem som röstade emot den resolution i FN:s generalförsamling som krävde att Ryssland skulle dra tillbaka sina trupper från Ukraina. Den 25:e april i år lyfte Nordkoreas statsorgan Rodong Sinmun fram landets allt starkare samarbete och koordinering med Ryssland i globala frågor, och konstaterade att ”…stödet länderna emellan på den internationella arenan har blivit starkare än någonsin”, och att Nordkorea ”…ger sitt fulla stöd och visar solidaritet med det ryska folkets rättfärdiga kamp för att försvara landets autonomi, nationella säkerhet, och nationella intressen”.

På många sätt utgör de varmare relationerna en tillbakagång till historisk kontinuitet. Sovjetunionen stod inte Nordkorea så nära som många tror, men den sovjetiska regimen stöttade Pyongyang både diplomatiskt och ekonomiskt. När Sovjetunionen upplöstes 1991 försvann det omfattande ekonomiska stödet och den nordkoreanska ekonomin kollapsade. En svältkatastrof följde där mellan 600 000 och 1 miljon nordkoreaner beräknas ha dött. Nordkorea uppfattade Sovjetunionens upplösning som ett svek, inte minst därför att det nya Rysslands utrikespolitik blev mer västtillvänd.

Öka handeln tiofalt

Men i takt med att Ryssland rört sig åt motsatt håll har också landets intressen hamnat närmare Nordkoreas. Under våren 2019 träffade Nordkoreas ledare Kim Jong-Un Rysslands president Vladimir Putin i Vladivostok i ryska Fjärran östern. År 2015 skrev en rysk expert på regionen att ”…den ryska ledningen har politiskt beslutat att öka ekonomiskt samarbete med Nordkorea och stimulera Rysslands affärsintressen med Nordkorea.” Rysslands minister för utveckling i Fjärran östern, Aleksandr Galusjka, besökte Nordkorea 2014. Där offentliggjorde han ett mål om att öka handeln mellan länderna tiofalt till 2020. Det målet nåddes aldrig, men var ändå en viktig signal om Rysslands övergripande strategiska vision.

nordkorea robot.jpgEn av många nordkoreanska robotuppskjutningar, här bevittnad på sydkoreansk TV. Foto: Lee Jin-man/AP/TT

För Nordkorea vore det till stort gagn om Ryssland helt gav upp alla ambitioner om att framstå som en ansvarstagande aktör i det internationella systemet. Ryssland och Kina har länge gjort vad de kunnat för att vattna ur internationella sanktioner mot Nordkorea så mycket som möjligt. Ändå har de i alla fall periodvis tillämpat sanktionerna mot Nordkorea, ibland med mer kraft, ibland med mindre. Både Kina och Ryssland röstade för resolution 2371 i FN:s säkerhetsråd 2017 efter en nordkoreansk provskjutning av en interkontinental ballistisk robot. Resolutionen förbjöd import av Nordkoreas viktigaste exportvaror, som kol och stål. Samtidigt har Ryssland endast selektivt följt sanktionerna.

Till exempel släppte man in 10 000 nordkoreanska gästarbetare under 2018, trots att FN:s sanktioner förbjuder medlemsstater från att ta emot sådan arbetskraft. I dag uppskattas 20 000 nordkoreanska gästarbetare befinna sig i landet, där de tjänar pengar som till största del går till den nordkoreanska regimen. I april i år gick en företrädare för gränsregionen mot Nordkorea ut i ryska statliga medier och sade att nordkoreanskt gästarbete kan kompensera för förlusten av de migrantarbetare som väntades lämna Ryssland i samband med den ryska valutan rubelns drastiska fall.

”Skurkstaternas klubb”

De senaste månaderna har många jämfört det alltmer isolerade Ryssland med Nordkorea, som är världens kanske mest slutna land. Sett från Nordkoreas synvinkel är detta en utmärkt utveckling. För ju mindre Ryssland (och även Kina) bryr sig om att framstå som ansvarstagande medlemmar i världssamfundet, desto mer benägna kommer länderna att vara att strunta i internationella sanktioner mot Nordkorea, och öka sin handel med landet. För isolerade stater som Nordkorea är det utmärkt att ”skurkstaternas klubb” växer, eftersom det gör det möjligt att handla och samarbeta med länder. Ett alltmer isolerat Ryssland kan bli en handelspartner, investerare och diplomatisk allierad.

Nordkorea sydkorea japan biden.jpgNordkorea provsköt flera robotar bara timmar efter det att president Joe Biden avslutat en Asienresa i maj 2022, bland annat hit, till grannlandet Sydkorea. Foto: Chung Sung-Jun/AP/TT

En sådan utveckling skulle även gynna Pyongyangs strategiska mål. Kina beskrivs ofta förenklat som Nordkoreas ”allierade” och står för 90 procent av den lilla utrikeshandel Nordkorea har. Landet är därför oerhört sårbart för förändringar i Kinas utrikespolitik, vilket länge har oroat Nordkoreas ledare. På 1990-talet varnade Kim Jong-Il, Kim Jong-Uns far och föregångare, för faran med att exportera stora mängder naturresurser till främmande länder – en illa dold referens till Nordkoreas gruvexport till Kina. Ett av de strategiska huvudmålen i Kim Jong-Uns första ekonomiska femårsplan (2016–2020) var just att minska det ekonomiska beroendet av Kina genom att öka handeln med Ryssland.

Nordkorea har alltså mycket att tjäna på den tilltagande isoleringen av Ryssland. Ökad internationell polarisering kommer kanske inte att leda till att Nordkorea släpps in från kylan, men kylan kommer i alla fall att bli en mindre ensam plats.


Benjamin Katzeff Silberstein
Associerad forskare vid UI:s Asienprogram som forskar om nordkoreanskt samhällsliv och säkerhetsläget på koreanska halvön.