|
Burma - the next Nuclear Power?
Presentation by Khin Ohmar, Forum For Democracy in Burma, at the at the Swedish Institute of International Affairs June 23, 2010
Khin Ohmar's presentation 
Serbia on the Road Towards the EU: Reaching the Candidate Status and Full Visa Liberalization
Presentation by Bozidar Djelic, Deputy Prime Minister and Minister of Science and Technological Development of the Republic of Serbia, at the Swedish Institute of International Affairs October 21, 2009
Deputy PM Djelic's presentation 
The Coming Decline of American Power
Presentation by Christopher Layne at the at the Swedish Institute of International Affairs September 18, 2009
Professor Layne's presentation 
Swiss Banks as Save Havens for Assets of Kleptokrats and Dictators? The Myths and the Facts
Presentation by Paul R. Seger at The Swedish Institute of International Affairs August 20, 2009
Ambassador Seger's presentation 
English translation of speech held before the Geneva Press Club 
Dealing with International Dilemmas in the 21st Century: The Italian Point of View
Speech by Franco Frattini, Minister for Foreign Affairs of the Republic of Italy, at the Swedish Institute of International Affairs June 24, 2009
In English
Finland's Foreign and Security Policy – Continuity in a Changing World
Speech by President of the Republic of Finland Tarja Halonen at the Swedish Institute of International Affairs January 15, 2009
På svenska  På finska  In English
The Next US Administration and Nuclear Disarmament
Presentation by Barry Blechman at The Swedish Institute of International Affairs September 4, 2008
Dr Blechman's presentation 
Between Isolation and Internationalization: the State of Burma
Conference at the Swedish Institute of International Affairs (UI) May 8-9, 2008, Stockholm, Sweden
Executive Summary  by Johan Lagerkvist and Chin-hao Huang
The Politics of Security in Medvedev's Russia
Russia's new president, Dmitri Medvedev, will face a number of security dilemmas and challenges, according to Dr Mark Galeotti who gave a lecture at SIIA 27 May 2008. Dr Galeotti's PowerPoint presentation 
The European Partnership with Russia
Speech by Günter Gloser, German Minister of State for Europe at the Swedish Institute of international Affairs 1 April 2008. 
France – The Choice to Reform
On Friday 23 November, Prime Minister of France Mr. François Fillon addressed a large audience at the Stockholm School of Economics. The lecture was organised by the Stockholm School of Economics and the Embassy of France in cooperation with SITE, SIPRI and the Swedish Institute of International Affairs (UI).
In his speech, Mr. Fillon, who was appointed Prime Minister of France by President Sarkozy on 17 May 2007, described the nature of the new government and the challenges that he believes the new government and France in general face.
You can find a report on Mr. Fillon's lecture by Anders Forsberg here.
Regional Conflict, Regional Peace: A Jordanian Perspective
Read the speech by HRH Prince Feisal Ibn Al–Hussein of Jordan at the Swedish Institute of International Affairs on August 21, 2007 here. 
Georgia's Transformation: European Choice
Read the speech of the Foreign Minister of Georgia at the Swedish Institute of International Affairs 7 June 2007 here. 
|
THE NORDIC COUNTRIES IN EUROPE
Speech by Matti Vanhanen, the Finnish Prime Minister 9 May 2007. Read the speech here. 
Multilateral diplomacy and global security
Speech by H.E. Mr Manouchehr Mottaki, Minister for Foreign Affairs, the Islamic Republic of Iran 7 May 2007
Read the speech here.
Ny Politik i en Ny Tid?
Utrikesminister Carl Bildts anförande på Utrikespolitiska Institutet 19 december 2006.
Läs talet här.
Säkerhet och utveckling - kommunicerande kärl
Biståndsminister Gunilla Carlssons tal på Folk och Försvars och Utrikespolitiska Institutets årliga höstkonferens 8 november 2006. Läs talet här.
Current Challenges for the EU's Foreign and Security Policy - a Closer Look at our Eastern Neighbourhood"
Javier Solana at the Swedish Institute of International Affairs Thursday December 7, 2006
When Romania and Bulgaria in the beginning of 2007 will become members of the European Union, the eastern border of the Union and the Black Sea region increasingly become one of the focal points of the common foreign policy. At the same time, as the failed negotiations towards a new partnership agreement has shown, the strained relationship with Russia has pointed to the difficulty of reaching common stances between the member states. When Dr. Javier Solana, EU High Representative of the Common Foreign and Security Policy (CFSP), on December 7 spoke at the Swedish Institute of International Affairs, the EU’s eastern neighborhood was in focus.
”Sweden has played an important role in shaping an active foreign and security policy for the EU”, Solana stated, who in his role as EU High Representative assist the European Council in foreign policy matters, through preparation, formulation and implementation of policy decisions. He pointed to the fact that Sweden, who has always been a strong supporter of the EU enlargement process, many times has had the role of “catalyser” in the development towards a stronger European actor capability within foreign affairs.
The EU has never been more active within crisis management and foreign commitments, Solana asserted. The Union’s citizens demand that Europe takes responsibility in these issues, something which can be seen in the findings of the Commission public opinion institute Eurobarometer, he continued. There is also an increasing support for cooperation in security and foreign policy both within the Union as well as outside of it. According to Solana, there are increasing wishes for more presence of the Union internationally, both politically as militarily. In Congo, Lebanon and Aceh in Indonesia the EU has played an important role: “Every day, there is someone knocking on our door asking for our help. As a group of privileged countries, with values of compassion and solidarity, we cannot close our eyes.” Declaring that the EU also in the future mostly would engage in peace keeping operations, Solana affirmed that “the EU is not in the business of going to war.”
Within foreign policy he emphasised the importance of cooperating with Russia. The partnership agreement which Russia currently has with the EU will come to an end in 2007 and the negotiations to renew it have during the last couple of months met several obstacles. Solana pointed to the urgency in reaching a new agreement before the Russian presidential election in March 2008, in order to be able to influence Russia in the right direction. In this process, Solana stated, the energy issue of one of the most central: “Natural gas has become a instrument of power”, something which to a very large extent affects the relations between the former great power and the EU. “Russia’s investment in gas are investments in political leverage”, Solana noted.
The EU’s relationship with Russia will inevitably, Solana continued, affect NATO, since the both organisations have ’overlapping memberships’. The security agendas within the EU and NATO should not, however, be seen as competing, he declared: the two organisations should rather be seen as fulfilling different tasks within the same objective. While NATO and Russia, through the partnership agreement which was laid down in 1997 have a special relationship, the EU is still developing its approach to the neighbour. Among other things, negotiations have been initiated in order to explore the possibilities of integrating Russian forces in the EU led operation in the separatist republic of Transnistria in Moldova. It is also being discussed whether crisis management operation shall be included in the new partnership agreement between Russia and the Union.
In the Black Sea region the EU strives for, Solana declared, creating a ’sense of regionalism’, with increasing cooperation between the countries around the Black sea. Within the EU neighbourhood policy, the ENP, bilateral negotiations with Georgia, Armenia and Azerbaijan are being held, but emphasising the regional dimension is seen as just as crucial, especially in reducing the tensions between Russia and Georgia.
There should be a sense of optimism towards Europe’s role in the world, Solana asserted, but also a sense of realism the state of the world is grave, but this is something Europe has a role in shaping. The commitment of the EU, Solana stated rhetorically, shall be based on “dedication, participation and optimism.”
Javier Solana på Utrikespolitiska Institutet Torsdagen den 7 december 2006
När Rumänien och Bulgarien vid årsskiftet blir medlemmar i Europeiska Unionen, kommer EU:s östra gräns och regionen kring Svarta Havet alltmer att hamna i fokus för den gemensamma utrikespolitiken. Samtidigt har relationerna med Ryssland, efter höstens misslyckade förhandlingar kring ett nytt samarbetsavtal, alltmer visat på Unionens svårighet att enas. När dr. Javier Solana, EU:s Höge Representant för den Gemensamma Utrikes- och Säkerhetspolitiken (GUSP), den 7 december talade på Utrikespolitiska Institutet, var EU:s östra grannskapsområde i fokus.
”Sverige har spelat en viktig roll i formandet av en aktiv utrikes- och säkerhetspolitik för EU”, inledde Solana, som i sin roll som EU:s Höge Representant för GUSP assisterar Europeiska Rådet i utrikesfrågor, genom förberedelse, formulering och implementering av beslut. Han pekade på att Sverige, som alltid varit en stark förespråkare för Unionens utvidgning, många gånger har haft rollen som ”katalysator” i utvecklingen mot en allt starkare Europeisk förmåga att agera inom utrikesfrågor.
EU har aldrig varit mer aktivt inom krishantering och utrikesengagemang, konstaterade Solana. Unionens medborgare kräver också att Europa ska ta ansvar inom dessa frågor, något som bland annat Kommissionens opinionsundersökningsorgan Eurobarometer pekar på, menade han. Det finns också ett ökat stöd för samarbete inom säkerhets- och utrikesfrågor såväl inom Unionen, som från andra länder: Enligt Solana finns det i allt högre grad ”önskemål på EU-närvaro på en global nivå”, såväl politiskt som militärt. I Kongo, Libanon och Aceh-provinsen i Indonesien har EU spelat en viktig roll: ”Varje dag knackar någon på vår dörr och ber om EU:s hjälp. Som en grupp privilegierade länder, med värden av medkänsla och solidaritet, kan vi inte stänga våra ögon för omvärlden.” Solana poängterade dock att EU även i framtiden ska fokusera på fredsbevarande operationer och inte har några planer på att ”gå i krig”.
Inom utrikesfrågorna poängterade han vikten av att samarbeta med Ryssland. Det samarbetsavtal som Ryssland för närvarande har med EU kommer att gå ut 2007 och förhandlingarna kring förnyandet av detta har under hösten stött på flera problem. Solana poängterade att det är viktigt att nå en ny överenskommelse innan det ryska presidentvalet i mars 2008, för att kunna påverka Ryssland i rätt riktning. Här, konstaterade Solana, är energifrågan en av de mest centrala: ”Naturgas har blivit ett maktinstrument”, något som i allra högsta grad påverkar relationerna mellan den forna stormakten och EU. ”Rysslands investeringar i gas är investeringar i politisk påtryckningsförmåga”, konstaterade Solana.
EU relation till Ryssland kommer oundvikligen, menade Solana, att påverka Nato, eftersom de båda organisationerna har ’överlappande medlemskap’: säkerhetsagendan inom EU respektive Nato får dock inte ses som konkurrerande, konstaterade han: de två organisationerna bör snarare ses ha olika uppgifter inom samma målsättning. Medan Nato och Ryssland genom det partnerskap som instiftades 1997 har en särskild relation håller EU fortfarande på och utvecklar hur Unionen skall förhålla sin utrikespolitik till grannens. Bland annat har förhandlingar inletts mellan Ryssland och EU för att utforska möjligheterna till en integrering av Ryska styrkor i den EU-ledda operationen i utbrytarrepubliken Transnistrien i Moldavien. Här diskuteras bland annat om krishanteringsoperationer skall inkluderas i det nya samarbetsavtalet mellan Ryssland och EU.
I regionen kring Svarta Havet är EU:s strävan, enligt Solana, att hos dessa länder skapa en ’känsla av region’, med ökat samarbete mellan länderna kring Svarta Havet.. Inom EU:s grannskapspolicy, ENP, hålls bilaterala förhandlingar med såväl Georgien, Armenien och Azerbajdzjan, men en regional dimension ses också som viktig, inte minst i relationerna mellan Ryssland och Georgien.
Det bör finnas ett mått av optimism inför Europas roll i världen, men även ett mått av realism, var Solanas budskap världens tillstånd är bitvis mycket allvarligt, men detta är något som Europa har en roll att påverka. EU:s engagemang, slog Solana retoriskt fast, skall baseras på ”hängivenhet, engagemang och optimism.”
Val 2006 – Var står vi i säkerhetspolitiken?
Vad förenar och vad skiljer?
2006-09-08
Fredag 8 september arrangerade Utrikespolitiska Institutet tillsammans med Folk och Försvar en diskussion mellan Urban Ahlin (s), ordförande Utrikesutskottet, och Gunilla Carlsson (m), 1:e vice partiordförande, om säkerhetspolitiska frågor med anledning av Riksdagsvalet, i Klarasalen på Målargatan 1 i Stockholm. Samtalet modererades av Folk och Försvars generalsekreterare Lars Ekeman samt UI:s Programchef Jan Joel Andersson.
Lars Ekeman inledde med att hälsa välkommen och att konstatera att det traditionellt sett finns ett visst konsensus i Sverige kring utrikes- och säkerhetspolitiken. Dagens samtal presenterades därför som ett försök att föra in utrikespolitiken i valrörelsen och att belysa de skillnader som finns partierna emellan i dessa frågor.
Carlsson konstaterade att ”vi lever i en hoppfull tid” där Sverige med ett ökat internationellt engagemang hade ”allt att vinna av globaliseringen.” Hon poängterade dock att nya hot, såsom terrorism och organiserad brottslighet, har kommit att bli en del av den globaliserade verkligheten. Hon konstaterade att grunden för svensk utrikespolitik ligger i Europasamarbetet och att Sverige måste verka för ett starkare Europa i världen, där EU kan och bör spela en enormt viktig roll. Ahlin betonade även han EU:s roll i sitt närområde i öst och hur EU:s utvidgning hade stabiliserat stora delar av Europa och dess grannar.
Under debattens gång talade både Carlsson och Ahlin om Sverige som en röst i världspolitiken och båda eftersträvade en mer aktiv utrikespolitik för Sverige. Carlsson konstaterade att man måste prioritera och ha ett brett stöd för den politik som förs, såväl i Europa som i världen. Sveriges regering har gjort ett bra arbete inom EU:s försvarspolitik, konstaterade hon, och i framtiden behövs ett ökat utbyte inom EU och med Ryssland för ett effektivare samarbete. Ahlin vände sig mot påståendet att Sverige skulle ha blivit tystare internationellt, utan påpekade att det snarare är världen som har förändrats och att grunden i den svenska utrikespolitiken fortfarande är stödet och engagemanget för FN. Ahlin pekade ut världsorganisationen som den ”främsta uttolkaren av folkrätten”, särskilt då Sverige, efter kalla kriget, kommit in i en ny fas, Europas och världens förändring. Med exemplet Balkan argumenterade han för vikten av den nordiska snabbinsatsstyrka, som är under utveckling, och som Ahlin fastslog innebär att ”EU tar ansvar för sin egen kontinent.” På detta tema argumenterade Carlsson för att det svenska försvaret måste ”utvecklas, inte avvecklas” och deklarerade att hon i framtiden vill att Sverige ska ha än större möjlighet att delta med internationell trupp. Det mål som Carlsson satte upp var 2000 män och kvinnor ute på internationellt uppdrag, alltså en dryg fördubbling av dagens siffra.
Både Ahlin och Carlsson anslöt sig – i någon mån – till möjligheten att delta i ej säkerhetsrådssanktionerade operationer, något som kan ses som en förskjutning i den svenska säkerhetspolitiska debatten, då detta för några år sedan inte var lika möjligt. Ahlin betonade att Socialdemokraterna betonade vikten av Säkerhetsrådsmandat vid internationella operationer och poängterade att Sverige inte stöder FN för att ”vara snälla” utan för att FN traditionellt har varit de svaga staternas beskyddare. FN är ett ramverk av lagar och regler på ett internationellt plan, där ”Makt ger rätt om det inte finns motkrafter” enligt Ahlin. Även Carlsson slog fast att FN fortfarande var den viktigaste aktören internationellt och betonade vikten av den utveckling som just nu sker med bl.a. ’Skyldigheten att skydda’ (responsibility to protect) och det nya MR-rådet. Men ibland, fortsatte hon, står FN blockerat och då har vi skyldigheter som eget land.
Både Ahlin och Carlsson var överens om att oavsett vem som vann valet skulle inga omvälvande förändringar av utrikespolitiken ske. Då svensk utrikes- och säkerhetspolitik just har byggt på ett samförstånd moderater och socialdemokrater emellan var det viktigaste för dem båda att den inslagna kursen – med fokus på gemensamt agerande inom EU – hölls.
Utrikesminister Jan Eliassons tal på UI den 14 juni 2006 
|
|