Medveten underminering av USA:s demokrati
President Trumps advokat, förre New York-borgmästaren Rudy Giuliani, leder försöken att i domstolar underkänna valförlusten. För det rapporteras han ha bett om 20 000 dollar om dagen. Foto: Jacquelyn Martin/AP/TT.

Medveten underminering av USA:s demokrati

Analys. Genom att ljuga systematiskt och utmåla medierna som folkets fiende har Donald Trump vilselett och ökat den djupa splittring som redan fanns i det amerikanska samhället. När nu självaste presidenten, och hans partikamrater, på falska grunder dessutom hävdar att valförlusten beror på fusk, är syftet att allvarligt skada USA:s demokrati. Det skriver Jan Hallenberg, USA-expert och forskningsledare vid Utrikespolitiska institutet.

Publicerad: 2020-11-19

Donald Trump har som president brutit mot normer som tidigare ansetts som styrande i fungerande demokratier. En sådan har varit att presidenten i princip strävar efter att tala sanning. Trump bröt mot denna norm ända från tillträdesdagen. Det var när han tvingade sin presstalesman att påstå att publiken vid hans installationsceremoni den 20 januari 2017 var mycket större än vid någon tidigare. Detta brott mot sanningsnormen har som bekant varit kännetecknande för hela hans presidentskap, och är inte ägnat att stabilisera USA:s demokrati.

För det andra har Trump aldrig vidtagit mått och steg, som krävts av tidigare presidenter, för att avstå från att delta i privata kommersiella aktiviteter under sin tid i Vita huset. Trump har behållit sitt ägande av The Trump Organization och andra därtill kopplade företag. Även om hans söner på papperet har drivit den löpande verksamheten, förefaller detta att vara en chimär.

Trump har lyckats se till att hans verksamheter har gästats av externa aktörer som uppenbarligen trott att de kunde få favörer i gengäld. Denna sammanblandning mellan privata ekonomiska intressen och offentlig verksamhet är, naturligtvis, likaledes mycket problematisk i en demokrati.

Ett tredje problem i Trumps ämbete har varit hans agerande mot medierna. Han har många gånger karakteriserat dem som fake news och rentav som folkets fiender. Samtidigt har presidenten vid många av sina valmöten pekat på de medierepresentanter som varit på plats och uppmanat publiken att bua ut dem.

Donald Trumps första lögn som president: att hans installation 2017 (vänster) drog mer folk än någon annan. Till höger Barack Obamas 2009. Under sin tid i Vita huset rapporteras Trump ha ljugit eller vilselett cirka 20 000 gånger. Foton: Lucas Jackson och Stelios Varias/Reuters/TT.

Detta uppförande, tillsammans med Trumps systematiska lögner och vilseledande uttalanden, har bidragit till att förstärka den redan existerande tendensen att USA:s befolkning är uppdelad i två läger med olika verklighetsbilder. Trumps sympatisörer tenderar till exempel i stor utsträckning att tro att covid-19-pandemin är något slags påhitt som är skapat av Demokraterna för att motverka presidenten. Demokraten Joe Bidens väljare anser, å andra sidan, att covid-19 är ett genuint hälsoproblem som måste bekämpas på olika nivåer, bland dem den federala regeringen.

Det fjärde exemplet avser Trumps agerande före och efter årets val. Presidenten har kommit med mängder av vilseledande och falska uttalanden, varav två har särskilt stor politisk vikt. Det ena har gått ut på att det enda sätt på vilket Trump kan besegras är genom att hans motståndare fuskar i valet. I den andra typen har presidenten upprepade gånger hävdat att omfattande poströstning alltid leder till mängder med fusk. Eftersom covid-19-pandemin ledde till just poströstning i stor skala har presidenten upprepat sina påståenden om utbrett valfusk.

Den konservativa intresseorganisationen The Heritage Foundation i Washington DC har mellan 2000 och 2018 identifierat 1 285 enskilda fall av valfusk i USA. Med tanke på att det under samma period har sänts in mer än 250 miljoner poströster kan man tycka att dessa uppgifter inte tyder på några väldiga problem med falska poströster i USA.

Leverans av poströster för räkning i Chester County, Pennsylvania, den 4 november. Foto: Matt Slocum/AP/TT.

Efter att ha yttrat dessa falska påståenden om poströstning många gånger före valet har president Trump, som bekant, nu följt upp denna linje med att vägra acceptera det legitima utslaget i USA:s presidentval. Trump och hans medhjälpare har lämnat in fler än 20 stämningar mot valprocessen och rösträkningen i flera delstater där Trump har förlorat. Dessa har hittills inte haft några framgångar i domstolsväsendet. I skrivande stund (2020-11-19) har Trumplägret bara haft en enda juridisk framgång efter valet. Det var en anmodan till valmyndigheterna i Pennsylvania att låta observatörerna i röstlokalen stå närmare rösträknarna än dessa myndigheter ansåg lämpligt i coronatider. Men denna ogiltigförklarades sedan den 17 november av delstatens högsta domstol.

Det beteende som Trump, och huvuddelen av hans republikanska allierade, har uppvisat efter valet den 3 november ifrågasätter flera av kärnpunkterna i det demokratiska systemet i Förenta staterna: valprocessen, procedurerna för rösträkningen, samt den förlorande partens villighet att acceptera utslaget i fria och korrekta val. Att utifrån vad som förefaller vara grundlösa påståenden hävda att Trump missgynnats av omfattande valfusk är inte ägnat åt annat än att allvarligt skada landets demokratiska system.

Trumpanhängare protesterar i Orlando i Florida mot påstått valfusk. Den stora sydstaten var dock en av dem som republikanen vann. Foto: Stephen M. Dowell/Orlando Sentinel via AP/TT.

Innebörden i den valprocess som utspelas i USA illustreras i blixtbelysning av händelserna i Wayne County i Michigan den 17 november. Detta är det största valdistriktet i delstaten, med Detroit som största stad. Valresultaten i varje county i Michigan måste godkännas av en grupp granskare – Board of Canvassers (BOC) – med fyra politiker, två från varje parti. Det valresultat som förelåg innebar att Joe Biden vann detta valdistrikt med fler är 320 000 röster.

Dagarna innan BOC skulle godkänna resultatet i distriktet samlade representanter för Republikanska partiet in mängder med påståenden om oegentligheter som de hävdade begåtts i valdistriktet. Dessa dokument har veterligen inte haft någon som helst inverkan på domstolarnas bedömning av korrektheten i rösträkningen och i valresultatet. Men det var tillräckligt för att vid den första omröstningen i BOC förmå de republikanska deltagarna att underkänna resultatet i distriktet.

Samtidigt var omröstningen i BOC öppen för allmänheten. Under två timmar efter den ursprungliga omröstningen utsattes de republikanska politikerna för kraftig kritik, från såväl enskilda medborgare i valdistriktet som de funktionärer som under ett antal dygn arbetat 16 timmar per dag för att fastställa valresultatet. De vanliga medborgarna hade förvarnats av två demokratiska politiker som insett att detta utfall i den ursprungliga omröstningen var möjlig, rentav sannolik, och de följde därför procedurerna på nätet.

Rekordmånga poströster i coronatider, men inget fusk att tala om för det. Här ska röster gås igenom i Pennsylvania. Foto: Matt Slocum/AP/TT.

När de båda republikanska politikerna förstod att deras röster skulle underkänna hela valresultatet i ett distrikt där 87 procent av väljarna var svarta, medan resultatet i intilliggande valdistrikt med endast 4,1 procent svarta väljare skulle bli godkänt, ändrade de sin uppfattning om valproceduren. Två timmar senare ändrade de sina röster och godkände valresultatet i Wayne County.

Mycket tyder på att republikanska politiker i andra viktiga landsändar, som Georgia, Pennsylvania och Nevada, kommer att försöka underkänna valresultatet i hela delstater eller i centrala valdistrikt, på ett liknande sätt som i Wayne County, innan respektive delstat slutgiltigt fastställer sitt resultat och därmed sitt val av elektorer till elektorskollegiet. Detta republikanska agerande sker alltså baserat på enstaka uttalanden från missnöjda partiaktivister som ogillar valresultatet eller dem som iakttagit enskilda oegentligheter. Inget av detta har, som sagt, hittills godkänts av någon domstol i någon delstat.

Det är svårt att dra någon annan övergripande slutsats av ovanstående översiktliga analys än att Donald Trump som president har varit skadlig för USA:s demokrati. Många representanter för hans parti, Republikanerna, följer ute i delstaterna hans exempel i varje fall vad gäller presidentvalsprocessen. Det är knappast möjligt att på allvar hävda att presidentens motståndare i 2020 års presidentval, den förre vicepresidenten Joe Biden, skulle komma ens nära president Trump vad gäller den bristande respekten för det demokratiska systemet.

Det är svårt att förstå de journalister och andra som i sina analyser av presidentvalets efterspel söker likställa de båda kandidaterna. Den ene agerar enligt vedertagna demokratiska normer och regler medan den andre – Donald Trump – systematiskt bryter mot dem.


Jan Hallenberg
USA-expert, professor i statsvetenskap och forskningsledare på Utrikespolitiska institutet.