Krig och konflikt trots corona – fredshopp grusade

”Virusets våldsamhet illlustrerar krigets dåraktighet. Därför uppmanar jag idag till omedelbart eldupphör i världens alla hörn. Det är dags att stänga ned de väpnade konflikterna och tillsammans rikta vårt fokus på vårt livs verkliga strid.” 

FN:s generalsekreterare António Guterres tog till stora ord den 23 mars i år när han manade till enad kamp mot världens gemensamma fiende covid-19.

Samma månad lade ICG:s Richard Gowan fram en rad möjliga trender för konfliktutvecklingen i världen, mot bakgrund av pandemin.

– Vi såg inledningsvis hur väpnade grupper i Colombia, Filippinerna och Syrien sade att de var beredda till eldupphör. Det fanns också en viss optimism att FN och fredsmäklare skulle kunna dra fördel av krisen, säger Gowan till Utrikesmagasinet i ett videosamtal från New York.

Men så blev det inte.

I Colombia och Filippinerna återgick grupperna snart till våld, och i Jemen där försök till fredssamtal hållits avstannade processen.

– Om man tittar på det totala antalet konflikter i världen så ligger de på ungefär samma nivå som före pandemin.

Andra orosmoln som målades upp i pandemins inledande skede handlade om farhågor för att sjukdomen skulle slå särskilt hårt mot redan konfliktdrabbade länder och flyktingar, begränsa internationell kris- och konflikthantering, samt leda till social oro orsakad av matbrist och stigande matpriser. En annan farhåga var att regimer skulle utnyttja coronapandemin för att slå ner på oliktänkande eller starta konflikter utanför landets gränser.

– Sammantaget har effekterna på redan existerande konflikter varit mindre allvarliga än vi fruktade, huvudsakligen för att sjukdomen hittills har spridit sig långsammare än befarat i Afrika och i Mellanöstern.

Däremot har sociala protester ägt rum på många håll, och även om inga utvecklats till väpnad konflikt eller inbördeskrig, är det troligt att de kommer fortsätta.

Coronapandemin har alltså inte skapat några svåra konflikter. Ingen covidrevolution har ägt rum.

– Sjukdomen i sig är inte tillräckligt kraftfull för att skapa social kollaps som i sin tur leder till massvåld. Men den kan förvärra spänningarna i länder där det redan finns politisk instabilitet, dålig styrning och ekonomisk sårbarhet, säger Gowan.

Katastrof på katastrof. Coronapandemin fick först syriska stridande att utropa eldupphör, men de tog snart till vapen igen. Här intensivvårdas covidsjuka i Idlib i krigets Syrien. Foto: Ghaith Alsayed/AP/TT

Han anser att Belarus president Aleksandr Lukasjenkos undermåliga hantering av covid-19 kan ha uppmuntrat oppositionen att vända sig mot honom just i år, även om det finns ett djupare politiskt missnöje som härrör från år av envälde.

En liknande tolkning kan göras av de stora sociala protester som följde sedan en vit polis dödat afroamerikanen George Floyd i staden Minneapolis i USA i maj.

– Man kan argumentera för att intensiteten och uppslutningen i Black lives matter-protesterna i USA delvis har att göra med ett slags frustration över covidsituationen, säger Gowan.

De covidrelaterade dödsfallen är oproportionerligt höga bland afroamerikaner.

– Även om grundorsaken till Black lives matter uppenbarligen är åratal av systematisk rasism, och inte direkt pandemin, så tror jag att förklaringen till den stora uppslutningen i de senaste protesterna delvis kan kopplas till pandemin, den frustration som människor bar på samtidigt som de ville återta kontrollen över sina liv.

I slutet av september publicerade ICG sin senaste lista över länder att hålla koll på när det gäller kris och konflikter. Där framkommer att samma dynamik och trender som rådde före pandemin tycks råda även nu.

Det konstateras dock att coronasmittan har lett till ökat våld på sina håll. När säkerhetsstyrkor i mars och april medverkade till att verkställa nedstängningar ledde det till protester och civila dödsoffer i länder som Kenya, Indien och Nigeria.

– Vi vet också att våld mot kvinnor i hemmen ökar under nedstängningarna och våldet har på så vis förvärrats globalt sett, säger Gowan.

I Colombia har väpnade grupper dragit fördel av de nedstängningar som coronaviruset inneburit för att stärka sin kontroll i områden med mycket narkotikahandel. Staten har inte gjort så mycket för att stoppa det och många civila har fått sätta livet till.

Pandemin kan långsiktigt skapa oro och kaos, enligt Richard Gowan vid International Crisis Group. Foto: ICG.

Samma sak händer i mycket oroväckande utsträckning i Mexiko och de centralamerikanska länderna Guatemala och Honduras. I en färsk rapport konstaterar ICG att coronapandemin har haft en omedelbar inverkan på den organiserade brottsligheten i de tre länderna. Medan nedstängningarna hindrade människor och varor att röra sig fritt utnyttjade kriminella grupper situationen för att ta starkare kontroll över människor och utöka ”sina” territorier.

Detta är mycket oroväckande, enligt ICG, eftersom kriminella grupper ofta samverkar med oseriösa statliga aktörer, och i hög grad är ansvariga för att de länder de är verksamma i har några av världens högsta mordfrekvenser. De utövar även ett slags kvävande makt lokalt, som många unga har svårt att stå fria ifrån. Dessutom är dessa länders statsbudgetar extremt belastade och myndigheterna har små möjligheter att svara upp mot den grova kriminaliteten.

Världens konflikter har under pandemin fått mindre uppmärksamhet i medierna än de annars skulle ha fått.

– I början av året försökte EU få till en fredsuppgörelse i Libyen, men sedan dess har det internationella samfundet varit alltför distraherat av coronapandemin, och EU har inte följt upp utvecklingen, säger Gowan.

Dessutom har nya utsikter för fred komplicerats under året. EU och FN har dragit tillbaka säkerhetsuppdrag och fredsstyrkor. Möjligheterna för fredsmäklare att resa har varit begränsade.

Covid har också lett till att blickarna har vänts bort från klimatfrågan. I alla fall på kort sikt.

– Det talas om grön återhämtning, men jag misstänker att de flesta regeringar i praktiken kommer att satsa allt på att få ekonomin att växa så snabbt som möjligt och inte prioritera klimatfrågorna den närmaste tiden, säger Richard Gowan.

Exempelvis visar en kartläggning av gruvindustrin i världen, gjord av den kanadensiska organisationen Mining Watch, att gruvbolagen har flyttat fram sina positioner under pandemin. Inte minst eftersom gruvnäringen klassats som ”nödvändig” och inte omfattats av restriktioner som så många andra branscher i många länder.

Gruvbrytning är ofta både miljöfarlig och orsakar sociala konflikter i områdena kring projekten.

Ballonger med namnen på dödsoffren i explosionen i Beiruts hamn släpps vid en manifestation den 4 oktober, två månader efter katastrofen. Olyckan och coronapandemin har spätt på en redan svår ekonomisk kris. Foto: Hassan Ammar/AP/TT.

Även om pandemin inte direkt lett till att nya väpnade konflikter har uppstått är det troligt att dess konsekvenser kommer att bli långtgående.

Gowan bedömer att de allvarligaste effekterna av covid på internationella konfliktmönster troligtvis ligger framför oss. Den ekonomiska skada som sjukdomen ger upphov till kan bli en större källa till instabilitet än den ursprungliga hälsokrisen.

Bland många signaler på att konflikterna kommer att öka finns inflation, icke fungerande styre och en ökande ojämlikhet i tillgång till arbete, mat samt hälso- och sjukvård.

– Vi kommer framöver sannolikt att se ekonomiska påtryckningar som kan leda till fler proteströrelser och politiska kriser, liknande den i Libanon i somras.

Libanon hade djupa ekonomiska problem redan före pandemin och drabbades i augusti dessutom av den gigantiska explosionen i huvudstaden Beiruts hamn. Allt detta, i kombination med ett sedan länge pyrande socialt missnöje och raseri mot den härskande klassen, ledde till kris.

När staten inte räcker till och dess kapacitet dessutom minskar ökar riskerna för lokalt våld.

Sudan är ett annat sådant exempel. Försämringen av levnadsförhållandena som ledde till uppror förra året har bara förvärrats sedan dess. Utan större stöd från utlandet ligger den bräckliga politiska övergången i farozonen, som Utrikesmagasinet kunde berätta mer om nyligen.

– Covid har inte heller avskräckt vissa regeringar från att inleda nya konflikter, till exempel i Nagorno-Karabach och Etiopien. Vi vet att striderna i Nagorno-Karabach antagligen bidrog till att viruset spreds i krigszonen och i Armenien, men kombattanterna var för upptagna med att strida för att bry sig, säger Gowan.

Ett annat orosmoln är det försämrade geopolitiska läget i världen. Det handlar om spänningar mellan USA och Kina. Men även västvärldens relationer i allmänhet till jättelandet i öst har försämrats under året.

– Risken att vi nu kommer att gå in i en era av konfrontation verkar stor, säger han.

Covidkyrkogård i Valle de Chalco utanför Mexico City. Drogkarteller försöker vinna terräng när samhället stänger i ett av Latinamerikas värst coronadrabbade länder. Foto: Marco Ugarte/AP/TT

Gowan beskriver Kina som mer offensivt den senaste tiden. Han pekar på den dödliga gränsstriden med Indien i juni och den nationella säkerhetslag om Hongkong som antogs samma månad.

– Peking verkar allt mer självsäkert och villigt att ta geopolitiska risker under denna kris, säger Gowan.

De spända relationerna med Washington beror inte minst på bråket kring Världshälsoorganisationen (WHO). President Donald Trump anklagar WHO för att vara Kinas marionett och har banat väg för att lämna FN-organet (det har dock efterträdaren Joe Biden sagt att han ska stoppa).

Spänningarna mellan USA och Kina slår inte bara mot de båda länderna själva, utan inte minst mot FN:s säkerhetsråd och andra multilaterala institutioner.

– Dessa är beroende av att stormakterna kommer överens i stora och viktiga frågor för att samarbetet ska fungera, säger Gowan.

Joe Biden har sagt att USA ska reparera sina relationer till omvärlden, en nyckeluppgift för hans val av utrikesminister, Antony Blinken.

– En god nyhet är att Bidenadministrationen sannolikt kommer att fokusera på att förbättra det internationella samarbetet kring covid. Det övergripande fokuset kommer att ligga på global hälsa, vaccin och ekonomiska frågor, men jag hoppas att USA även kommer att ta konfliktriskerna i samband med covid på större allvar, säger Richard Gowan.