Natotoppmötet: Ryssland i fokus

2010-11-15

 

Nato håller toppmöte, med alla medlemsländer samlade i Lissabon den 19-20 november. Vid mötet ska Natos framtida roll som global säkerhetspolitisk och militär aktör. Inför detta lanserar vi på UI en ny rapportserie - UI Brief. Här får du korta, analytiska texter som fokuserar på konkreta policyfrågor. UI Brief nr 1 är skriven av Ingmar Oldberg, associerad forskare vid UI, som behandlar Natos relation till Ryssland.

När Natos alla ledare samlas i Lissabon är en av uppgifterna att besluta om ett nytt strategiskt koncept, som är det styrande dokumentet för Natos inriktning och bedömning av globala hot. Det senaste antogs mitt under Natos flygkrig i Jugoslavien 1999. Sedan dess har Nato förändrats genom att sju öst- och centraleuropeiska stater blivit medlemmar, nya hot har uppstått i form av internationell terrorism, IT-krigföring och Irans eventuella anskaffning av kärnvapen, och Natos krig i Afghanistan blir alltmer betungande.

I linje med president Obamas strävan att förbättra relationerna med Ryssland, har Nato haft konsultationer med Ryssland om det nya konceptet och inbjudit Rysslands president Dmitrij Medvedev att delta i ett anslutande möte i Nato-Rysslandsrådet i Lissabon, vilket denne accepterat. Vad kommer då Nato och Ryssland att diskutera i Lissabon i ljuset av vad det nya strategikonceptet troligen kommer att innehålla? Vilka är problemen och samarbetsmöjligheterna? 

Vilken säkerhetsstruktur?
Inte minst på begäran av de östeuropeiska medlemmarna, som haft konflikter med Ryssland, torde strategikonceptet med all säkerhet att inskärpa den grundläggande principen om kollektivt försvar, om någon stat blir angripen utifrån (artikel 5). Övningar för sådana fall planeras redan i Polen. Samtidigt kommer Nato naturligtvis inte att utpeka Ryssland som en fiende utan som en (av flera) viktiga partners, som man även i fortsättningen vill samarbeta med, t.ex. i Nato-Rysslandsrådet. Det officiella Ryssland vill också detta, men det finns ändå många ryssar som ser Nato som ett hot, inte minst militärer, kommunister och nationalister. Medvedevs militärdoktrin från februari 2010 utpekar inte längre Nato som ett hot men ändå som en ”fara”.
 
Som alternativ till det nuvarande systemet har Medvedev föreslagit en ny säkerhetsstruktur som skall omfatta alla europeiska stater och organisationer och vara legalt bindande för dessa. Som huvudprincip får ingen vidta några åtgärder, som minskar någon annans säkerhet, och konsultationer skall då påkallas. Som exempel på sådana hot har Ryssland nämnt Natos östutvidgning. Nato har i sin tur avvisat ett sådant fördrag som obehövligt, och många stater har påpekar att Ryssland själv brutit mot principerna (i Georgien) och att demokrati- och MR-frågor som fanns med i Helsingforsavtalet lämnas utanför i det ryska förslaget. Inte ens de mest välvilliga Natostaterna vill ersätta de gamla strukturerna och de flesta anvisar OSSE som det mest lämpliga säkerhetsforumet.

Beträffande Natoutvidgning är det en bärande princip att de länder som uppfyller villkoren för medlemskap och vill bli medlemmar också – efter enhälligt beslut – skall kunna inbjudas utan att någon tredje part kan inlägga veto. Denna den öppna dörrens politik (artikel 10) kommer utan tvekan att befästas i Natos nya strategikoncept, inte minst på begäran av de östeuropeiska medlemmarna.

Läs Ingmar Oldbergs analys om relationen mellan Nato och Ryssland i UI nya rapportserien UI Brief.

Bli medlem i UI. Klicka här!