Tonga

https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/oceanien/tonga/

Tonga kallades länge Söderhavets sista absoluta monarki. 2005 inleddes dock en försiktig demokratisering, som fem år senare ledde fram till det första allmänna demokratiska valet i örikets historia. Ute i byarna, där de flesta tonganer lever, har den kungavänliga adelsklassen ännu stort inflytande, och traditionella levnadsmönster och sedvänjor dominerar. Merparten av invånarna försörjer sig på småskaligt jordbruk och fiske och på pengar som släktingar utomlands skickar hem till familjen.

Tonga – Geografi och klimat

Kungariket Tonga i sydvästra Stilla havet omfattar runt 170 öar, varav 36 är bebodda. Tongaöarna (tidigare Vänskapsöarna) är spridda över ett område motsvarande fyra femtedelar av Sveriges yta. Klimatet är varmt och fuktigt.

Fakta – Geografi och klimat

Yta: 748 km2 (2022)
Tid: svensk +12 timmar
Angränsande land/länder: –
Huvudstad med antal invånare: Nuku'alofa 23 221 (folkräkning 2016)
Övriga större städer: finns inga större städer utöver huvudstaden
Högsta berg: namnlös topp på ön Kao i Ha’apaigruppen (1 033 m ö h)
Viktiga floder: färskvatten saknas
Största sjö: färskvatten saknas
Medelnederbörd/år: Tongatapu 1 500 mm, längst i norr över 2 500 mm
Medeltemperatur/dygn: Tongatapu 21 °C (juli), 25 °C (jan)

Källor

Tonga – Befolkning och språk

Nästan alla invånare i Tonga är polynesier. Den naturliga befolkningstillväxten är hög, men tiotusentals invånare har emigrerat, främst till Nya Zeeland eller USA.

Fakta – befolkning och språk

Befolkning: polynesier
Antal invånare: 106 858 (2022)
Antal invånare per kvadratkilometer: 147 (2020)
Andel invånare i städerna: 23 procent (2022)
Nativitet/födelsetal: 23,8 per 1000 invånare (2020)
Mortalitet/dödstal: 7,0 per 1000 invånare (2020)
Befolkningstillväxt: 0,8 procent (2022)
Fertilitetsgrad: 3,2 födda barn per kvinna (2021)
Andel kvinnor: 50,5 procent (2022)
Förväntad livslängd: 71 år (2021)
Förväntad livslängd för kvinnor: 74 år (2021)
Förväntad livslängd för män: 68 år (2021)
Språk: tonganska och engelska är officiella språk

Källor

Tonga – Religion

I stort sett alla tonganer är kristna, varav det stora flertalet är protestanter. Det dominerande samfundet har länge varit det metodistiska Free Wesleyan Church, vilket drygt en tredjedel av befolkningen tillhör.

Tonga – Utbildning

Den nioåriga grundskolan mellan 6 och 14 års ålder är obligatorisk och avgiftsfri. Nästan alla barn går ut grundskolan. En del grundskolor och yrkesutbildningar drivs av kristna samfund.

Fakta – utbildning

Läs- och skrivkunnighet: 99,4 procent (2021)
Andel barn som börjar grundskolan: 85,9 procent (2015)
Antal elever per lärare i grundskolan: 22 (2015)
Offentliga utgifter för utbildning i andel av BNP: 6,6 procent (2021)
Offentliga utgifter för utbildning i andel av statsbudgeten: 11,9 procent (2022)

Källor

Tonga – Sociala förhållanden

Ungefär var femte tongan lever under den nationella fattigdomsgränsen, men de allra flesta får tillräckligt med mat. Det allmänna hälsotillståndet beskrevs länge som gott, men fet kost har gjort att fetmarelaterade sjukdomar som diabetes och hjärt- och kärlsjukdomar numera är ett allvarligt hälsoproblem.

Fakta – sociala förhållanden

Andel invånare med tillgång till dricksvatten från en kontrollerad källa: 99 procent (2020)
Andel invånare med tillgång till toaletter: 92,9 procent (2020)
Spädbarnsdödlighet: 10 per 1000 födslar (2021)
Offentliga utgifter för hälsovård i andel av BNP: 5,3 procent (2020)
Offentliga utgifter för hälsovård per invånare: 248 US dollar (2020)
Andel kvinnor i parlamentet: 4 procent (2022)

Källor

Tonga – Kultur

Dans fyller en viktig funktion i den traditionella tonganska kulturen. Muntligt överförda berättelser och folkliga legender åskådliggörs ofta genom dans och musik.

Tonga – Seder och bruk

Både vardagsliv och festligheter i Tonga präglas av strikta sociala hierarkier och traditionella kristna värderingar. Kyrkan och byprästen spelar en viktig social roll. Numera finns även en västerländskt inspirerad, ofta välutbildad, medelklass i huvudstaden Nuku’alofa.

Tonga – Historia

När européer på 1600-talet besökte Tongaöarna för första gången beboddes de av polynesier som styrdes av en överhövding. Två sekler senare blev öarna ett ärftligt kungadöme där monarken och adelsklassen hade oinskränkt makt. Konflikter mellan olika hövdingar fick kungen att vända sig till Storbritannien för hjälp och Tonga blev ett brittiskt protektorat år 1900. Tonga styrdes därefter av en näst intill enväldig kung med stöd från adeln. Under 1990- och 2000-talet växte en demokratirörelse sig stark och 2010 hölls de första demokratiska valen.

Tonga – Politik

Tonga kallades länge Söderhavets sista absoluta monarki, där kungen utövade i det närmaste oinskränkt makt tillsammans med landets adel. Grundlagsändringar 2010 förändrade det politiska systemet i demokratisk riktning, men fortfarande är nio platser i parlamentet reserverade för adeln. Ett enda parti, Vänskapsöarnas demokratiska parti (DPFI), dominerar. Utrikespolitiskt har Tonga nära relationer med Storbritannien, Australien, Nya Zeeland och på senare tid Kina.

Officiellt namn: Pule'anga Fakatu'i'o Tonga/ Kingdom of Tonga/ Konungariket Tonga
Statsskick: monarki, enhetsstat
Statschef: kung Tupou VI (Tupouto'a Lavaka Ata, 2012–)
Regeringschef: premiärminister Siaosi Sovaleni (2021–)
Viktigaste partier med mandat i senaste val: Vänskapsöarnas demokratiska parti (DPFI) 3, oberoende kandidater 14 (2021)
Viktigaste partier med mandat i näst senaste val: Vänskapsöarnas demokratiska parti (DPFI) 14, oberoende kandidater 3 (2017)
Valdeltagande: 67 procent i parlamentsvalet 2017, 62 procent i parlamentsvalet 2021
Kommande val: parlamentsval 2025

Källor

Tonga – Ekonomi

Få naturresurser och ett isolerat geografiskt läge gör Tonga till ett ekonomiskt svagt utvecklat land. Beroendet av utländskt bistånd är stort, liksom av pengar som tonganer utomlands skickar hem till anhöriga på öarna. Den stora folkmajoriteten lever av småskaligt jordbruk och fiske. Industrisektorn är liten, medan turismen är ekonomiskt betydelsefull.

Fakta – Ekonomi

BNP per invånare: 4 426 US dollar (2021)
BNP-tillväxt: -2,0 procent (2022)
Total BNP: 469 miljoner US dollar (2021)
Jordbrukets andel av BNP: 16,3 procent (2021)
Industrins andel av BNP: 15,9 procent (2021)
Servicesektorns andel av BNP: 49,7 procent (2021)
Inflation: 8,5 procent (2022)
Statsskulden i andel av BNP: 46,6 procent (2022)
Utlandsskuld: 224 miljoner US dollar (2021)
Valuta: pa'anga
Varuexport: 16 miljoner US dollar (2022)
Varuimport: 197 miljoner US dollar (2022)
Bytesbalans: -0,1 miljarder US dollar (2012)
Varuhandeln i andel av BNP: 43 procent (2022)
Viktigaste exportvaror: pumpor, fisk, vanilj (2019)
Största handelspartner: Nya Zeeland, USA, Australien, Kina (2019)
Mottaget bistånd per invånare: 1 067 US dollar (2021)

Källor

Tonga – Naturtillgångar, energi och miljö

Tonga har få naturtillgångar. De viktigaste är bördig jord och rik tillgång på fisk i havet. Landet är beroende av importerad olja för sin energiförsörjning. Elektricitet produceras främst i oljeeldade värmekraftverk.

Fakta – energi och miljö

Energianvändning per invånare: 568 kilo oljeekvivalenter (2007)
Andel av befolkningen med tillgång till elektricitet: 100 procent (2021)
Andel av landsbygdsbefolkningen med tillgång till elektricitet: 100 procent (2021)
Utsläpp av växthusgaser totalt: 0,27 miljoner ton koldioxidekvivalenter (2020)
Utsläpp av växthusgaser per invånare: 2,54 ton koldioxidekvivalenter (2020)
Utsläpp av koldioxid totalt: 118 tusen ton (2020)
Utsläpp av koldioxid per invånare: 1,1 ton (2020)
Utsläpp av metangas totalt: 92 tusen ton koldioxidekvivalenter (2020)

Källor