Identitetskris i Östasien


Av: Mattias Hult

2015-05-18 |

Ett lands identitet skapas ofta i relation till närliggande nationers identiteter. Japansk identitet byggs i huvudsak genom landets historia och minnen. Kina skapar sin självbild genom rikedom, makt och prestige. För USA är frihet, demokrati och marknadsekonomi grundläggande inslag i identitetsskapandet.


Det betonade doktor Rex Li, ledare för East Asian Security and Peace Project vid Liverpool John Moores University, vid en föreläsning om säkerhet i Östasien. Rex Li satte fokus på nyckelaktörerna Kina, Japan och USA och tillämpade ett identitetsperspektiv i analysen av säkerhetssituationen i regionen. Han gav en bild av de identiteter dessa nyckelaktörer har, och strävar efter att få, och på vilken påverkan detta får på säkerhetsbalansen i regionen.

Rex Li inledde med att beskriva hur en realist ser på säkerhetssituationen i Östasien. Enligt det realistiska perspektivet är det inte konstigt att nuvarande säkerhetsläge, med spänningar till följd av territoriella dispyter, uppstår. Från ett realistiskt perspektiv har den regionala maktbalansen förändrats, vilket leder till ökade spänningar och i slutändan kanske krig. Rex Li anser att realisterna visserligen har rätt i att ekonomiska och militärta medel är viktiga i analysen, men hans identitetsperspektiv sätter fokus på något annat.


Identiteter i förändring

Enligt Rex Li håller USA:s, Japans och Kinas identiteter på att omdefinieras. Tidigare har Japan försökt skapa sig en identitet som en normal global makt. Kina har försökt skapa en stormaktsidentitet, baserad på traditionella kinesiska värden och kinesisk kultur. Efter det kalla kriget blev USA världens enda supermakt med en identitet som global ledare för en friare världsordning. USA:s identitet grundar sig på en liberal global världsordning stödd av USA:s allierade, enligt Rex Li.

Rex Li anser att de senaste åren har inneburit en växande identitetsklyfta, särskilt sedan den senaste finanskrisen. Maktbalansen i Östasien har i synnerhet ändrats på det ekonomiska planet. En kombination av maktförskjutning och krav från den inhemska befolkningen har i sin tur förändrat identiteterna, enligt Rex Li.


Utmanar den moraliska värdegrunden
USA, Japan och Kina har också blivit mer benägna att utmana den moraliska grunden till respektive lands identitet, påpekade Rex Li. Länderna har blivit mer kritiska mot varandra. Det allvarliga i detta är att de i högre grad ifrågasätter motpartens agerande. Kina har kritiserat Japan för att landet inte har gjort upp med sin historia. Japan och USA har kritiserat Kina för dess bristfälliga respekt för de mänskliga rättigheterna. Och Kina har kritiserat USA för dess hegemoniska agenda. Li menade att länderna försöker underminera varandras ställning i det internationella samfundet.

Som exempel nämnde Rex Li att Kina har förnekat Japans legitimitet som stormakt på grund av grannlandets historia av krig mot Kina. Under den nya premiärministern Shinzo Abes ledning har Japan påskyndat processen mot en identitet som normal stormakt. Japan har engagerat sig mer i regionala och världspolitiska händelser samt i territoriella dispyter med Kina och Sydkorea. Enligt Rex Li vill Japan se sig som ett offer för det kinesiska hotet, samtidigt som Japan är påstridigt. Dessutom har Japan under premiärminister Abe satt mer fokus på demokratiska värden och frihet, med utökat samarbete mellan Japan, EU och USA som följd.


Kinesiskt självförtroende

Kina har en lång historia av att befinna sig i maktens centrum, enligt Li, men detta tog slut vid mitten av 1800-talet när västmakterna industrialiserades och underminerade Kinas tidigare så starka position. Perioden av underlägsenhet gentemot väst och Japan har skapat en känsla av förödmjukelse i det kinesiska psyket, menar han. Men på grund av Kinas mäktiga historia har dess ledare ändå alltid betraktat landet som en stormakt. Kinas starka ekonomiska tillväxt under den senaste finanskrisen har gett landet större självförtroende. Rex Li sade att kinesiska ledare har gjort det helt klart att de vill utveckla Kina till en maritim stormakt. Kina har gått från att dölja sin kapacitet under Deng Xiaoping till att numera vilja visa att Kina kan uppnå något stort.

Mot slutet av sitt anförande beskrev Rex Li kortfattat vad som behövs göras för att undvika ökade spänningar i framtiden. De tre nyckelaktörerna i Östasien måste erkänna varandras nationella identiteter. Det är visserligen väldigt svårt, eftersom trycket ofta kommer från den inhemska befolkningen, men det måste likväl göras, sade Rex Li.


Text: Mattias Hult, praktikant vid Utrikespolitiska institutet våren 2015.


Tips: Titta på hela seminariet i UI Play: Security Dynamics in East Asia.



Om UI-bloggen

Arkiv