Försvar, säkerhet och utveckling
Säkerhet och utvecklingsfrågor har traditionellt uppfattats som skilda områden, men sedan 1990-talet utmanas den uppdelningen mer och mer. Analys av försvars- och säkerhetspolitik hör sedan länge till UI:s kärnverksamhet.
Programmet för Försvar, säkerhet och utveckling analyserar svensk och internationell debatt kring nya och gamla säkerhetspolitiska hot och möjligheter. Inom programmet samlar UI forskning och analys av:
• den pågående reformeringen av det svenska försvaret och försvarsindustrin samt det nordiska samarbetet inom försvarsområdet
• den framväxande europeiska säkerhets- och försvarspolitiken
• utvecklingen av amerikansk säkerhets- och försvarspolitik
• internationella förhandlingar och kärnvapennedrustning
Forskningsområdet omfattar inom ramen för analysen av utvecklingsfrågor:
• reformeringen av biståndspolitiken
• kopplingarna mellan utveckling och säkerhet inom det som internationellt kallas the development-security nexus
Inom ramen för projekt som primärt handlar om andra delar av världen beaktas ofta svenska erfarenheter och perspektiv.
Syftet med vår forskning är att undersöka de mönster av förändring och kontinuitet som kommer fram i debatten, liksom att studera strategier för hur hot och möjligheter ska bemötas. Under de senaste åren har UI även börjat bygga upp framgångsrik forskning och analys inom området bistånd, utveckling och säkerhet.
Det är nu en vedertagen sanning att utveckling förutsätter en viss grad av säkerhet och att säkerhet i sin tur förutsätter en viss utveckling. I detta avseende har både militära insatser och utvecklingsbistånd alltmer kommit att integreras i internationella uppdrag i konfliktområden där komplicerade och långvariga åtaganden krävs. Det har varit fallet i exempelvis Afghanistan, Kosovo, Kongo och Irak.
Programmets medarbetare publicerar årligen vetenskapliga artiklar och böcker, policyfokuserade analyser och rapporter samt organiserar expertseminarier och öppna föreläsningar. De bidrar även aktivt till den svenska och internationella debatten genom inlägg i dagspress, medverkan i media och som inbjudna talare på konferenser och seminarier.