Unikt perspektiv på Japan-Nordkorea


Av: Erik Isaksson

2015-09-10 |

En omtolkning av den så kallade fredsklausulen i den japanska författningen behövs för att hantera den hotfulla situationen på Koreahalvön. Det framhöll den japanske tidigare toppdiplomaten Hitoshi Tanaka vid ett seminarium på UI i början av september.

Hitoshi Tanaka, tidigare högt uppsatt diplomat vid det japanska utrikesministeriet och ordförande för Institute for International Strategy vid Japan Research Institute talade om Japans relationer med Nordkorea på Utrikespolitiska institutet den 8 september. Seminariet modererades av Linus Hagström, professor i statsvetenskap vid Försvarshögskolan samt seniorforskare vid UI.

Hitoshi Tanaka erbjöd i sitt anförande ett unikt perspektiv på japansk-nordkoreanska relationer med sin erfarenhet från de viktiga förhandlingarna om kidnappade japaner och Nordkoreas kärnvapenprogram.

Kidnappningar av japaner

Under 1970- och 1980-talet kidnappade nordkoreanska agenter japaner och förde dem till Nordkorea. Först 2002 erkände den nordkoreanska regeringen att detta hade hänt, i samband med att dåvarande ledaren Kim Jong-il efter ett historiskt möte med Japans dåvarande premiärminister Junichiro Koizumi gav med sig och bad om ursäkt. Han menade att nordkoreanska specialstyrkor hade agerat ur en missriktad strävan efter ära och fört bort japaner till Nordkorea. Den japanska regeringens siffra på antalet medborgare som de anser har blivit kidnappade av Nordkorea är dock högre än det antal som Nordkorea har erkänt och denna bisarra följetong har varit en stötesten i försöken att normalisera de diplomatiska relationerna mellan länderna.

Arkitekten bakom Koizumis Nordkorea-besök

Hitoshi Tanaka inledde sitt anförande med att tala om sina minst sagt gedigna erfarenheter av japansk diplomati vis-á-vis Nordkorea. Tanakas första kontakt med Nordkorea-relaterade problem på utrikesministeriet var 1987 då han blev ansvarig för ministeriets hantering av Koreahalvön. Sedan blev han chef för Asienenheten och år 2001 Deputy Minister, ministeriets näst högsta ickepolitiskt tillsatta post. Tanaka var den diplomatiska arkitekten som möjliggjorde Koizumis besök i Pyongyang 2002. Detta besök slutade med Kims ursäkt samt Pyongyanguttalandet, i vilket man deklarerade den ömsesidiga strävan att lösa de bilaterala problemen och återställa diplomatiska relationer. Efter misslyckade förhandlingar mellan USA och Nordkorea samt Nordkoreas kärnvapentest 2006 förlorade detta avtal dock de facto sin betydelse.


Efter att ha talat om sina professionella erfarenheter – vilka gav en god översikt över utvecklingen i relationerna de senaste decennierna – gav Tanaka sin syn på spänningarna på Koreahalvön den senaste tiden. Den tidigare ledaren Kim Jong-Ils död 2011 förde hans unge son Kim Jong-Un till makten. Detta menade Tanaka föranledde en maktkamp där ”militären först”-doktrinen som dominerade under den äldre Kim nu skakas av den yngre Kims försök att konsolidera makt i det koreanska arbetarpartiet.

Ny konfrontation i augusti

Senast förra månaden skadades sydkoreanska soldater av minor vid gränsen. Sydkorea anklagade Nordkorea för mineringen och återupptog uppspelning av propaganda genom högtalare riktade över den 38:e breddgraden – något de inte hade gjort på elva år. Nordkorea svarade med att deklarera att man hade satt militären i ett ”kvasi-krigstillstånd”. Ett avtal enligt vilket Nordkorea uttrycker beklagan över min-incidenten och Sydkorea lovar att stänga av propagandahögtalarna nåddes i slutet av augusti. Ännu är man dock osams om huruvida Nordkoreas ”beklagan” innebär en ursäkt eller inte.


Kollektivt självförsvar

Tanaka menade att den nuvarande situationen på Koreahalvön är ”extremt farlig” och uttryckte djup oro. Han lyfte fram den japanske premiärministern Shinzo Abes kontroversiella omtolkning av konstitutionens artikel 9 som nödvändig för att planera inför nödsituationer på den koreanska halvön Tolkningen av artikel 9 som har rådit sedan andra världskriget menar att Japan ej tillåts att delta i kollektivt självförsvar – försvar av en allierad under attack. Om lagförslagen relaterade till PM Abes omtolkning av artikel 9 enligt förväntan passerar parlamentet så kommer detta att möjliggöras. Även i frågestunden efteråt dök ämnet upp då Tanaka blev tillfrågad om vad specifikt som skulle möjliggöras av en omtolkning av artikel 9. Tanaka menade att det främst handlade om att kunna stödja USA i tillfälle av en kris på Koreahalvön; möjligheten att utöva kollektivt självförsvar.


Hotet från Nordkorea mot Japan

UI:s Linus Hagström frågade Tanaka om han ansåg att utmålandet av Nordkorea som ett hot mot Japan stod i proportion till den begränsade militära makt landet faktiskt har, i jämförelse med till exempel Kina.

Tanaka menade att Nordkoreas handel med narkotika, kidnappande av japaner, beblandning med Yakuza-gangstrar med mera visade på vilket hot Nordkorea i realiteten utgjorde och att Japan enbart hade intresse av att kunna skydda sig självt. Han fortsatte att det var självklart att Nordkorea utgjorde ett hot och att man måste ”föreställa sig själv i den japanska regeringens skor”, i dess strävan att skydda den japanska befolkningen.

Hitoshi Tanakas tal rörde mycket aktuella ämnen på Koreahalvön och i Japan och det ställdes flertalet frågor efteråt rörande handel, Kinas roll och 11 september-attackernas påverkan på förhandlingsprocessen. En viktig punkt, som möjligen en av de viktigaste, som Tanaka tog upp var betydelsen av att skapa en ”win-win situation” i diplomatiska förhandlingar för att ingen sida ska behöva tappa ansiktet eller inte kunna ”sälja” ett avtal till hemmapubliken. Denna övertygelse gav uttryck för Tanakas åsikt att det är tvunget att se relationerna med Nordkorea ur ett större perspektiv och inte fokusera förhandlingar på enskilda frågor.

Text:
Erik Isaksson, praktikant inom ramen för UI:s Östasienprogram hösten 2015.


Tips:
Här kan du se en kort intervju med Hitoshi Tanaka där han svarar på vad som krävs för bättre relationer på Koreahalvön.



Om UI-bloggen

Arkiv