Asien

Asienprogrammets verksamhet kretsar kring Asiens centrala betydelse för utvecklingen och förändringen av globala maktrelationer och regelsystem. Detta inbegriper internationella relationer och inrikespolitik inom Asien, samt Asiens påverkan på resten av världen. Tidigare låg programmets geografiska fokus framförallt på Nordöststasien, särskilt Kina och Japan. Ambitionen under den senaste tiden har dock varit att alltmer inkludera även Korea, Sydöstasien och Stillahavsregionen, innefattat USA:s roll. Programmet samarbetar tätt med framstående aktörer i Sverige och internationellt, anordnar offentliga seminarier och konferenser, publicerar analyser, debattinlägg och populärvetenskapliga texter, bidrar till policyskapande, deltar i media, och utför fortbildning.

Programmets arbete under de närmaste åren inriktas på tre fokusområden:


Maktrelationer i Asien
Hur förändras regionens maktrelationer i och med Kinas uppgång? I Östasien ställs Kina, världens andra största ekonomi, mot USA och dess allierade Japan, världens första och tredje största ekonomier. Regionen står på detta sätt i centrum för globala maktrelationer. Vägvalen hos ASEAN-länderna, med flera tillväxtekonomier och sammanlagt över 600 miljoner invånare, kan bli avgörande. Programmet undersöker och förklarar såväl förändring som kontinuitet i inflytande inom diplomatiska, militära och ekonomiska kontexter. En betydande del av verksamheten fokuserar på spänningar kring Syd- och Östkinesiska haven, Taiwansundet och Koreahalvön. Precis som i andra regioner är kampen om att definiera verklighetsbeskrivningar central, vilket även är ämnet för ett pågående arbete med en stor programansökan som innefattar flera medarbetare. För tillfället ingår ett antal forskningsprojekt i fokusområdet. 


Asiens globala påverkan
Hur inverkar det framväxande Asien på resten av världen, inklusive Europa, Norden och Sverige? Påverkan sker dels inom global styrning, såsom Internationella valutafondens reformerade röstsystem och Kinas presidents Xi Jinping appell för ekonomisk globalisering under World Economic Forums möte i Davos 2017. Ekonomisk och diplomatisk påverkan märks även inom enskilda länder och regioner. Detta blir alltmer tydligt även i Sverige, till exempel genom nya asiatiska investeringsinitiativ och ett ökat intresse för Arktis. Vi ser också hur tävlan och rivalitet mellan asiatiska aktörer sträcker sig bortom regionen, som kinesiska och japanska diplomaters aktiva försök att få europeiska länder att acceptera deras respektive historiesyner. Genom ett forskningsbaserat policyrelevant arbete satsar programmet på att i högre utsträckning lyfta fram svenska perspektiv och arbetar bland annat med Sveriges relationer till Kina inom European Think-tank Network on China och Sino-Nordic Think Tank Roundtable.


Normer och demokrati i Asien
Vad händer med politiska normer och system i en region där en snabb ekonomisk utveckling kombineras med minskat västlig inflytande? Frågor om demokrati, yttrandefrihet, internet och civilsamhälle är centrala för intern utveckling, och därmed också internationella förbindelser, i länder som Burma, Filippinerna, Indonesien, Kina, Thailand och Vietnam. Förhållandet mellan stat och samhälle påverkas av såväl globala trender som inhemska traditioner. 


UI:s Asienprogram består av: 

Björn Jerdén (Programchef)
Anna-Karin Jonsson (Programsamordnare)

Emma Björnehed
Sophie Chao

Pia Daleke
Martin Forslund

Karl Gustafsson

Linus Hagström
Ulv Hanssen
Maria Hellborg

Martina Johannesson

Johan Lagerkvist
Andrea Liebman

Wrenn Yennie Lindgren

Börje Ljunggren

Astrid Nordin

Nicola Nymalm
Jonas Söderström

Mikael Weissmann

Stephanie Winkler