Zambia

Zambia – Geografi och klimat

Zambia är till ytan något mindre än Sverige och Norge tillsammans och ligger ett tiotal breddgrader söder om ekvatorn på den sydafrikanska högplatån. Landet saknar kust.

Zambia – Befolkning och språk

Zambia är ett land med fler än 70 olika folkgrupper och ungefär lika många språk. Närmare hälften av befolkningen lever i området som sträcker sig längs järnvägslinjen mellan staden Livingstone i söder, via huvudstaden Lusaka, till provinsen Kopparbältet norr därom. Här ligger, som namnet antyder, landets viktiga koppargruvor. Resten av Zambia är mestadels glesbefolkad landsbygd.

Zambia – Religion

Kristendomen är statsreligion i Zambia, men religionsfrihet är inskriven i författningen och respekteras också i praktiken. Kristendomen blandas i stor utsträckning med traditionella afrikanska trosuppfattningar.

Zambia – Utbildning

Skolväsendet i Zambia har sedan landets självständighet från Storbritannien 1964 byggts ut kraftigt. Bristerna är trots det fortfarande stora och många elever hoppar av studierna redan i grundskolan.

Zambia – Sociala förhållanden

Den snabba urbaniseringen i Zambia sedan självständigheten 1964 har skapat stora problem i städerna i form av arbetslöshet, bostadsbrist och växande slum. Samtidigt har landsbygden förlorat viktig arbetskraft. Inflyttningen till städerna har även trasat sönder de traditionella sociala skyddsnäten, som innebär att alla inom en släkt hjälper varandra, vilket fått negativa konsekvenser för många utsatta familjer.

Trots att Världsbanken klassificerar Zambia som ett lägre medelinkomstland är fattigdomen fortfarande utbredd. FN:s index över mänsklig utveckling placerar Zambia på en 153:e plats av totalt 193 länder. Av länderna i södra Afrika ligger Zambia ungefär i mitten. Sydafrika toppar (110) och i botten ligger Moçambique (183) (se hela listan  här).

Något mer än hälften, 54 procent, av zambierna räknades som fattiga 2020, vilket är en liten minskning jämfört med mitten av 2010-talet. Undernäring är ett stort problem och FN:s livsmedelsorgan WFP uppskattade 2019 att närmare halva befolkningen inte fick i sig tillräckligt med näring. En dryg tredjedel av alla barn under fem år lider av kronisk undernäring, något som gör att deras tillväxt hämmas, så kallad stunting.

Fattigdomen är mest utbredd på landsbygden, speciellt i de hushåll där kvinnor har försörjningsansvaret. Det beror bland annat på att både moderna och traditionella rättsregler diskriminerar kvinnor. Det gäller främst lagstiftning kring äktenskap, skilsmässa, underhåll, arv och landrättigheter.

Tillgången till mat har ökat under de senaste åren, men den är ännu mycket osäker till följd av återkommande torka.

Runt två tredjedelar av invånarna har numera tillgång till vatten vilket är en liten förbättring de senaste åren men det råder fortfarande stor brist på toaletter med avlopp eller offentliga latiner samt tvättmöjligheter.

En miljon hivsmittade

De sociala skyddsnäten med bland annat pensioner omfattar bara den lilla grupp zambier som har en formell anställning. Övriga är hänvisade till den hjälp den egna familjen, släkt och vänner kan ge.

Zambia är hårt drabbat av hiv- och aidsepidemin även med afrikanska mått mätt. Spridningen har på senare år avtagit något. Bland zambier i åldrarna 15 till 49 år var drygt 11 procent hivsmittade 2019, vilket är en knapp nedgång jämfört med tidigare år. Av samtliga smittade är drygt 58 procent kvinnor. FN:s barnfond Unicef beräknar att över 600 000 barn mist en eller båda sina föräldrar på grund av aids. Hiv/aidsrelaterade sjukdomar är också en tung utgift för sjukvården. Sedan 2010 har antalet människor som dör i hiv-relaterade sjukdomar minskat kraftigt, enligt FN-organet Unaids. Samtidigt har antalet som får bromsmediciner ökat till närmare 80 procent av alla hiv-smittade. Medicinerna hindrar bland annat att smitta överförs från en hiv-positiv gravid kvinna till hennes barn.

Tuberkulos, som en följd av hiv, är ett växande problem. Drygt hälften av de hiv-smittade i landet som behandlas för sjukdomen, behandlas även för tuberkulos.

Malaria är en vanlig sjukdom. En stor insats för att bekämpa malaria inleddes 2006 och kampanjen har varit framgångsrik. Bland annat har en ökad användning av myggnät lett till att antalet dödsfall har minskat. Enligt Världshälsoorganisationen WHO var minskningen 62 procent mellan 2010 och 2016. Samtidigt ökade antalet smittade och anledningen tros delvis bero på befolkningsökningen, delvis på förbättrad hälsoservice som gör att fler fall hamnar i statistiken.

I mars 2020 upptäcktes det första fallet av virussjukdomen covid-19 i landet. I augusti 2021 hade knappt 3 500 rapporterats som avlidna till följd av covid-19.

Brister i sjukvården

Det är svårt för den som är sjuk att få ordentlig vård. De ekonomiska problem som landet brottades med under 1990-talet (se Modern historia), ledde till nedskärningar inom den redan bristfälliga vårdsektorn. Kliniker stängdes och patientavgifter infördes. Landets förbättrade ekonomi under 2000-talet har visserligen gjort det möjligt att bygga nya sjukhus och vårdcentraler men brist på utrustning, mediciner och kvalificerad personal är fortfarande ett stort problem. Patientavgifterna ska enligt uppgift numera vara avskaffade för folk på landsbygden men den som behöver vård kommer i praktiken sällan undan utan att behöva betala. En patient kan exempelvis behöva skaffa den sjukvårdsmateriel som behövs för att få behandling.

Det blir allt vanligare att pojkar omskärs, dels för att det uppfattas som en hygienisk åtgärd, dels för att det antas minska risken för spridning av hiv. Omskärelse i samband med initiationsriter inför vuxenlivet görs framför allt i nordväst. Omskärelse sker också i stor skala på speciella kliniker. Ungefär två miljoner män och pojkar hade 2019 blivit omskurna inom ramen för programmet VMMC (Voluntary Medical Male Circumcision, frivillig medicinsk manlig omskärelse) som regeringen lanserade 2007.

Kvinnans ställning i samhället är generellt sett svag och kvinnor har en underordnad ställning till män, bland annat i frågor som gäller arv och landrättigheter. Traditionellt utför kvinnor allt hushållsarbete, tar hand om barn och sköter många av jordbrukssysslorna på landsbygden. Våld mot kvinnor är utbrett. Barnäktenskap är ett stort problem.

Traditionella ledare, så kallade chiefs, har stort inflytande, främst på landsbygden, och spelar en nyckelroll för sociala samhällsförändringar. Omkring tio procent av landets traditionella ledare är kvinnor.

Liksom i många andra afrikanska länder är homosexualitet förbjudet i lag. Hårda utfall förekommer mot homosexuella från politiker, kyrkoledare och lokala ledare. Samkönade par har förföljts

Om våra källor

Zambia – Kultur

Den snabba urbaniseringen i Zambia har delat landet i två världar: landsbygdens gamla bysamhällen med traditionella levnadsmönster, och de moderna städerna med en västerländskt influerad livsstil. Uppdelningen kan skapa spänningar men många zambier rör sig utan problem mellan de olika kulturerna.

Zambia – Seder och bruk

Starka familjeband och respekt för äldre präglar de sociala relationerna i Zambia såväl som i övriga Afrika söder om Sahara. Folkliga traditioner som firande av lokala högtider hålls levande, framförallt på landsbygden, och uppmuntras av myndigheterna. I städerna odlas en urban livsstil formad av afrikanska och västerländska mönster.

Zambia – Äldre historia

Ursprungligen var stäpperna och savannerna i södra Afrika befolkade av jägarfolk, som runt tiden för Kristi födelse trängdes undan av jordbrukande folk. Några av dessa skapade självständiga kungadömen som bestod fram till den brittiska kolonisationen runt det förra sekelskiftet. Zambia, liksom de flesta av Afrikas länder, fick sina gränser dragna av Europas kolonialmakter. Gränsdragningen var ett resultat av konkurrens och krig mellan dessa makter, där naturtillgångarna ofta stod i centrum.

Zambia – Modern historia

Zambia blev självständigt från kolonialmakten Storbritannien 1964. Landets förste president var Kenneth Kaunda, ledare för det socialistiskt orienterade Förenade nationella självständighetspartiet (Umip). 1972 blev Zambia en enpartistat med Unip som enda tillåtna parti. 1990 återinfördes flerpartisystemet efter en längre period av social oro och ekonomisk kris. I de första fria valen året därpå vann Rörelsen för flerpartidemokrati (MMD), vars ledare Frederick Chiluba blev president. MMD behöll makten till valen 2011, då oppositionen hamnade i regeringsställning.

Zambia – Demokrati och rättigheter

När Hakainde Hichilema valdes till president 2021 hoppades många att respekten för mänskliga rättigheter skulle förbättras. Visserligen kan pressen verka mer fritt, men det finns en växande intolerans mot landets oppositionspartier. Presidenten har lovat att se över lagen om allmän ordning som under många år utnyttjats för att hindra fredliga demonstrationer och strypt yttrandefriheten. Rättsväsendets oberoende är starkt ifrågasatt.

Zambia – Inrikespolitik och författning

Zambia är en republik där presidenten har stora maktbefogenheter. Vid det senaste valet 2021 tog den långvarige oppositionsledaren Hakainde Hichilema över presidentposten från Edgar Lungu vars parti hade styrt Zambia sedan 2011. 

Zambia – Utrikespolitik och försvar

Som kustlöst land är Zambia särskilt beroende av omvärlden och har fått gå en svår balansgång i regionala konflikter. På samma gång har landet varit inrikespolitiskt stabilt och mål för stora flyktingströmmar från grannländerna. Beroendet av Kina har vuxit på senare år.

Zambia – Ekonomisk översikt

Zambias ekonomi växte kraftigt under 2000-talets början. En avgörande orsak var de höga världsmarknadspriserna på koppar, som är landets viktigaste exportprodukt. Bruttonationalprodukten ökade med 5–7 procent årligen mellan 2003 och 2014. När Kinas ekonomi började gå sämre 2015 och kopparpriserna rasade vände utvecklingen. Under president Lungus tid vid makten (2015–2021) växte statens lån kraftigt och när covid-19-pandemin brutit 2020 klarade landet inte längre att betala sina ränteskulder.

Zambia – Naturtillgångar, energi och miljö

Zambia är känt för sina stora tillgångar av kopparmalm av hög kvalitet. Kopparexporten är sedan länge landets viktigaste inkomstkälla. Kobolt, kol och ädelstenar är andra viktiga naturtillgångar. Zambia har även god tillgång på vattenkraft men utbyggnaden av elnätet släpar efter. På landsbygden är el-tillgången mycket dålig och under torrperioder förekommer elbrist även i städerna.

Zambia – Jordbruk och fiske

Zambias relativt gynnsamma klimat och varierande höjdförhållanden gör det möjligt att odla många olika slags grödor. Enligt FN försörjer sig en majoritet av befolkningen på jordbruk. Över hälften av landytan är täckt av gles savannskog och buskmark. Det finns gott om fisk i landets stora sjöar och floder.

Zambia – Industri

Gruvdriften är den helt dominerande industrin i Zambia, även om många års försök att utveckla konkurrenskraftiga alternativ har börjat bära frukt. Bygg- och livsmedelsindustrin har växt under senare år, liksom tobaksindustrin och företag som ägnar sig åt storskalig odling av snittblommor.